Rapportens syfte är att få reda på om utvändig laserskanning av en byggnad är en lämplig metod att använda för byggbranschen. En laserskanning kommer göras av torpet Furutå, i området Toparängen, som ligger i Växjö. Laserskanningen har gjorts genom att tre uppställningar med skannern har genomförts. Denna data sammanfogas sedan i programmet Leica Cyclone. Sedan bearbetas modellen i Autodesk Recap och AutoCAD. Här skapas sedan 2D-ritningar av fasader och även en 3D-modell. Laserskanningen kommer även georefereras, vilket innebär att modellen flyttas från ett lokalt koordinatsystem till svenska referenssystemet SWEREF99. Studien visar på att laserskanning har ett brett användningsområde och med tillräckligt låg mätosäkerhet.

<p>Den nya mätningstekniken på marknaden kallas terrester laserskanning. Tekniken bygger på att ett instrument, monterat på ett stativ, sänder ut en laserstråle vilken avlänkas i vertikalled av en spegel samtidigt som det roterar. Laserstrålen reflekteras mot de objekt som befinner sig inom laserskannerns synfält och resulterar i ett punktmoln. Punktmolnet innehåller ofta flera miljoner punkter vilka alla erhåller xyz-koordinater. Tekniken har visat sig lämplig vid dokumentation av byggnader och vid modellering samt kartläggning av industrier och tunnelbyggen.</p><p>Denna studie har genomförts på Sweco VBB i Karlstad i syfte att ta reda på hur lämplig terrester laserskanning är vid vardaglig inmätning och kartering av objekt i stadsmiljö. Metoden har jämförts med traditionell inmätning med totalstation utifrån ett antal frågeställningar. I studien laserskannades två korsningar i Vasastaden, Stockholm. Instrumentet som användes var en IMAGER 5006 av märket Zoller+Fröhlich. De totalt sex stycken skanningarna resulterade i punktmoln vilka georefererades genom att måltavlor mättes in med totalstation. Efterbearbetningen bestod av registrering, redigering och reducering av punktmolnen. Genom manuell tolkning av punktmolnen och med hjälp av verktyget Virtual Surveyor i Leica Geosystems programvara Cyclone, kunde olika objekt mätas in och kartläggning av de båda korsningarna ske.</p><p>En generell jämförelse mellan terrester laserskanning och totalstation visar att laserskanning är en snabb metod som ger stora mängder data med hög detaljrikedom, medger en större säkerhet i fält och ger enorma möjligheter för visualisering, modellering och skapande av terrängmodeller. Laserskanning är dock en dyr metod som ger en något sämre noggrannhet och som ännu inte klarar att mäta sträckor över hundra meter. Metoden kräver också totalstation (eller GPS) för georeferering. Studien har också visat att tidsvinsten som uppkommer i fält förloras genom tidsödande efterbearbetning och manuell tolkning av punktmolnet. Trots detta använder idag ett flertal företag denna metod vid inmätning. Slutsatserna pekar främst på att laserskanning som inmätningsmetod lämpar sig bäst över små områden där antalet objekt är högt och där säkerheten i fält är viktig. Dock ses metoden mer som ett komplement till totalstationen genom de möjligheter som erbjuds via visualisering och modellering och därmed inte en ersättare för den senare.</p> / <p>A new technique for surveying is the terrestrial laser scanning. The technique is based on an instrument, mounted on a tripod, emitting a laser pulse which is vertically deflected by a mirror while rotating. The laser pulse is reflected by the objects within the field of view of the laser scanner. The laser scan results in a point cloud most often containing several millions of points which all have XYZ-coordinates. The technique has proven its benefits when documenting buildings, modelling and surveying of industries and tunnels.</p><p>This study has been carried out at Sweco VBB in Karlstad in purpose of finding out how suitable terrestrial laser scanning is for everyday surveying in urban environment. The method has been compared with traditional surveying with total station from a number of questions. In the study two crossings in Vasastaden, Stockholm, were scanned. The instrument used was an IMAGER 5006 from Zoller+Fröhlich. The 6 scannings resulted in point clouds which were georeferenced by using targets and a total station. The post processing consisted of registering, editing and reducing the point clouds. Through manual interpretation of the point clouds and by using the tool Virtual Surveyor in the program Cyclone by Leica Geosystems it was possible to survey different objects at the crossings.</p><p>A general comparison between terrestrial laser scanning and total station shows that laser scanning is a rapid method producing large amounts of data with a high level of details, allows higher security in field and gives enormous possibilities for visualisation, modelling and creating of terrain models. However, laser scanning is an expensive method which gives a slightly lower accuracy and yet cannot be used for longer distances. The method also demands total station (or GPS) for georeferencing. The study has also shown that the saving of time in field is lost by time consuming post processing and manual interpretation of the point cloud. Nonetheless this method is used by several companies for everyday surveying. The conclusions advert mostly that laser scanning is best suitable for small areas where the number of objects is high and where security in field is important. Nevertheless, the method should be seen more as a compliment to the total station because of the possibilities offered by visualisation and modelling and therefore not as a replacement for the latter.</p>

Den nya mätningstekniken på marknaden kallas terrester laserskanning. Tekniken bygger på att ett instrument, monterat på ett stativ, sänder ut en laserstråle vilken avlänkas i vertikalled av en spegel samtidigt som det roterar. Laserstrålen reflekteras mot de objekt som befinner sig inom laserskannerns synfält och resulterar i ett punktmoln. Punktmolnet innehåller ofta flera miljoner punkter vilka alla erhåller xyz-koordinater. Tekniken har visat sig lämplig vid dokumentation av byggnader och vid modellering samt kartläggning av industrier och tunnelbyggen. Denna studie har genomförts på Sweco VBB i Karlstad i syfte att ta reda på hur lämplig terrester laserskanning är vid vardaglig inmätning och kartering av objekt i stadsmiljö. Metoden har jämförts med traditionell inmätning med totalstation utifrån ett antal frågeställningar. I studien laserskannades två korsningar i Vasastaden, Stockholm. Instrumentet som användes var en IMAGER 5006 av märket Zoller+Fröhlich. De totalt sex stycken skanningarna resulterade i punktmoln vilka georefererades genom att måltavlor mättes in med totalstation. Efterbearbetningen bestod av registrering, redigering och reducering av punktmolnen. Genom manuell tolkning av punktmolnen och med hjälp av verktyget Virtual Surveyor i Leica Geosystems programvara Cyclone, kunde olika objekt mätas in och kartläggning av de båda korsningarna ske. En generell jämförelse mellan terrester laserskanning och totalstation visar att laserskanning är en snabb metod som ger stora mängder data med hög detaljrikedom, medger en större säkerhet i fält och ger enorma möjligheter för visualisering, modellering och skapande av terrängmodeller. Laserskanning är dock en dyr metod som ger en något sämre noggrannhet och som ännu inte klarar att mäta sträckor över hundra meter. Metoden kräver också totalstation (eller GPS) för georeferering. Studien har också visat att tidsvinsten som uppkommer i fält förloras genom tidsödande efterbearbetning och manuell tolkning av punktmolnet. Trots detta använder idag ett flertal företag denna metod vid inmätning. Slutsatserna pekar främst på att laserskanning som inmätningsmetod lämpar sig bäst över små områden där antalet objekt är högt och där säkerheten i fält är viktig. Dock ses metoden mer som ett komplement till totalstationen genom de möjligheter som erbjuds via visualisering och modellering och därmed inte en ersättare för den senare. / A new technique for surveying is the terrestrial laser scanning. The technique is based on an instrument, mounted on a tripod, emitting a laser pulse which is vertically deflected by a mirror while rotating. The laser pulse is reflected by the objects within the field of view of the laser scanner. The laser scan results in a point cloud most often containing several millions of points which all have XYZ-coordinates. The technique has proven its benefits when documenting buildings, modelling and surveying of industries and tunnels. This study has been carried out at Sweco VBB in Karlstad in purpose of finding out how suitable terrestrial laser scanning is for everyday surveying in urban environment. The method has been compared with traditional surveying with total station from a number of questions. In the study two crossings in Vasastaden, Stockholm, were scanned. The instrument used was an IMAGER 5006 from Zoller+Fröhlich. The 6 scannings resulted in point clouds which were georeferenced by using targets and a total station. The post processing consisted of registering, editing and reducing the point clouds. Through manual interpretation of the point clouds and by using the tool Virtual Surveyor in the program Cyclone by Leica Geosystems it was possible to survey different objects at the crossings. A general comparison between terrestrial laser scanning and total station shows that laser scanning is a rapid method producing large amounts of data with a high level of details, allows higher security in field and gives enormous possibilities for visualisation, modelling and creating of terrain models. However, laser scanning is an expensive method which gives a slightly lower accuracy and yet cannot be used for longer distances. The method also demands total station (or GPS) for georeferencing. The study has also shown that the saving of time in field is lost by time consuming post processing and manual interpretation of the point cloud. Nonetheless this method is used by several companies for everyday surveying. The conclusions advert mostly that laser scanning is best suitable for small areas where the number of objects is high and where security in field is important. Nevertheless, the method should be seen more as a compliment to the total station because of the possibilities offered by visualisation and modelling and therefore not as a replacement for the latter.

Det sker dagligen olyckor i trafiken runt om i världen och för att göra vägarna säkrare krävs utredning om vad som orsakar olyckorna. I Sverige sker idag dokumentation av olycksplatsen enbart med bilder och skisser i 2D. Att i stället ha en dokumentation i 3D över olycksplatsen gör det lättare att i efterhand studera och analysera vad som skett på platsen. Dokumentation i 3D kan göras med flera metoder, och i denna studie har terrester laserskanning samt s.k. fotobaserad skanning som baseras på bildmatchning testats och utvärderats för dokumentation av trafikolyckor. För att testa respektive metod placerades två bilar mot varandra för att simulera en krocksituation. Först laserskannades bilarna med en multistation, Leica MS50, från fyra stationer med upplösning på 10 mm på 50 m i horisontal- och vertikalled. För att testa olika upplösningar laserskannades även bakluckan på den ena bilen från två stationer med en upplösning på 5 mm respektive 15 mm. Den fotobaserade skanningen utfördes med en digitalkamera, Nikon D7000, där bilderna togs runt om bilarna från tre olika vyer med övertäckning på minst 70 % mellan bilderna. Efter skanning importerades laserskanningsdata till programvaran GEO och bilderna från den fotobaserade skanningen till programvaran Agisoft PhotoScan för bearbetning. En 3D-modell skapades även utifrån den fotobaserade skanningen. Resultatet av laserskanningen gav ett tydligt och jämnt punktmoln med endast ett fåtal felaktiga punkter. Bilarnas glasrutor gav dock inga returer vilket resulterade i att inga punkter skapades på glasrutornas ytor. Resultatet av den fotobaserade skanningen gav ett relativt tydligt och översiktligt punktmoln men med flertalet felaktiga punkter. Den ena bilen, som var vit, genererade fler felaktiga punkter p.g.a. dålig textur jämfört med den andra bilen, som var röd. Laserskanning är en mycket användbar metod för dokumentation av trafikolyckor eftersom metoden är relativt snabb och ger en korrekt avbildning av olycksplatsen. Den fotobaserade skanningen bedöms inte vara helt tillförlitlig eftersom den har flera brister i punktmolnet. Det kan vara gynnsamt för Polisen eller Trafikverket att investera i laserskanning eftersom dokumentation i 3D ger en tydlig överblick av olycksplatsen samtidigt som detaljer kan studeras, vilket är fördelaktigt i utredningssyfte.

För att kunna konkurrera inom dagens fordonsindustri krävs effektiv produktutveckling. Det är under designprocessen som det finns störst möjlighet att påverka slutprodukten till det bättre. Ett sätt att åstadkomma effektivare produktutveckling är att tillämpa ny teknik. För att generera digitaliserade vägmodeller som används i simuleringar kan laserskanning appliceras. I dessa simuleringar kan fordonen testköras virtuellt och därigenom förkorta dimensioneringsprocessen. Laserskanning av kuperad terräng är komplex och därför saknas det underlag av kuperade testbanor i simuleringar. Denna studie syftar till att presentera olika laserskanningstekniker samt att utöka underlaget för virtuella simuleringar inom dimensioneringsprocessen av dumprar. Målet med arbetet är att skapa virtuella vägsektioner som kan användas i simuleringsmodeller.  Tre huvudtekniker inom laserskanning presenteras i teorikapitlet. Vidare har terrest laserskanning utförts på Volvos testbana i Målajord och med skanningsdata som underlag har en vägmodell som kan användas i fordonssimuleringar skapats i Matlab. Vägmodellen som skapats representerar väl den verkliga körbanan, vilket indikerar att terrest laserskanning är en väl fungerande metod för detta ändamål. / Product development is necessary to compete in today´s vehicle industry. During the design process the largest possibility to affect the end product to the better exists. One way to achieve product development is to apply new technology. Through application of terrestrial laser scanning digitalized road models can be achieved and be used in simulations. In these simulations, vehicles can virtually do a trial run and thereby shorten the dimensionprocess. Laser scanning of hilly terrain is complex and therefore groundwork of hilly roadways in simulations is missing.  This study refers to present different types of laser scanning methods and expand the groundwork for virtual simulations in the dimensionprocess of dumpers. The vision is to create virtual roadways which can be used in simulation models. Three main techniques of laser scanning are presented in the theory chapter. Further on terrestrial laser scanning has been used on Volvos test track in Målajord and with this scanning data as groundwork a road model, which can be used in vehicle simulations, has been created in Matlab. The road model is well representing the real roadway, which indicates that terrestrial laser scanning is a well working method for this purpose.

<p>Saab Aerostructures i Linköping utvecklar och tillverkar flygplansstrukturer. Innan dessa levereras till kund ska de verifieras genom en slutkontroll och vid tiden för denna studie utförs slutkontrollen bland annat i kontrolljiggar. Dessa kontrolljiggar är produkt-specifika och mycket kostsamma att tillverka och underhålla.</p><p>Denna studie behandlar möjligheterna med att införa en mätcell, med tillhörande mät-system, istället för att använda kontrolljiggar för att utföra slutkontrollen. Vid detta införande skulle flera vinster kunna göras. En uppskattning har gjorts av vad det skulle kosta att använda sig av kontrolljiggar i två kommande projekt på företaget och detta har sedan satts i relation till kostnaderna med att investera i ett mätsystem. Vid en sådan investering kan flera intäkter väntas, men dessvärre har dessa övriga intäkter inte kunnat värderats i denna studie. Bland dessa intäkter kan nämnas att fler produkter skulle bli godkända direkt och produktionen underlättas, genom att produktens hela tolerans kan utnyttjas. Med de undersökta mätsystemen kan flexibilitet och mobilitet erhållas till skillnad mot användning av de produktspecifika och fasta kontrolljiggarna. Kontroll- och analysarbetet skulle minska och många förtjänster fås då all mätdata behandlas i datormiljö.</p><p>Vid en eventuell investering i ett nytt mätsystem, rekommenderas en lasertracker med T-Scan från Leica Geosystems. Detta gäller om investeringen kan visas vara lönsam med övriga intäkter inräknade. En beräkning har gjorts som visar att om de övriga intäkterna årligen uppgår till 300 000 SEK, är investeringen återbetald efter tre år.</p> / <p>Saab Aerostructures in Linköping develops and manufactures aero structures. Before these are delivered to the customer they have to be verified through a final control and at the time for this study the final control is performed in a control jig. These control jigs are specific for each product and they are very expensive to manufacture and to maintain.</p><p>This study handles the opportunities with introducing a measuring cell and belonging measuring system, instead of using control jigs to perform the final control. By this introduction several profits could be done. An estimate has been done of what the costs would be of using control jigs in two of the coming projects at the company and then this have been put in relation to the costs of investing in a measuring system. By such an investment several revenues could be expected, but unfortunately it has not been possible to value these in this study. Among these revenues it could be mentioned that more products would directly pass the verification and the production would be facilitated, by being able to use the entire tolerance of the product. With the investigated measuring systems flexibility and mobility can be gotten unlike using the product specific and fixed control jigs. The work with controlling the products and analysing the measuring data would be reduced and there are many good sides to the fact that all handling of measuring data are computer-aided.</p><p>If an investment in a new measuring system is to be made, a Laser Tracker with T-Scan from Leica Geosystems is recommended. That is if the investment can be shown to be profitable with the other revenues taken into account. A calculation has been made which shows that if the other revenues annually total 300 000 SEK, the investment is repaid after three years.</p>

<p>Detta arbete har gjorts i samarbete med Rikspolisstyrelsen för att ta fram en metod för hur modern medieteknik kan användas för att skapa en ”virtuell brottsplats”. Syftet är att arbetet ska leda till ett förslag till en metod som lämpar sig för att integrera i polisens brottsplatsundersökningar och rättsliga processer, med beaktande av de speciella krav som ställs.</p><p>Arbetet innehåller två huvuddelar där den första delens utgångspunkt är vad som går att göra med utrustning och teknik som redan finns tillgänglig och den andra delen hur det skulle kunna utvecklas vidare. Till första delen har ett förslag på en metod som kan användas för att utnyttja panoramatekniken, tagits fram. Därför har det också genomförts utvärderingar och tester på befintliga programvaror för att utröna vad som passar syftet bäst. För den andra delen togs en egen lösning fram och implementerades i OpenGL/C++. Denna lösning baseras på laserskanningsdata. Resultatet av denna del är inte en färdig metod som kan börja användas direkt utan mer ett exempel på hur panoramatekniken kan användas till något mer än att bara visa hur en plats ser ut. För att knyta samman projektet med verkligheten har båda dessa delar tillämpats på flera riktiga fall.</p><p>En slutsats som kan dras av arbetet är att visualiseringar av denna typ är väldigt användbara och till fördel för utredare och åklagare. Det finns mycket kvar att undersöka men det är ingen tvekan om att den här typen av teknik är användbar för detta syfte.</p>

<p>En om- eller tillbyggnad av en byggnad kräver ofta att befintliga ritningar värderas med avseende på aktualitet och geometri. Ritningarna kan förekomma i form av 2D-ritningar eller som ett digitalt underlag. När ritningarna undersöks kan resultatet bli att dessa kräver en komplettering för att få ett relevant projekteringsunderlag eller en så kallad relationshandling. Befintliga ritningar kan ibland helt saknas och det krävs att nya relationshandlingar upprättas. I de fall där en osäkerhet finns om byggnadens geometri, genomförs en inmätning för att få en måttriktig relationshandling. Inmätningen kräver att mätdata efterbearbetas i CAD för att skapa en digital modell av byggnaden. Modellen utgör en relationshandling som kan användas av konsulter i projekteringsarbetet för den planerade ändringen av byggnaden. I allt fler projekteringsarbeten efterfrågas relationshandlingar där höjdinformation tillsammans med plankoordinater genererar så kallade 3D-relationshandlingar.</p><p>Syftet med detta examensarbete på C-nivå (10 poäng) har varit att i någon omfattning genomföra samtliga delmoment i upprättandet av en 3D-relationshandling. Inmätningen genomfördes med tre olika instrument: handhållen avståndsmätare, totalstation och laserskanner.Resultatet av bearbetning i CAD visar att modellering av mätdata från totalstationen och laserskannern ger ritningar som stämmer bättre överens med de faktiska förhållandena än de ritningar som generas från mätning med den handhållna avståndsmätaren.</p> / <p>Before the processes of rebuilding an existing building commence an evaluation of the existing drawings have to be done. Existing drawings can be either 2D-paper drawings or in a digital format. When evaluating the existing drawings one might find that these needs to be updated to serve as reference of basic data for the projection of the new building. A new 3D model has to be made. In some cases, there exist no drawings at all for an existing building that are to be reconstructed. The existing drawings can be found to have a deficiency with respect to geometry that calls for a survey of the building i.e. an as-built survey. The result of the as-built survey will need to be calculated and exported to CAD software for modelling. A digital model of the existing building is created in the CAD environment to. More of today’s work with basic data and the creation of digital models require height information in conjunction with the x, y coordinates in the purpose of creating a true 3D computer-based model.</p><p>The intentions of this thesis (C-level) have been to carry through all the parts needed in establishing a 3D computer-based model. The surveying was done in three different ways: with the use of a hand held laser distance meter, with a total station and finally, a scan was done using a laser scanner. A comparison and analysis using the three different methods where done. The result shows that the used methods can be useful by themselves or in conjunction with each other.</p>

Light Detection And Ranging (LiDAR) har under det senaste decenniet utvecklats mycket och används som datainsamlingsmetod vid inventering av skog. Lantmäteriet genomför mellan åren 2009 och 2015 en riksomfattande flygburen laserskanning över hela Sverige och den laserskanningen ska leda till en ny nationell höjdmodell (NNH). Data som genereras från denna höjdmodell kan nyttjas av skogsindustrin för att göra skogliga inventeringar. Programvaruutvecklaren Esri Inc. har utvecklat ett stöd för hantering av denna typ av data i deras nya version av ArcGIS, ArcGIS 10.1. Syftet med denna studie är att undersöka hur skogsindustrin i Sverige använder LiDAR-data, vilka brister och behov som finns, hur ArcGIS används och hur ArcGIS kan utvecklas för att matcha skogsindustrins behov. I denna studie genomfördes dels en jämförelse mellan ArcGIS 10.1 med den tidigare versionen ArcGIS 10.0 och dels intervjuer av sex betydelsefulla personer som är verksamma i branschen. Personer från alla intressegrupper intervjuades; skogsägare, forskare och tekniska konsulter.Resultatet från jämförelsen mellan ArcGIS 10.0 och ArcGIS 10.1 visar potentialen med LiDAR-data och hur enkelt och smidigt det är att hantera LiDAR-data i den nya versionen av ArcGIS. Resultaten från intervjuerna visar att de data som finns tillgängligt från NNH är fullt tillräckliga för att göra skoglig inventering på beståndsnivå. Det är däremot inte tillräckligt för att göra analys på enskilda träd. Några av de intervjuade upplever ArcGIS som ett avancerat och tidskrävande program att lära sig medan andra framhäver att det ska bli intressant med stöd för hantering av LiDAR-data. De konsulter som intervjuats använder sig främst av egenutvecklade programvaror för hantering av LiDAR-data medan övriga intervjuade använder ArcGIS som huvudprogram. Esri Sverige visste inte riktigt hur kvaliteten på NNH var och i hur stor utsträckning skogsindustrin använder sig av NNH innan denna studie. Men det visade sig att NNH-data används i stor utsträckning redan och att kvaliteten är fullt tillräcklig för den information skogsindustrin vill ha. ArcGIS upplevs ibland som ett avancerat program och det har ofta att göra med tidsbrist. Finns tiden kan det mesta lösas. LiDAR, och framför allt NNH är bra och användbart nu, men frågan är vad som händer när det är dags att göra nästa inventering för skogsbolagen? / Light Detection And Ranging (LiDAR) has in the past decade developed a lot and is used as a data collection method for inventory of forest. The Swedish National Land Survey is between 2009 and 2015 carrying out a nationwide airborne laser scanning throughout Sweden, and this laser scanning process will lead to a new national elevation model called NNH. Data generated from this height model can be used by the forest industry to make forest inventories. The software developer ESRI Inc. has developed a support for handling LiDAR data in their new version of ArcGIS, ArcGIS 10.1. The purpose of this study is to investigate how the forest industry in Sweden are using LiDAR data, identifying gaps and needs, how ArcGIS is used and how ArcGIS can be developed to match the forest industry. This study was founded by comparing the new version of ArcGIS with the previous version and by interviewing six relevant people who are active in the industry. People from several stakeholders were interviewed: foresters, researchers and technical consultants.The results of the comparison between ArcGIS 10.0 and ArcGIS 10.1 show the potential of LiDAR data and how easy it is to deal with LiDAR data in the new version of ArcGIS. The results of the interviews show that the data available from the NNH are fully sufficient for forest inventory at stand level. It is however not sufficient for analysis of individual trees. Some of those interviewed experienced ArcGIS as an advanced and time-consuming program to learn while others emphasize that it will be interesting with support for managing LiDAR data. The interviewed consultants mostly use software that they have developed by themselves for managing LiDAR data, while other interviewees use ArcGIS as the main program. ESRI Sweden was not sure of the quality of the NNH and how much the forest industry uses NNH, before this study. But it turned out that the NNH data are widely used already, and that quality is adequate. ArcGIS is sometimes perceived as an advanced program and it has often to do with time constraints. If time is available the problem often can be fixed. LiDAR, and NNH is good and useful now, but the question is what will happen when it's time for the forest companies to make their next inventory?

Järnvägarna är i dag hårt belastade med trafik och är känsliga för störningar. Banverksarbeten är därför något som måste noggrant planeras och genomföras så att det medför så lite störningar som möjligt på järnvägstrafiken. Även säkerheten vid allt arbete som berör spårområden är en viktig faktor att ta hänsyn till. Allt arbete inom spårområdet måste därför uppfylla särskilda krav. Detta får även konsekvenser för detaljmätningar inom spårområden då spåret måste vara avstängt. Ett alternativ är att använda en terrester laserskanner som får sin placering utanför spårområdet, vilket skulle kunna vara ett mer flexibelt sätt att mäta spårmitt.Syftet med denna studie är att visa hur mätningar med terrester laserskanning (TLS) kan utföras i spårmiljö, jämföra dem mot traditionella mätningar med totalstation, samt bestämma om Trafikverkets toleranskrav kan uppnås vid TLS-mätningar i spåranläggningar.Bansträckan som var aktuell för inmätningar var ca 100 m lång. Spårinmätning utfördes med totalstation med ett intervall på 1-2 m. Det totala antalet linjepunkter som mättes in var 85 stycken, som sedan skulle jämföras med laserskanningsmätningarna. Mätningarna av samma bansträcka som utfördes med laserskanner utgick från fem olika uppställningar med ca 10 m avstånd vinkelrätt till närmaste rälen. Resultatet av jämförelsen av linjedata från de två mätningar visar på en radiell differens i plan med ett medelvärde på 3 mm och differensen i höjd visar ett medelvärde på 5 mm. För att visa på hur man kan identifiera olika objekt i punktmoln togs ett antal bilder fram, som på ett lättöverskådligt sätt visar hur mycket information som finns i form av punkter. För att ett fordon ska kunna trafikera spåret måste järnvägsnätet uppfylla kraven för s.k. lastprofiler. I punktmolnen med några enkla kommandon skapades en lastprofil. Därefter kunde den flyttas längs spårmittslinjen och ställas in i relation till alla omkringliggande objekt.TLS har under vårt arbete visat sig ha en stor potential för bestämning av spårmitten och detaljmätning inom spårområdet. Under relativt kort tid genererades stora datamängder i form av punktmoln från vilket enskilda objekt enkelt kunde urskiljas. Mätningsarbeten i ett högtrafikerat spår är omgärdat med restriktioner, men mätning med laserskanner som utförs utanför säkerhetszonen kräver i stort sett bara närvaro av en instrumentoperatör. De stora säkerhetskraven som ställs i fokus vid arbetet inom spårområden uppfylls fullständigt genom att ingen mätningspersonal behöver vistas i säkerhetszonen vid mätning med TLS.Slutsatser som kan dras av vår studie är att noggrannheten vid mätning av spårmittslinjen med TLS är jämförbar med mätning med totalstation. Kvaliten på mätningarna uppfyller de krav som ställs för mätning med totalstation av Trafikverket. Tack vare den snabba insamlingen av stora datamängder kan TLS bidra mycket vid mätning av spårområden där koncentrationen av spårobjekten är stor. Insamlad data kan sparas och eventuella missade kontroller, mätningar och visualiseringar kan utföras genom att nödvändig data extraheras ur sparade punktmolnen utan att nya mätningar behöver genomföras. Detta kan även underlätta framtida arbeten med planering och projektering då information av ett spårområde behövs i efterhand. / The railways are nowadays congested with traffic and are sensitive to disturbance. Rail infrastructure works are something that must be carefully planned and executed when it involves as little disruption as possible for rail traffic. In addition safety of all activities related to railway environment should be considered. All work within the track area must therefore meet certain requirements. This may also influence detail measurements within the track areas where the track must be closed. An alternative is to use a terrestrial laser scanner that can be placed outside the track area, which could be a more flexible way to measure the centre line of the track. The aim of this study is to show how measurements with terrestrial laser scanning (TLS) can be performed in track environment, compare them to traditional measurements with total station and determine whether the Swedish Transport Administrations tolerance requirements can be achieved with TLS measurements.The section of the railway that was surveyed was about 100 m long. Track surveying was carried out with total station with an interval of 1-2 m. In total, 85 points on the track centre line were measured, which could then be compared with laser scanning measurements. The measurements with laser scanner were made from five different set ups at the distance of about 10 m at orthogonally to the nearest rail. The results of comparison of the line data from the two measurements shows a mean radial difference in a horizontal plane of 3 mm. and difference in height shows a mean of 5 mm. To demonstrate how to identify different objects in point clouds, a range of images are presented, which in an easily comprehensible format showing how much information is available in the form of points. For a vehicle, to be able to travel on rail track, must meet the requirements for so called loading-gauges. In the point clouds, a load profile was created with a few simple commands. Then it can be moved along the track center line and set in relation to all surrounding objects. In our work, TLS has proved to have great potential for determination of the track center line and detail measurements within the track area. During the relatively short time, large amounts of data in the form of point clouds were generated from which individual items could be easily distinguished. Surveying work on a busy railway is surrounded by restrictions, but TLS measurements, which can be carried out outside the security zone, require only the presence of an instrument operator. The major safety requirements that should be adhered to in surveys of track areas are satisfied completely, since no surveying staff should work in the security zone during TLS measurements. Conclusions that can be drawn from our study are that accuracy in measuring the track center line with TLS is comparable to the measurement with the total station. The quality of the measurements meets the requirements for the measurement with total station of Swedish Transport Administrations. Thanks to the rapid collection of large amounts of data TLS can contribute much in the surveys of railway areas where the concentration of objects is large. Data can be saved and any missed checks can be performed trough extraction of necessary data from the point clouds without the need for new measurements. This may also facilitate future work with the planning and design when information about a track environment is needed.