Bakgrund: Den logistiska kedjan från producent till konsument blir alltmer komplex på grund av att ett ständigt ökande antal artiklar tillverkas utifrån kundens behov och önskemål. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemål har företag historiskt sett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lager till en ny nivå. Att arbeta med VMI innebär stora fördelar för många olika företag när det gäller informationsspridning, partnerskap och lagerföring. Trots de omfattande fördelar som beskrivs i de flesta teorier om VMI finns det en del framförd kritik. I och med detta ligger det i vårt intresse att undersöka huruvida företag som arbetar med ett VMI-system upplever de teoretiska effekterna och om det finns effekter av VMI-samarbeten som teorin inte beskriver. Problemformulering: Vilka effekter, angående de logistiska aktiviteterna, innebär ett VMI-samarbete i en dyad inom tillverkningsindustrin och hur stämmer de överens med de effekter teorin beskriver? Metod: Genom att använda fallstudien som forskningsmetod, har vi undersökt vårt problem. Vidare har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt vid datainsamlingen. De undersökta företagen har valts ut genom ett icke-sannolikhetsurval och när vi har dragit våra slutsatser har vi utgått från en deduktiv ansats. Teori: Vi har byggt vår teori på fyra huvudområden/logistiska aktiviteter, leveransservice, logistikkostnader, produktion och lagerhållning. Vidare har vi beskrivit hur områdena påverkas positivt såväl som negativt av VMI. Empiri: Vår empiriska undersökning har genomförts i två dyader, inom tillverkningsindustrin, som använder eller har använt sig av VMI. Vi har undersökt hur företagen har upplevt/upplever samarbetet och vilka effekter de har erfarit/erfar inom de fyra logistiska aktiviteterna. Resultat: Resultatet har vi grundat på en jämförelse mellan vår teoretiska och empiriska undersökning. Vi har här kommit fram till att de positiva effekterna, som teorin beskriver, i större utsträckning stämmer överens med vad företag inom tillverkningsindustrin upplever än de negativa effekterna. Hur väl effekterna överensstämmer skiljer sig åt mellan de olika logistiska aktiviteterna.

Bakgrund: Anledningen till lagerhållning är ett förväntat behov på produkterna i framtiden. Färdigvarulagret fungerar som en säkerhet mot eventuella störningar i materialflödet och är en garanti för att företaget kan leverera till kund. Lagernivån ska generellt hållas låg och dess storlek blir en avvägning mellan krav på leveransservice i förhållande till kostnader och kapitalbindning. Studien grundar sig på företag X som producerar kundspecifika högvärdiga råvaruprodukter. Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom olika angreppssätt påvisa potential för minskad kapitalbindning i företag X färdigvarulager samt resonera över åtgärdernas tänkbara påverkan på kundservicen. Metod: Datainsamlingen utgjordes av intervjuer samt studier av litteratur och dokument. Eftersom problemet är komplicerat och kräver en djupare förståelse av studieobjektet och dess omgivning valde gruppen att göra en fallstudie. Slutsatser: Uppsatsen mynnar ut i tre förslag på åtgärder. Den första åtgärden går ut på ett VMI-samarbete med företag X största kund. Kapitalbindningen reduceras med 8,4 % och kundservicen förbättras. Det andra förslaget syftar till att minska antalet varianter i lager genom att senarelägga kundspecifika åtgärder. En kapitalbindningsreducering på 20,1 % uppnås medan kundservicen påverkas både negativt och positivt. Den sista åtgärden går ut på att tillverka artiklar närmare leveranstidpunkten och medför att kapitalbindningen reduceras med 22,7 %. Denna åtgärd påverkar kundservicen vid stora avvikelser ifrån leveransplanen.

Sammanfattning Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, EKL 361, VT 2007. Författare: David Brandt, Tina Rubin och Joel Valberg. Handledare: Roger Stokkedal Examinator: Petra Andersson Titel: Vendor Managed Inventory – vad får det för effekter? En jämförelsestudie mellan teorins beskrivna effekter och upplevda effekter inom tillverkningsindustrin. Bakgrund: Den logistiska kedjan från producent till konsument blir alltmer komplex på grund av att ett ständigt ökande antal artiklar tillverkas utifrån kundens behov och önskemål. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemål har företag historiskt sett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lager till en ny nivå. Att arbeta med VMI innebär stora fördelar för många olika företag när det gäller informationsspridning, partnerskap och lagerföring. Trots de omfattande fördelar som beskrivs i de flesta teorier om VMI finns det en del framförd kritik. I och med detta ligger det i vårt intresse att undersöka huruvida företag som arbetar med ett VMI-system upplever de teoretiska effekterna och om det finns effekter av VMIsamarbeten som teorin inte beskriver. Problemformulering: Vilka effekter, angående de logistiska aktiviteterna, innebär ett VMI-samarbete i en dyad inom tillverkningsindustrin och hur stämmer de överens med de effekter teorin beskriver? Metod: Genom att använda fallstudien som forskningsmetod, har vi undersökt vårt problem. Vidare har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt vid datainsamlingen. De undersökta företagen har valts ut genom ett ickesannolikhetsurval och när vi har dragit våra slutsatser har vi utgått från en deduktiv ansats. Teori: Vi har byggt vår teori på fyra huvudområden/logistiska aktiviteter, leveransservice, logistikkostnader, produktion och lagerhållning. Vidare har vi beskrivit hur områdena påverkas positivt såväl som negativt av VMI. Empiri: Vår empiriska undersökning har genomförts i två dyader, inom tillverkningsindustrin, som använder eller har använt sig av VMI. Vi har undersökt hur företagen har upplevt/upplever samarbetet och vilka effekter de har erfarit/erfar inom de fyra logistiska aktiviteterna. Resultat: Resultatet har vi grundat på en jämförelse mellan vår teoretiska och empiriska undersökning. Vi har här kommit fram till att de positiva effekterna, som teorin beskriver, i större utsträckning stämmer överens med vad företag inom tillverkningsindustrin upplever än de negativa effekterna. Hur väl effekterna överensstämmer skiljer sig åt mellan de olika logistiska aktiviteterna.

<p>Bakgrund: Den logistiska kedjan från producent till konsument blir alltmer komplex på grund av att ett ständigt ökande antal artiklar tillverkas utifrån kundens behov och önskemål. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemål har företag historiskt sett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lager till en ny nivå. Att arbeta med VMI innebär stora fördelar för många olika företag när det gäller informationsspridning, partnerskap och lagerföring. Trots de omfattande fördelar som beskrivs i de flesta teorier om VMI finns det en del framförd kritik. I och med detta ligger det i vårt intresse att undersöka huruvida företag som arbetar med ett VMI-system upplever de teoretiska effekterna och om det finns effekter av VMI-samarbeten som teorin inte beskriver.</p><p>Problemformulering: Vilka effekter, angående de logistiska aktiviteterna, innebär ett VMI-samarbete i en dyad inom tillverkningsindustrin och hur stämmer de överens med de effekter teorin beskriver?</p><p>Metod: Genom att använda fallstudien som forskningsmetod, har vi undersökt vårt problem. Vidare har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt vid datainsamlingen. De undersökta företagen har valts ut genom ett icke-sannolikhetsurval och när vi har dragit våra slutsatser har vi utgått från en deduktiv ansats.</p><p>Teori: Vi har byggt vår teori på fyra huvudområden/logistiska aktiviteter, leveransservice, logistikkostnader, produktion och lagerhållning. Vidare har vi beskrivit hur områdena påverkas positivt såväl som negativt av VMI.</p><p>Empiri: Vår empiriska undersökning har genomförts i två dyader, inom tillverkningsindustrin, som använder eller har använt sig av VMI. Vi har undersökt hur företagen har upplevt/upplever samarbetet och vilka effekter de har erfarit/erfar inom de fyra logistiska aktiviteterna.</p><p>Resultat: Resultatet har vi grundat på en jämförelse mellan vår teoretiska och empiriska undersökning. Vi har här kommit fram till att de positiva effekterna, som teorin beskriver, i större utsträckning stämmer överens med vad företag inom tillverkningsindustrin upplever än de negativa effekterna. Hur väl effekterna överensstämmer skiljer sig åt mellan de olika logistiska aktiviteterna.</p>

<p>Bakgrund: Anledningen till lagerhållning är ett förväntat behov på produkterna i framtiden. Färdigvarulagret fungerar som en säkerhet mot eventuella störningar i materialflödet och är en garanti för att företaget kan leverera till kund. Lagernivån ska generellt hållas låg och dess storlek blir en avvägning mellan krav på leveransservice i förhållande till kostnader och kapitalbindning. Studien grundar sig på företag X som producerar kundspecifika högvärdiga råvaruprodukter.</p><p>Syfte: Syftet med uppsatsen är att genom olika angreppssätt påvisa potential för minskad kapitalbindning i företag X färdigvarulager samt resonera över åtgärdernas tänkbara påverkan på kundservicen.</p><p>Metod: Datainsamlingen utgjordes av intervjuer samt studier av litteratur och dokument. Eftersom problemet är komplicerat och kräver en djupare förståelse av studieobjektet och dess omgivning valde gruppen att göra en fallstudie.</p><p>Slutsatser: Uppsatsen mynnar ut i tre förslag på åtgärder. Den första åtgärden går ut på ett VMI-samarbete med företag X största kund. Kapitalbindningen reduceras med 8,4 % och kundservicen förbättras. Det andra förslaget syftar till att minska antalet varianter i lager genom att senarelägga kundspecifika åtgärder. En kapitalbindningsreducering på 20,1 % uppnås medan kundservicen påverkas både negativt och positivt. Den sista åtgärden går ut på att tillverka artiklar närmare leveranstidpunkten och medför att kapitalbindningen reduceras med 22,7 %. Denna åtgärd påverkar kundservicen vid stora avvikelser ifrån leveransplanen.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet,</p><p>EKL 361, VT 2007.</p><p>Författare: David Brandt, Tina Rubin och Joel Valberg.</p><p>Handledare: Roger Stokkedal</p><p>Examinator: Petra Andersson</p><p>Titel: Vendor Managed Inventory – vad får det för effekter? En jämförelsestudie</p><p>mellan teorins beskrivna effekter och upplevda effekter inom tillverkningsindustrin.</p><p>Bakgrund: Den logistiska kedjan från producent till konsument blir alltmer komplex</p><p>på grund av att ett ständigt ökande antal artiklar tillverkas utifrån kundens behov och</p><p>önskemål. För att kunna tillgodose dessa behov och önskemål har företag historiskt</p><p>sett haft stora lager. VMI tar problemet med att hantera och utveckla effektiva lager</p><p>till en ny nivå. Att arbeta med VMI innebär stora fördelar för många olika företag när</p><p>det gäller informationsspridning, partnerskap och lagerföring. Trots de omfattande</p><p>fördelar som beskrivs i de flesta teorier om VMI finns det en del framförd kritik. I och</p><p>med detta ligger det i vårt intresse att undersöka huruvida företag som arbetar med ett</p><p>VMI-system upplever de teoretiska effekterna och om det finns effekter av VMIsamarbeten</p><p>som teorin inte beskriver.</p><p>Problemformulering: Vilka effekter, angående de logistiska aktiviteterna, innebär ett</p><p>VMI-samarbete i en dyad inom tillverkningsindustrin och hur stämmer de överens</p><p>med de effekter teorin beskriver?</p><p>Metod: Genom att använda fallstudien som forskningsmetod, har vi undersökt vårt</p><p>problem. Vidare har vi använt oss av ett kvalitativt tillvägagångssätt vid</p><p>datainsamlingen. De undersökta företagen har valts ut genom ett ickesannolikhetsurval</p><p>och när vi har dragit våra slutsatser har vi utgått från en deduktiv</p><p>ansats.</p><p>Teori: Vi har byggt vår teori på fyra huvudområden/logistiska aktiviteter,</p><p>leveransservice, logistikkostnader, produktion och lagerhållning. Vidare har vi</p><p>beskrivit hur områdena påverkas positivt såväl som negativt av VMI.</p><p>Empiri: Vår empiriska undersökning har genomförts i två dyader, inom</p><p>tillverkningsindustrin, som använder eller har använt sig av VMI. Vi har undersökt hur</p><p>företagen har upplevt/upplever samarbetet och vilka effekter de har erfarit/erfar inom</p><p>de fyra logistiska aktiviteterna.</p><p>Resultat: Resultatet har vi grundat på en jämförelse mellan vår teoretiska och</p><p>empiriska undersökning. Vi har här kommit fram till att de positiva effekterna, som</p><p>teorin beskriver, i större utsträckning stämmer överens med vad företag inom</p><p>tillverkningsindustrin upplever än de negativa effekterna. Hur väl effekterna</p><p>överensstämmer skiljer sig åt mellan de olika logistiska aktiviteterna.</p>

Warehouse storage is an important part of a business’ supply chain. This is where articles temporary are stored before they either are carried on to the next step of the production or to be delivered to the customers of the company. The largest part of the stock keeping often devoted to the order picking. Order picking includes the activities that are occurring when an article is being picked from its stored position and is being transported to the next step of the flow of the materials. The most time- consuming part of the order picking process are often the time to pinpoint and to get the hold of an article. This implies quite likely that an enhancement of the productivity could be realized, inter alia, through cut the transport distances. SKF Mekan AB is an industrial corporation whose primary occupation is to manufacture bearing housings. Currently, the business has a flawed inventory for stock keeping. A great many of the articles stored in the inventory, entitled 104C, are placed in regard to their measures, without any thought in regard of how frequently the articles are picked. In addition, the article placement that is used today is outdated, which has resulted in that a lot of articles are lacking a specific placement in the inventory. The purpose of storing articles in the inventory 104C is to cope with fluctuations in the next step of the manufacturing, which is the processing factory. The aim of the study is to find out how the article placement looks in the current situation and how decisions concerning article placement are determined and what issues occurs due to this. A decision support system has been developed which purpose is to give SKF Mekan AB decision basis regarding where the different kinds of articles should be placed to attain an increased efficiency in business’ stock keeping. The decision support system is adaptable to the extent that the user can adjust the parameters that are determining the article placement. The study has been accomplished by means of observations and interviews. With the help of the observations, the layout of the warehouse and the article placement has been mapped out and with the help of the interviews; the results concerning work models and decision-making of article placement has been answered. Through the observations and the interviews appeared that 42.5 % of the stocked pallets were misplaced and that 15.6 % of the stocked pallets lacked a specific placement in the warehouse. This results in that the truck operators has a hard time localizing the pallets, which leads to inefficient labouring. This causes delays in the next step of the supply chain; i. e. the processing factory, meaning the personnel has to wait for the articles to be delivered. With the articles picking frequency and the principle of family grouping as point of reference for the article placement SKF Mekan AB should be able to eliminate non-value adding activities in the supply chain, which should lead to an increased potential of profitability.

Variation i efterfrågan är svårt att hantera och kräver mycket kunskap och noggrann planering för att utmana. För tillverkande industriföretag är det viktigt att kunna hantera variationen för att skapa ett stabilt produktionssystem. Dock är det svårt eftersom det handlar mer om kundens beteende än företagets, men det finns lösningar som hanterar det delvis på företagsnivå. Rapportens syfte är att få ökad förståelse kring hur variation i efterfrågan påverkar kapacitet och servicegrad på ett tillverkande industriföretag. Rapportens mål är att skapa en metod för att underlätta kapacitetsplaneringen, som klarar av att hantera varierande efterfrågan. En fallstudien har genomförts på ett företag, för att kunna svara på frågeställningarna, syftet och målet med rapporten. Litteratur har samlats in för att öka kunskapen inom områden som lean produktion och variation samt för att öka trovärdigheten för rapporten. Detta för att skapa en stabil grund till lösningsförslagen i slutet av rapporten. Resultatet för studien är en Heijunka-lösning, vilket innebär att företaget ska utjämna produktionsprocessen. Tillsammans med Heijunka-lösningen presenteras lagerhållning som en buffert för att hantera variation.

I avhandlingen har syftet varit att undersöka ett produktionsföretags materialhantering och observera hur lagerstyrningen utförts på ett lager. Detta med avseende för att kunna besvara på frågeställningen med anknytning till syftet.   -       Hur styrs artiklar på ett lager på ett optimalt sätt på ett medelstort företag? -       Hur optimeras en lageryta för ett maximal utnyttjande på ett medelstort företag?   För att kunna genomföra denna undersöknings så har tre olika datainsamlingsmetoder använts. Denna fallstudie genomförandes på Mälarplast AB, med ett direktiv från Vd:n på Mälarplast AB att en flytt från tredjepartslogistiken Pihls Sweden AB ska ske eftersom Mälarplast AB ska avsluta sina tjänster hos de. Samt att Mälarplast AB har köpt en ny lagerlokal för att skapa möjligheten att hantera allt material. Genomförandet har utförts med observationer på lagerytorna och hur arbetsuppgifterna är. Intervjuer med lagerpersonal och tredjepartlogistikerns, lageransvarig för att utöka kunskaperna och information om nuläget. Den tredje datainsamlingsmetoden är litteraturundersökningar som har gett grunder för arbetet och genomförts under hela studie processen med metoder och teorier. Denna fallstudie har en grund på lagerdesign, materialhantering och abc-klassificering som har byggt arbetet under processens gång.   Detta implicerade ett resultat på att identifiera en nulägesbeskrivning på hur företagets materialhantering och lagerstyrning kontrolleras. Med att klassificera artiklarna efter kategorier på hur hög frekvens de har för den årliga försäljningsvolym, för att reducera onödig aktivitetstid på aktiviteter som inte skapar något värde. Med att konstruera olika layouter för att optimera en lagerlokal på lämpligast sätt med avseende på företagens krav. Detta i samband med teorier och metoder som har samlats in för att uppnå bäst resultat. Slutningsvis rekommenderades en lager layout med att utnyttjandet av optimal ytan för att lagra mycket material som det går. Samtidigt att följa den utförda ABC-analysen som klassificerar artiklar efter högst frekvent av årliga försäljningsvolymen för att reducera onödiga aktiviteter. Att lagra in artiklar som tillhör C och D kategorin inne i det nya lagret, E-lagret och lagra in A och B artiklar i resterande lagerytor där det flödar i samband med produktionen. Inne i lager avdelningarna ska artikelplaceringen vara rörlig men placeras i produktfamiljer eftersom det inte finns tillräckligt med pallplatser för att alla artiklar ska få möjlighet att få en fast artikelplacering.

<p>The wind power industry is maturing and the amount of electricity produced by wind turbines in the world is rapidly increasing every year. Service and maintenance of wind turbines has proven to be difficult and expensive, especially offshore. A well coordinated support organisation and optimized maintenance strategies are required to effectively reduce the costs associated with WT support, where cost-efficient supply and storage of spare parts are important. The aim of this thesis is to model spare part logistics for wind turbines to analyse different strategies and compare the profitability. Optimal stock levels and reorder sizes have been calculated with the software tool OPUS10. Wind turbine and spare part data have been provided by Vattenfall Vindkraft AB and field studies were made to the wind farms Lillgrund and Horns Rev to gather information.</p><p>Our analyses show that different spare part strategies only affect a minor part of the total support costs generated for a wind farm. Still there are many improvements possible and money to be saved if using an optimal spare part strategy instead of one based on personal experiences and intuition. For a large wind power system, including a number of wind farms with the same wind turbine types, we also show convincing results that pooling of spare parts are a much more cost-efficient spare part strategy compared to local storage and handling only. Using a central depot for spare part reordering and storage of critical spare parts, such as gearboxes, generators and blades, are more profitable</p>