Inledning: Den första januari 2004 trädde lag (2003:778) om skydd mot olyckor (LSO) i kraft. Till skillnad från tidigare lagstiftningar i form av brandlagen (1974:80) och räddningstjänstlagen (1986:1102) är LSO tilltänkt att verka för en bredare olyckspreventiv verksamhet som sträcker sig utöver räddningstjänstens traditionella ansvarsområden. Lagen har dock inte utvärderats under de senaste sex åren. Följaktligen ämnar denna studie att kartlägga vilken inverkan som LSO har på det olyckspreventiva arbete som idag bedrivs på lokal nivå. Metod: Studien har en mixmetodologisk ansats där sammanlagt fyra semistrukturerade intervjuer med sex informanter har utförts i Värmland. Därutöver har en enkätundersökning distribuerats till samtliga 163 räddningstjänster och räddningstjänstförbund i Sverige. Resultat: De data som samlats har totalt genererat fem olika kategorier. Synen på LSO som en räddningstjänstlag anspelar på det faktum att arbetet med LSO i mångt och mycket åligger räddningstjänsten. Det förvaltningsspecifika styrdokument förklarar att handlingsprogramet, som var tilltänkt att utgöra en kommunövergripande olyckspreventiv strategi, uteslutande reglerar räddningstjänstens verksamhet. Initierandet av en förändringsprocess kartlägger de framgångsfaktorer som förutsätts för att en framgångsrik verksamhet ska kunna bedrivas. Lagom är bäst: Oenighet kring statens roll påtalar behovet av detaljstyrning och tillsynsarbete. Avslutningsvis beskriver Med facit i hand: Saker och ting tar tid att arbetet med lagstiftningar är en tidskrävande process som måste bedrivas långsiktigt. Slutsats: Sammantaget visar resultatet att det praktiska utfallet av LSO är att betrakta som en räddningstjänstlag snarare än en kommunövergripande olycksskyddlagstiftning. Det påtalas därigenom att LSO är uddlös när det kommer till att initiera ett olycksförebyggande arbete som sträcker sig utanför räddningstjänstens traditionella verksamhetsuppdrag. Det antyds dock att svårigheterna att följa den initiala visionen inte enbart kan härledas till lagstiftningens utformning, utan även till kommuners bristande medvetenhet för det lokala olyckspanoramat. / Introduction: On January 1st 2004, Sweden’s contemporary Civil Protection Act (LSO), was put in place. Unlike its precursors, "brandlagen (1974:80) and räddningstjänstlagen (1986:1102)", LSO serves to institute and facilitate accident preventative measures beyond the traditional work carried out by municipal rescue services. However, the legislation has not been evaluated over the past six years. Consequently the aim of this study is to assess the impact that LSO has on the accident preventive activities currently carried out at the municipal level. Methods: The study has a mixed methodological approach where four semi structured interviews have been conducted with a total of six informants in Värmland, Sweden. A questionnaire was also distributed to all 163 rescue services in Sweden. Results: A total of five categories emerged from the data analysis process. "Synen på LSO som en räddningstjänstlag" addresses the fact that most of the work done in compliance with LSO is solely carried out by local rescue services. "Det förvaltningsspecifika styrdokumentet" pinpoints that the action plan required by LSO only regulates the work of rescue services, despite its vision of guiding all relevant municipal sectors. Moreover, "Initierandet av en förändringsprocess" maps the factors that are critical to successfully carrying out accident prevention measures at the local level. "Lagom är bäst: Oenighet kring statens roll" underlines the need for micromanagement and regulatory work. Finally, "Med facit I hand: Saker och ting tar tid" describes that the institutionalization of legislation is a time consuming process that needs to be approached as such. Conclusions: Overall, the results demonstrate that LSO is to be regarded as a legislation that specifically regulates the rescue services, rather than municipalities as a whole. Hence, the study suggests that LSO is futile in terms of initiating accident prevention measures beyond the daily activities of the rescue services. However, the struggle of LSO to institutionalize an overarching accident prevention process cannot solely be attributed to the design of the legislation, but also to insufficient municipal risk awareness.

Lagen om offentlig upphandling specificerar att leverantörer inte får missgynnas beroende på storlek, bakgrund, ekonomiska resurser etc. Genom en grundlig litteraturöversikt fann vi variabler som visade sig vara problematiska för små och medelstora företag (SME) i en internationell kontext, vilka vi ville undersöka vidare i en svensk kontext. Vår undersökning visar att vissa variabler som identifierats har en större påverkan än andra. Vidare visar undersökningen att flera variabler påverkar de minsta företagen till större grad än övriga SME. Slutligen visar undersökningen att upplevelsen av hinder skiljer sig åt beroende på företagens deltagandegrad i upphandlingar. / The law involving public procurement specifies that suppliers cannot be discriminated against on size, background, financial resources etc. Through a thorough literature review we found variables that were problematic for SME´s in an international context, that we wanted to further investigate within a Swedish context. Based on our investigation it can be concluded that some of the variables identified have a greater impact than others. Furthermore, our investigation showed that several variables affect the smallest companies to a greater degree than the larger companies. Finally, our survey also showed that barriers differ depending on the companies' level of participation in the procurement process.

In 1993 the internal market within the European Union was formed and ensured free movement of goods, services, capital and people. This led to the removal of trade barriers between members of the European Union. When opening up for competition, price differences between countries decreased and more jobs were created. A single currency was introduced by eleven countries in 1999 with the goal of reducing transaction costs, eliminating exchange rate risk and to further simplify trade. In 2001 Greece joined the collaboration and introduced the euro. With a single currency, price differences are expected to decrease. The aim of this study is to investigate whether a common currency has had a significant effect on reducing price dispersion or not. Two types of convergence are tested, beta and sigma convergence. 21 different product groups are included in this study and are sorted after the speed of convergence. All of the 27 EU member states are included and divided into two groups, one euro group and one non-euro group. We also examine if differences in productivity can explain price convergence. The results indicate that the introduction of a common currency did not decrease price dispersion within the majority of product groups. For the product groups in which price convergence are evident, only one product group within the euro countries and one product group within the non-euro countries have proven to be significantly positive in terms of differences in productivity.

Politiken bakom FRA-lagen - Analys ur ett rationellt perspektiv

Dagens dynamiska arbetsmarknad har utmanats av globalisering, digitalisering, teknisk utveckling och ett växande kunskapssamhälle, vilket har resulterat i utmaningar för arbetsgivare att förse sin organisation med kompetens. Utöver detta har lagändringar och konjunktursvängningar en betydelse för arbetsgivares möjlighet till kompetensförsörjning. En strävan efter ökad flexibilitet på arbetsmarknaden har sedan länge varit på tapeten – även på EU-nivå. Europeiska sysselsättningsstrategin, flexicurity, är ämnad att skapa balans mellan flexibilitet och trygghet och ligger till grund för en reformering av arbetsrätten; i synnerhet av anställningsskyddet och turordningsreglerna, vilka regleras i lagen (SFS 1982:80) om anställningsskydd (LAS). Men hur upplever privata arbetsgivare arbetsrätten med hänseende på kompetensförsörjning? En moderniserad arbetsrätt är ett aktuellt ämne och denna studie har som syfte att undersöka privata arbetsgivares upplevelser av huruvida LAS idag och den nya LAS-reformen påverkar deras möjlighe ttill kompetensförsörjning. I denna studie deltog nio privata arbetsgivare, från relativt små företag, för att bidra med deras perspektiv genom semistrukturerade intervjuer. Kvalitativ metod valdes för att skapa en djupare förståelse av informanternas upplevelser. Resultatet visar att det råder konsensus i hur informanterna bevarar kompetens i verksamheterna; detta sker genom att vara flexibla, ha en vänlig organisationskultur och tydlig kommunikation på arbetsplatsen. Överlag är alla informanter överens om att en ny arbetsrättslig lagstiftning, med ökad flexibilitet, skulle underlätta kompetensförsörjningen – trots att den nya reformen inte verkar kunna tillgodose deras behov av kompetensförsörjning fullt ut. Exempel på aspekter som presenteras som nackdelar med nuvarande LAS är svårigheter att bli av med anställda som inte presterar, att ett otillräckligt antal arbetstagare får undantas från turordningsreglerna i situationer av arbetsbrist och att det finns en oro att ha en övertalighet av arbetstagare. För att inte riskera övertalighet och för att skydda sin organisation mot konjunktursvängningar, väljer majoriteten av informanterna tidsbegränsade anställningar som en anställningsform i sina organisationer. Denna anställningsform har resulterat i att informanterna har kunnat anpassa personalomsättningen efter deras behov. Potentiella nackdelar med den nya LAS-reformen uppges vara svårigheter att turordna kompetens, då det i det nya LAS-förslaget kommer vara viktigare än arbetstid vid situationer av arbetsbrist. Möjligheten att kunna undanta fem personer uppges vara för få – om än bättre än två, vilket gäller för dagens LAS. Vidare visar resultatet att det finns motsättningar till att behöva kompetensutveckla alla arbetstagare som varit anställda längre än sex månader – oberoende av hur organisationens omsättning ser ut.

The purpose of this thesis is to analyze which factors that enables the implementation of UN’s Convention on the Rights of the Child to differ in different places in Sweden. The aim of this study is achieved by analyzing two study objects that both have been implementing the Convention on the Rights of the Child with the help of the implementation theory. The study objects that are analyzed in this case are the municipality of Kalmar and municipality of Örebro. This study uses a deductive- and to some extent also an abductive research method and analyzes the results of the study with the help of implementation analysis. Using the theory of implementation, the author makes assumptions related to the study's empirical study. In order to later serve as explanations for why the implementation has differences in different municipalities around Sweden. The result of this study is based on the municipalities own strategy plans for implementing the Convention on the Rights of the Child, together with the Swedish law about UN’s Convention on the Rights of the Child. The result of this thesis shows that the new legislation requires a joint power collection among all decision-makers. This means that municipalities must actively work to implement the legislation in their operations. The result of this study also shows that there are differences between how the investigated municipalities implemented law about UN’s Convention on the Rights of the Child in their operations. This thesis shows that what separates the study objects in this case it is whether or not there is a political council decision, to which the knowledge-enhancing efforts are directed, number of employees who will work with the Convention on Rights of the child and the intensity of the work with follow-up and evaluation work. In this case, the differences in the implementation can be explained by, among other things, unclear and difficult legislation, a lack of state financial and material instruments, that the implementation has taken place in several stages and a lack of understanding of the policy to implemented. The study highlights that the deciding factor for differences in the implementation of UN’s Convention on the Rights of the Child has to do with the unclear and incomprehensible legislation.

Valet av ämne uppkom efter att ha läst IVO, Inspektionen för vård och omsorgs tillsynsrapport där detpåtalades osäkerhet och brist på kunskap hos personalen som jobbar inom LSS, Lagen om stöd ochservice till vissa funktionshindrade. Syftet är därför att undersöka i vilken utsträckning personal somjobbar med vuxna brukare med LSS insats använder tydliggörande pedagogik och lågaffektivtbemötande i hanteringen av utmanande beteende. Genom att definiera och begränsa utmanandebeteende i sammanhanget, syftar studien till att bidra till kunskapen om effektivakommunikationsverktyg för att bemöta dessa beteenden och därigenom förbättra vården av vuxna medLSS insats. Studiens frågeställningar är; 1) I vilken utsträckning känner personal inom LSS boendeinsats9 § 9, till begreppen tydliggörande pedagogik och lågaffektivt bemötande? 2) Hur mycket uppleverpersonalen att dessa begrepp används i det kommunikativa motivationsarbetet i praktiken? 3) Vadkännetecknar eventuella samband mellan frågorna ovan med vilken utbildning och anställningstitelpersonalen har? Den kvantitativa metod som användes i studien var enkät och urvalet baserades påpersonal som jobbar på boende enligt 9 § 9 LSS. Respondenterna hade fast anställning ellerlångtidsvikariat. Resultatet visar att respondenterna i större utsträckning kände till Tydliggörandepedagogik än lågaffektivt bemötande. Det visade sig att en stor del av respondenterna kom i kontaktmed begreppen först i arbetet och inte i utbildningen och detta kan leda till att den personalen blirupplärd av sina kollegor vilket kan skapa olika arbetskulturer och risk för olämpliga metoder. När detgäller lågaffektivt bemötande så var det var fjärde som inte alls hade kommit i kontakt med begreppetoch detta är en stor riskfaktor till olämpliga metoder. Respondenterna uttryckte också som en nackdelatt det var svårt att komma ihåg att göra rätt hela vägen men att metoden var bra när det fungerade.Resultatet visade också att både utbildning och anställningstitel spelade roll på hur väl de kände tilllågaffektivt bemötande. Studiens slutsats blir att mer utbildning behövs kring lågaffektivt bemötandeoch tydliggörande pedagogik såväl i befintliga utbildningar som fortbildningar.

Den svenska marknaden för offentliga upphandlingar estimeras vara värd 782 miljarder kronor per år. Då offentlig upphandling har en betydande roll gällande arbetet för hållbar utveckling är det fundamentalt att sätta högre krav på utvärderingsprocessen av anbud. Bygg och fastighet är en sektor som står för stor klimatpåverkan vilket ger god grund till att utveckla hållbarhetskriterier i byggupphandlingar då upphandlarens främsta utvärderingskriterium i dagsläget är pris. Studiens syfte var att öka kunskapen om användande av sociala och miljömässiga hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar genom att besvara följande frågeställningar:  FF1: Hur kan val och formulering av sociala och miljömässiga hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar beskrivas? FF2: Hur vanligt förekommande är social och miljömässig hållbarhet som urvalskriterium vid offentliga byggupphandlingar? FF3: Hur kan köpbeslutsgruppens påverkan på val och formulering av hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar beskrivas? FF4: Vad finns det för drivande respektive hindrande faktorer i att utvärdera på sociala och miljömässiga hållbarhetskriterier vid offentliga byggupphandlingar? Denna studies metod bestod av deduktiv kvalitativ ansats med inslag av kvantitativa metoder. Genom litteraturstudien skapades ett teoretiskt ramverk som stod till grund för datainsamlingen. Datainsamlingen bestod av en arkiv- och dokumentforskning där 181 upphandlingar granskades samt sex fallstudier med kvalitativa intervjuer. Data har sedan analyserats med hjälp utan Within-Case och Cross-Case analys.  Resultatet från arkiv- och dokumentforskningen visade att endast 17 av de 181 granskade upphandlingar hade utvärderats på ställda hållbarhetskrav vilket motsvarar en andel på cirka 9,4 procent. Kvalificeringskrav som miljöledningssystem är vanligt förekommande men inte tillräckligt för att uppnå miljömålen, för det krävs även hållbara tilldelningskriterier vilket det råder brist på idag. Respondenterna från samtliga intervjuer bekräftade att det brister i utvärderingen av hållbarhet i dagens upphandlingar. Rädsla och kunskapsbrist var vanliga barriärer för hållbara upphandlingar samt att upphandlarens akademiska bakgrund kan påverka köpprocessen. Resultaten visade även att samarbete mellan parter var nödvändigt för att sprida kunskap och inspirera varandra att jobba mot en mer hållbar framtid. Det krävs även en tydlig process för hur det går att undersöka och utvärdera på hållbarhetskriterier. / The Swedish market for public procurement is estimated to be worth SEK 782 billion per year. As public procurement has a significant role in the work for sustainable development, it is fundamental to place higher demands on the evaluation process of tenders. Construction and real estate is a sector that is responsible for a large climate impact, which provides good reasoning for further developing sustainability criterias in construction procurements, as the procurer's main evaluation criteria currently is price. The purpose of this study was to increase the knowledge about the use of social and environmental sustainability criteria in public construction procurements by answering the following research questions: Q1: How can the choice and formulation of  social and environmental sustainability criteria in public construction procurements be described? Q2: How common is  social and environmental sustainability as a selection criterion in public construction procurement? Q3: How can the purchasing decision group's impact on the selection and formulation of sustainability criteria in public construction procurements be described? Q4: What are the driving and hindering factors in evaluating social and environmental sustainability criteria in public construction procurement? The method of this study consisted of a deductive qualitative approach with elements of quantitative methods. The literature study created a theoretical framework that formed the basis for data collection. The data collection consisted of an archive and document research where 181 older procurements were examined and six case studies with qualitative interviews. Data were then analyzed using Within-Case and Cross-Case analysis. The results from archive and document research showed that only 17 of the 181 procurements examined had evaluated sustainability requirements, which corresponds to a share of approximately 9.4 percent. Qualification requirements such as environmental management systems are common but not sufficient to achieve the environmental goals, hence sustainable award criteria are required, which is lacking today. The respondents from all interviews confirmed that there was a lack of evaluation of sustainability in today's procurements. Fear and lack of knowledge were common barriers to sustainable procurement and that the procurer's academic background can affect the buying process. The results also showed that cooperation between parties was necessary to spread knowledge and inspire each other to work towards a more sustainable future. A clear process is also required for how it is possible to investigate and evaluate sustainability criteria.

No description available.

Für den internationalen Vergleich von Gesellschaften wird ein System gesellschaftlicher Dauerbeobachtung vorgeschlagen, indem aufgrund einer Auseinandersetzung mit der sozialphilosophischen Diskussion acht Performanzkriterien für den internationalen Vergleich von Lebensbedingungen bzw. der „Wohlfahrt der Nationen“ entwickelt werden: Wohlstand und Wachstum; ökologische Nachhaltigkeit; Innovation; soziale Sicherung durch Unterstützungsleistungen im Risikofall sowie vorsorgend durch Bildungsinvestitionen; Anerkennung der Besonderheiten (Frauenfreundlichkeit und Migrantenfreundlichkeit); Gleichheit der Teilhabe; soziale Integration; Autonomie („freedom of choice and capabilities”). All dies betrachten wir als gesellschaftlich wünschenswerte Ziele. In unserem Ansatz gehen wir nicht von einem einheitlichen Pfad der Modernisierung in Richtung Wachstum, Partizipation und Inklusion aus, sondern unterscheiden in Erweiterung der „drei Welten des Wohlfahrtskapitalismus“ von Esping-Andersen (mindestens) fünf verschiedene institutionelle Entwicklungspfade der Modernisierung: Der sozialdemokratisch-universalistische Pfad, der wirtschaftsliberale Pfad, der Status-konservierende Pfad, der „familistische“ Pfad und die Entwicklung der Gruppe der ex-sozialistischen Länder, die sich in einem Prozess der Ausdifferenzierung befinden. Ab der 3. Auflage werden nun 36 Länder verglichen (incl. aller EU-Mitglieder) statt wie zuvor 28 Länder, in der 7. Auflage auf dem Stand von Januar 2012. Zur Analyse der Sozialstrukturen werden als Modelle sozialer Lagen berücksichtigt: Marx, Weber, Roemer/Wright; soziale Schichten, berufliche Lagen, Goldthorpe-Modell; Bourdieu, Vester, Hradil. Als Anwendungsbereiche werden behandelt: Dienstleistungsgesellschaften und Erwerbstätigkeit, Bildung; Wohlfahrtsregime und soziale Sicherung; Wohlstand, Einkommen, Vermögen und Armut; soziale Mobilität; soziale Ungleichheiten zwischen Frauen und Männern; Bevölkerungsstruktur und Lebensformen; Lebensstile; Individualisierung und ihre Gegenbewegungen; zusammenfassender Vergleich von Lebensbedingungen in verschiedenen Ländern und Wohlfahrtsregimen. / For the international comparison of societies a system for continuous observation is proposed, based on a discussion of moral values in social philosophy, which results in eight criteria of performance of societies in the following living conditions: Wealth and growth; ecological sustainability; innovation; social security by supporting benefits in the case of risk and preventive by investments in education; appreciation of peculiarities (women friendliness and migrants friendliness); equality of are sources and rights; social integration; autonomy ("freedom of choice and capabilities"). In our approach we do not assume a uniform pathway of modernization in the direction of growth, participation and inclusion, but differentiate in extension of the "three worlds of welfare capitalism" of Esping-Andersen (1990) (at least) five different institutional pathways of modernization: The social democratic (universalistic) path, the economically liberal path, the status-conserving path, the familistic path and the development of the group of post-socialist countries, which are in a process of differentiating. We compare 36 countries including all members of the EU and the anglo-saxon countries as well as Japan. For the analysis of social structures the following models of social positioning are considered: Marx, Weber, Roemer/Wright; social strata; occupational positions, Goldthorpes model; Bourdieu, Vester, Hradil. As fields of application are discussed: Service societies and employment, education; wealth, income, property and poverty; social mobility; social inequalities between women and men; demographic structure and forms of living; life styles; welfare regimes and social security; individualization and its counter-movements; summarizing comparison of the living conditions in different countries and welfare regimes.