Abstract  In Sweden, moderators of Facebook groups are currently required to remove illegal content from their forums according to BBS-lagen. The law is however old and rarely used, and the impact of it’s existence is unclear. The purpose of the essay is to gain understanding on how moderators of Facebook groups think and act on illegal/inappropriate content that is published within their groups, and what impact the current legislation on the subject in Sweden has on their behavior. In order to examine this the following questions was asked:  -       How does moderators of big Facebook groups reason and act on potentially illegal/inappropriate content in their groups?  -       How do moderators of big Facebook groups reason and act on potentially illegal/inappropriate content in their groups, in relation to the law on bulletin board systems (BBS-lagen)?  The theoretical vantage points were the Public Sphere by Habermas and Panopticon by Foucault, to explain the actions of the moderators and the impact of legislation. The methods used were semi-structured qualitative interviews with moderators of Facebook groups, in combination with an analysis on relevant legal documents.  The study found that the majority of the interviewed Facebook moderators had a semi - rigorous moderation approach, where freedom of speech was important, but also second to the wellbeing of the community. The forums had to have some level of surveillance on a regular basis, often following use of the Facebook report function. They were mostly aware of the legislation but did not actively use it as a tool for moderation, they leaned on the group's internal regulations instead.    Keywords: BBS-lagen, democracy online, surveillance, Facebook moderation, illegal content

Anyone can end up in a legal dispute. Costs often arise in connection with a legal dispute. The main rule under current legislation is that it is primarily private legal insurance that covers the costs. Alternatively, legal assistance may be required from the state. Legal aid is a social protection that seeks to provide assistance to those who are otherwise unable to attend to their legal affairs. For the right to legal aid, certain conditions must be fulfilled, among other things, the applicant's income must not exceed SEK 260,000 per year. The amount was set by law change in 1999 when an increase in the income limit was implemented, but since then no adjustment has been made. So it has been unchanged for over 20 years! At that time, about 80 percent of the population had the right to legal aid in accordance with the income threshold. Today, the corresponding amount of the population is 36 percent. In the preparatory work to the Legal Aid Act, it is alleged that the income limit would be revised every three years and that it should not be set so low that legal aid only came to help the poorest. At present, the most disadvantaged in society are covered and then there are the rich who can afford a court process themselves. When the large middle group, the majority of ordinary income earners, is excluded, the principle of everyone's equality before the law can also be called into question. The purpose of legal aid is that it should act as a kind of outermost safety net, which can be summed up by the fact that legal aid is currently the only safety net for some but will not be available to others.

Grön offentlig upphandling är enligt studier och statliga rapporter ett kraftfullt bidragande verktyg i arbetet för en bättre miljö och hållbar framtid. Då det har möjligheten att direkt påverka en stor del av det aktiva flödet av miljövänliga produkter på marknaden. Trots dess betydelse så går arbetet långsamt. Flera studier undersöker de bakomliggande orsakerna till detta och lyfter fram flera barriärer och lösningar. Denna studie ämnar undersöka hur dessa barriärer ser ut hos sex kommunala upphandlare i fem olika Svenska kommuner, samt ställa det i förhållande till tidigare forskning. Kvalitativa intervjuer genomfördes med en intervjuguide som baseras på föregående studier. Utifrån svaren från respondenterna kunde det noterades skiftningar mellan barriärerna idag och de tidigare studierna. I denna studie diskuteras sju olika barriärer där kunskap spelar en central roll. Green public procurement is according to studies and official reports a powerful tool in the work for a better environment and sustainable future. This is because it has the ability to influence a big part of the flow of environmentally friendly products on the market. But the work goes slow despite its importance. Several studies have been done on the subject, where they present several barriers and solutions. This study will take a look at how these barriers is perceived by six different municipality procurement workers in five different Swedish municipalities today, as well as put this in perspective to previous studies. Qualitative interviews were performed with an interview guide based on previous studies. From the answers of the respondents a shift between barriers today and previous studies could be identified. This study discusses seven different barriers where knowledge play a central role.

That the environmental issue is on the agenda today has hardly escaped anyone. The emissions that we humans cause affect the climate, in the form of greenhouse gases but also elevated levels of hazardous particles and high levels of noise. The biggest causes of greenhouse gas emissions in Sweden are due to road transport. In accordance with the Paris agreement that Sweden has signed, we must reduce emissions from transport by 8% each year to reach the target by 2030. The municipal transport is an area where efforts are being made today to reduce carbon dioxide emissions. One way to proceed is to make use of coordinated distribution of goods, as the municipality uses a distribution center where goods are delivered together. The purpose of this study is to show how coordinated distribution of goods can affect the environmental and local trade from a municipality's perspective. The goal is to make compilations for the environmental impact this distribution method can have, in order for a municipality to be able to see the potential affect this can obtain. In addition, the work should provide an understanding of how local trade can be affected by co-distribution. To investigate this, we have built up a theoretical framework, focused on the basics of logistics, distribution strategies, environment, and the public procurement act (LOU, 2016: 1145). Then we have studied a good example of a municipality that implemented coordinated product distribution, where we have used existing data. We have then compared this information to a commune that does not use the distribution strategy today, to see what effects it could have if a municipality implemented it. To obtain information about the municipality, we conducted a qualitative interview with the municipality's purchasing manager. With this we have been able to answer the study's problem statement: How can coordinated distribution of food products affect the environment, transport and competition in the municipality of Umeå? The results of the study show that a coordinated distribution of food in Umeå municipality can reduce the number of transports and the amount of emissions. Furthermore, there are indications that this distribution strategy enables small local manufacturers to participate in procurement and to be awarded contracts.

A significant part of the Swedish population has some form of disability, which makes good accessibility a factor that can be decisive for whether everyone can use a website or not. Nowadays, there is a legal requirement for public actors' websites to be accessible to everyone, which places higher demands on developers and their work with accessibility adaptation. Previous research shows that there is little knowledge in how digital accessibility should be applied to the web, while reviews of websites confirm the shortcomings in accessibility. With the help of a qualitative interview study, developers of public actors' websites have been interviewed to shed light on knowledge gaps and encourage further research. For the study, five respondents were selected using a convenience sample and then interviewed using a semi-structured interview method. The collected data with the support of related research was analyzed, three themes could then be developed: working methods, user testing and competence. Furthermore, these were discussed regarding two starting points: time and understanding. The study's conclusion is that the factors customer adaptation, competence, planning, and testing affect developers' work process when working with accessibility adaptation.

Staden och den byggda miljön har blivit en källa till omfattande miljöproblem. Byggsektorn i Sverige står för en stor andel av både utsläpp och avfallsproduktion. Begreppet hållbarhet används ofta inom stadsbyggnad och innefattar socialt, ekologiskt och ekonomiskt hänsynstagande. Dock har det visat sig svår att implementera hänsyn till hållbarhet i realiteten. Lagen om offentlig upphandling tillämpas då offentliga aktörer köper varor eller tjänster av privata leverantörer. Inom stadsbyggnad är det vanligt att kommuner och statliga myndigheter köper upp produkter, entreprenader och tjänster från privata bolag. Lagen syftar till att öka konkurrensen, skapa transparens och motverkas risken för att vissa leverantörer särbehandlas i en upphandlingsprocess. I en upphandling har den upphandlande enheten möjlighet att ställa krav på de leverantörer som är lämpliga. Kraven kan bland annat röra hänsyn till miljö och sociala aspekter. Denna uppsats belyser möjligheterna att hållbarhetskrav integreras i offentliga upphandlingar som rör stadsbyggnad. Genom intervjuer med ett antal olika aktörer inom bygg- och planeringssektorn har åsikter och erfarenhet samlats in och analyserats. Analysen av dessa intervjuer och tidigare forskning visar på att det finns en tydlig kunskapsbrist kring hur krav som rör hållbarhet ska formuleras samt hur dessa skall värderas i en upphandling. Studien visar även att det efterfrågas tydligare direktiv och en ökad samverkan mellan aktörer beträffande upphandlingar och möjligheten att integrerar hållbarhetskrav. Studiens resultat tyder på att Lagen om offentlig upphandling reglerar en stor köpkraft och kan, om kunskap och kompetens finns, användas för att ställa krav på miljö och sociala hänsyn inom bygg- och planeringssektorn och därmed bidra till en mer hållbar stadsutveckling.

Syftet med denna studie är att studera lagbrytande journalister och konstruerandet av den journalistiska hjälten i media. Med hjälp av kvantitativa och kvalitativa metoder undersöker denna studie journalisters narrativ, gestaltningar, tankar och värderingar gällande tre olika händelser. I dessa tre olika händelser har svenska journalister i sitt yrke medvetet brutit mot svenska lagar med avsikten att granska. Samtliga tre händelser åtalades i svensk domstol och mediebevakningen av de tre målen rapporterades väl av svenska medier. Vidare syftar denna studie att fördjupa sig i de undersökande journalisternas sociala identiteter samt de gemensamma värderingarna för undersökande journalister. De tre teorier som används i studien är den sociala identitetsteorin, gestaltningsteorin samt MQuails figur om vinkling. Med hjälp av dessa olika teorier förklaras, jämförs och analyseras resultaten från studiens tre utvalda studieobjekt – händelserna – tillsammans med resultaten från fyra intervjuer med verksamma grävande journalister.  Resultatet från denna studies kvantitativa del visar att en merpart av artiklar gestaltar lagbrytande journalister som hjältar. Majoriteten av artiklarna saknar även innehåll av kritik gentemot journalisten som omskrivs. Resultatet visar vidare att majoriteten av artiklarna misslyckas med att uppnå en av journalistikens etiska riktlinjer; idealet om objektivitet; då nyhetsartiklarna ofta innehåller dolda vinklar som gestaltar de lagbrytande journalisterna som hjältar.  Resultatet från den kvalitativa delen visar att socialpsykologiska faktorer som status, ideal och normer påverkar gruppen “grävande journalister”, samt att en hjälte inte skapas per se genom att bryta lagen – det som avgör om journalisten gestaltas som hjälte är hur själva granskningen i sig själv uppfattas och mottas.

Problembakgrund och syfte: Trots att lagen om tillgänglighet till digital offentlig service trädde i kraft i september 2020 visade siffror från mars 2021 på Webperf.se att flera myndigheter fortfarande inte levde upp till lagkraven. Ungefär var femte person i Sverige har en funktionsnedsättning. Vissa funktionsnedsättningar kan påverka personens förmåga att ta till sig av digital information vilket innebär att ungefär 20 procent av befolkningen riskeras att exkluderas från viktig information på grund av myndigheternas bristande tillgänglighet. Syftet med studien är att undersöka hur fyra myndigheter arbetar med digital tillgänglighet.   Metod och material: Uppsatsen bygger på en kvalitativ studie där materialet har samlats in genom intervjuer med representanter från Trafikverket, Medlingsinstitutet, Försvarets radioanstalt och Myndigheten för press, radio och tv. Intervjuerna genomfördes digitalt på grund av distans och rådande situation.   Huvudresultat: Vi har kunnat konstatera att arbetet med att tillämpa DOS-lagen skiljer sig åt mellan samtliga myndigheterna, oavsett om de har uppnått bra eller bristande tillgänglighet på sina respektive webbplatser. I studien har vi kommit fram till att resultatet av myndigheternas arbete med digital tillgänglighet till stor del hänger ihop med hur förankrat det är till myndighetens egen verksamhet och värderingar. Tid och prioriteringar av arbetet är två andra faktorer som visat sig vara viktiga. Myndigheter som arbetat med digital tillgänglighet en längre tid har lyckats bättre med att tillämpa lagkraven och för de myndigheter som börjat arbetet senare har prioriteringar i arbetssättet påverkat resultatet. Det som sticker ut från resultatet i denna studie är att vi inte kunnat påvisa att antalet medarbetare som arbetar internt med digital tillgänglighet påverkar resultatet. Trots omfattningen av arbetet med att tillämpa kraven på digital tillgänglighet har då de myndigheter som lyckats bäst endast haft en medarbetare som arbetet med webbplatsens tillgänglighet.

No description available.

Syftet med detta arbete har varit att belysa vad elever som har gått ett program inom gymnasiesärskolan får för vägledning mot arbetsmarknaden under skoltiden samt efter avslutade studier.