Vattendrag och stränder graderades under 1700-1800-talet mycket lågt (impediment) då marken inte var odlingsbar. Samma mark är idag eftertraktad av människor för fritids- eller permanentboende i en lugn miljö. Problem kan idag uppstå vid gränssättningen av strandfastigheter som nybildas. Problemen är vanligen kopplade till var gränserna verkligen är belägna och var fastighetsägarna anser att gränserna borde vara belägna. För att bestämma var gränserna går måste lantmätaren gå tillbaka till ursprungshandlingarna för stamfastigheten och utföra en grundlig arkivforskning. Syftet är att undersöka hur gränssättningen utförs idag. Frågor som besvaras i studien är: Hur bestäms gränserna för strandfastigheter juridiskt? Hur ser noggrannheten ut för gränserna i vattenområden och har djupkurvans osäkerhet någon inverkan på gränssättningen? På vilket sätt kan batymetrisk laserskanning, jämfört med nuvarande metoder, vara en lämplig metod för att bestämma strandfastigheters gränser? Metoden som valdes var kvalitativa intervjuer. Intervjuerna utfördes med utvalda personer på Lantmäteriet samt företaget Airborne Hydrography AB. Teorin bakom undersökningen uppdelades i tre delar. Första delen behandlar Lantmäteriets arbetssätt vid gränssättning av strandfastigheter. Den andra delen behandlar strandfastigheter och lagarna som ska följas för att bilda dem. Den tredje delen behandlar batymetrisk laserskanning och den tekniska noggrannheten instrumenten är kapabla att leverera. Resultatet visar att noggrannheten på gränserna i vattenområdet är svårbedömda då redovisning av gränserna ofta saknas och ursprungliga strandlinjen är svår att lokalisera. Laserbatymetri kan i vissa fall inverka positivt på gränssättningen i strandfastigheters vattenområden och underlätta lantmätarens arbete med gränssättningen. Slutsatsen är att lantmätarna är tvungna att utföra omfattande arkivforskning för att kunna bestämma strandlinjen och att handlingarna i en förrättning blir svårare att tolka ju äldre stamfastigheterna är. Genom att undersöka nuvarande tillvägagångssätt vid strandfastigheters gränssättning och föra ihop resultatet med den laserbatymetriska mätmetoden fann författarna en möjlig lösning för de osäkra gränserna i vattenområden. Strandlinjen, 300 meters gränslinjen samt var 3 meters djupkurvan är belägen / Water areas and beaches were during the 18- and 19 century's very low graded (waste land) because it was not possible to grow any crops on the grounds. The same properties are today highly regarded real-estate. People buy beach front properties as summer homes or as permanent living, in a low stress environment. Because of this, the establishment of the estates boundaries can create problems when new beach front properties are created. The problems are usually linked to where the land boundaries really are located and where the property-owners consider it to be. To establish where the boundaries really are located the surveyor must perform a thorough archival research on the original property. The purpose of this study was to investigate how the establishments of the estates boundaries are performed today. Questions to answer are: How are the boundaries' established legally? How accurate are the boundaries in water areas, and have the uncertainty of the 3 meter depth curve any influence on the boundaries? Can the bathymetric laserscanner, compared with the current method, be a suitable method to establish the boundaries of beach front properties? The method selected in this study was qualitative interviews. The interviews were performed with experienced people from the Swedish "Lantmäteriet" and the company Airborne Hydrography AB. The theory was divided in three parts. Part one addresses "Lantmäteriets" role and workings with creating beach front property. Part two addresses the laws involved in creating beach front property. Part three addresses bathymetric laserscanning and the technical accuracy the instrument are capable of. The result shows that the accuracy of the boundaries in water areas are difficult to assess due to lack of references that often are missing and the shoreline is hard to locate. Laserbatymetri can in certain cases have a positive effect on beach front properties boundaries border setting in water areas and help the surveyor. The conclusion is that the surveyor must undertake an extensive archival research to find the shoreline and it is more difficult the older the original properties are. By examining the current method of establishing these boundaries and mix the result with the bathymetric laserscanning method the authors found a possible solution for the uncertain boundaries of water areas. The shoreline, 300meters boundary line and where the 3 meters depth curve is located

Säkerhet är ständigt en primär fråga vid byggnation, detta innefattar även drivning av tunnlar. För att förhindra ras eller utglidning av block undersöks och klassificeras därför berget. Tunneln som undersöks i denna studie kostar ungefär 7000 kr/timme att driva. Därför finns det mycket pengar att spara på effektivisering av arbetsmoment, däribland kartering. I denna uppsats jämförs därför tre olika karteringsmetoder såsom konventionell kartering, fotogrammetri och laserskanning. De olika metodernas Q- och RMR-index jämförs sedan med hänsyn till de olika ingående parametrarna i klassificeringssystemen.    Syftet med studien är att studera om de nya karteringsmetoderna har några ekonomiska och/eller säkerhetsmässiga fördelar, samt även eventuella fördelar vad gäller lagring av bergets kvalitet och egenskaper i digitalt format. Därutöver även att studera om de nya teknikerna kan ersätta den konventionella karteringsmetoden helt eller till viss del.     Laserskanning och fotogrammetri kan inte helt ersätta dagens konventionella kartering. Detta på grund av att alla parametrar för klassificeringssystemen inte kan observeras/tolkas i de framställda digitala modellerna, utan måste göras på plats. Dock kan de digitala metoderna kombineras med den konventionella och därmed är en fullständig kartering och klassificering möjlig. Däremot finns andra fördelar med de digitala metoderna såsom digitala lagringsmöjligheter, detaljrika lättolkade modeller och att de är tidseffektiva över längre sträckor. / Safety is always a primary concern during construction, even during tunnel construction. To prevent rock fall or sliding of blocks the rock has to be examined and classified. The tunnel examined in this report costs about 7000 SEK/hour to construct. Therefore, a lot of money can be saved by streamlining the work process, including mapping of geological structures. In this paper three mapping methods are compared, such as traditional geological mapping, photogrammetry and laser scanning. The Q and RMR index from the three different methods are then compared with respect to the various parameters included in the classification systems.    The purpose of this study is to find out whether the new mapping methods have any financial and/or safety benefits, as well as any potential benefits in terms of storage in digital format of information about the rock quality and features, or not. The purpose is also to examine if the new technologies could replace the traditional mapping method fully or partially.     Laser scanning and photogrammetry cannot completely replace today’s conventional mapping. This is because some of the parameters are not possible to be observed and interpreted in the produced digital models, but must be done in situ. However, there are other benefits of the digital methods such as digital storage capabilities, detailed, easily interpretable models and that it takes less time to map large areas or long distances.

<p>This thesis work is intended to analyze whether the municipalities has a need for the new technology of mobile mapping.</p><p>Mobile mapping consists of the technologies of laser scanning, photographing and positioning of streets and roads in city environment and in the countryside. When these technologies are operating together a georeferenced three-dimensional image model is created, which has specific coordinates that states its position on the surface of the earth. Thanks to the laser scanning process even measuring can be performed in this model.</p><p>The municipal sector consists of many different departments which use visual spatial information. These departments are an interesting target group for this system. Specific departments within the municipal sector, which we considered were the most suitable, have been selected. Individuals within these departments have replied to a <em>questionnaire</em> where several statements were given. The statements are constructed so that the replies that are received as much as possible describe the need for this new technology. In addition to the <em>questionnaire</em> a number of telephone- and in-depth interviews have been done in purpose of creating a basis which is as solid as possible.</p><p>The results that have been obtained indicate that there is a rather considerable demand for the technology. The majority of the asked professions have given replies which hint that they would appreciate visual measurable spatial information in accurate and detailed 3D-models. The telephone interviews have pointed in this direction as well.</p><p>Since a municipality is organized of a large number of departments which each have a need for the technology, a reference can be made to the expression “many a little makes a mickle”. In other words, the municipal need for the technology is considerable since many different units find their own uses for mobile mapping.</p><p>We have after this investigation obtained a result which implies that mobile mapping would be a good investment for the municipal sector.</p>

This thesis work is intended to analyze whether the municipalities has a need for the new technology of mobile mapping. Mobile mapping consists of the technologies of laser scanning, photographing and positioning of streets and roads in city environment and in the countryside. When these technologies are operating together a georeferenced three-dimensional image model is created, which has specific coordinates that states its position on the surface of the earth. Thanks to the laser scanning process even measuring can be performed in this model. The municipal sector consists of many different departments which use visual spatial information. These departments are an interesting target group for this system. Specific departments within the municipal sector, which we considered were the most suitable, have been selected. Individuals within these departments have replied to a questionnaire where several statements were given. The statements are constructed so that the replies that are received as much as possible describe the need for this new technology. In addition to the questionnaire a number of telephone- and in-depth interviews have been done in purpose of creating a basis which is as solid as possible. The results that have been obtained indicate that there is a rather considerable demand for the technology. The majority of the asked professions have given replies which hint that they would appreciate visual measurable spatial information in accurate and detailed 3D-models. The telephone interviews have pointed in this direction as well. Since a municipality is organized of a large number of departments which each have a need for the technology, a reference can be made to the expression “many a little makes a mickle”. In other words, the municipal need for the technology is considerable since many different units find their own uses for mobile mapping. We have after this investigation obtained a result which implies that mobile mapping would be a good investment for the municipal sector.

Orientering är en sport som går ut på att besöka ett antal förutbestämda kontrollpunkter med hjälp av en karta. Orienteringskartan redovisar olika objekt som finns i verkligheten så som stenar, gropar, höjder och branter. Att tillverka en orienteringskarta är dyrt och tidskrävande. Omkring 120 000–150 000 kr och mellan 20–30 h/km2 fältarbete läggs ner på varje karta som skapas. Eftersom orienteringskartorna framställs av ideella föreningar är alla sätt som gör kartframställningen billigare välkomna.   I detta examensarbete har en funktion skapats i ett befintligt program vid namn OL Laser. Funktionens syfte är att automatiskt identifiera branter i laserdata för användning som grundmaterial vid framställning av orienteringskartor. För att räknas som en orienteringsbrant krävs det att tre stycken kriterier uppfylls, nämligen minst 1 m höjdskillnad, minst 1 m utbredning och en lutning större än 85°. Dessa kriterier bestämdes genom att komplettera de befintliga avgränsningarna som anges i Internationella Orienteringsförbundets regleringar för orienteringskartor med egna mätningar i tre stycken olika referensområden kring Gävle. Därefter programmerades funktionen så att genom att klicka på en knapp startas en sökning i ett höjdraster. Steg för steg söks höjdrastret igenom efter pixlar som uppfyller de givna parametrarna för höjdskillnad, utbredning och lutning. Värdet på parametrarna för lutning, höjdskillnad och utbredning bestämdes genom att kalibrera funktionen mot referensområdena. Kalibrering gjordes för att det skulle vara möjligt att automatiskt identifiera branter. De inställningar på parametrarna som användes i funktionen efter kalibrering var 42,5° lutning, 0,6 m höjdskillnad och en utbredning över minst två sammanhängande pixlar. Resultatet utgörs av de pixlar som funktionen identifierar som en brant.   Resultatet visar att funktionen klarar av att hitta branter automatiskt, även i områden som den inte kalibrerats mot. För att använda branterna till en orienteringskarta krävs det att en kartritare verifierar resultat av funktionen ute i fält. Med hjälp av funktionen sparas både tid och pengar i framställningen av orienteringskartor. / Orienteering is a sport where the purpose is to visit a number of predefined control points using a map. The orienteering map shows various objects such as rocks, pits, knolls and cliffs. It is expensive and time consuming to produce an orienteering map. Approximately 120.000-150.000 SEK and 20–30 h/km2 field work is invested in every map produced. Considering orienteering maps are financed by non-profit orienteering organizations every time and money saving process is welcome.   In this degree project a function has been created in a software called OL Laser. The aim of the function is to automatically identify cliffs in laser data for the usage as base maps in the production of orienteering maps. First the definition for cliffs in orienteering was defined. To be classified as a cliff three requirements had to be fulfilled, namely at least 1 m in height difference, at least 1 meter wide and a gradient greater than 85°. These requirements were determined by supplementing the existing restrictions specified in the regulations for orienteering maps with own measurements in three different reference areas around Gävle. The function was programmed so that a search in a height raster was started. Step by step the raster was scanned for pixels that meet the given parameters of the height difference, the width and gradient. The values of the parameters were determined by calibrating the function in the reference areas. The calibration was made to make it possible to automatically identify cliffs. The settings of the parameters used in the function after the calibration were 42.5° gradient, 0.6 m height difference and a propagation of at least two consecutive pixels. The pixels that the function identified as a cliff is the result.   The result shows that the function is able to automatically find the cliffs, even in areas which it is not calibrated against. To be able to use the cliffs on an orienteering map, the cartographer has to verify the result of the function in the field. Both time and money is saved by using the function when producing orienteering maps.

Lantmäteriet har fått i uppdrag att ta fram en Ny Nationell Höjdmodell (NNH) över Sverige. Höjddata samlas in med flygburen laserskanning (FLS) och osäkerheten i höjd ligger generellt sett under 0,1 m på hårda plana ytor, dock kan osäkerheten öka avsevärt i terrängtyper med tät vegetation eller i områden med starkt sluttande terräng. Syftet med detta examensarbete är att kontrollera hur osäkerheten påverkas av olika vegetationstyper samt olika lutningsgrader. Provningen utfördes i delar av Avesta och Hedemora kommun i april 2012, där nio olika provytor kontrollerades enligt den tekniska specifikationen SIS-TS 21145:2007 ”Byggmätning – Statistisk provning av digital terrängmodell”. Kontrollprofiler mättes in i provytorna med Nätverks Real Time Kinematic Global Navigation Satellite System (NRTK-GNSS) för de provytor detta var möjligt, övriga provytor inmättes med totalstation. Analysen genomfördes i programvaran TerraScan där triangulerat laserdata jämfördes mot inmätta kontrollprofiler. Resultatet visar att laserdata ligger högre än markytan för alla provytor. Medelavvikelsen för de olika vegetationstyperna ligger mellan 0,105 och 0,593 m där systematiska avvikelser upptäcktes i flera provytor. För de olika lutningsgraderna ligger medelavvikelsen mellan 0,024 och 0,122 m, där en tydlig ökning sker vid 40 graders lutning. Troliga orsaker till de medelavvikelser som erhållits för vegetationstyperna är att punkter felaktigt klassificerats som mark, samt att det i vissa fall helt saknas punkter på markytan. För provytan med 40 graders lutning beror medelavvikelsen troligen på att det horisontella felet har inverkat på det vertikala. Tät vegetation påverkar osäkerheten i höjd men något tydligt samband mellan lutningsgrad och osäkerhet kan inte ses. / Lantmäteriet – the Swedish mapping, cadastral and land registration authority, has been commissioned to develop a new national elevation model of Sweden and the data is collected by airborne laser scanning. The uncertainty in height is generally less than 0,1 m on hard, flat surfaces but in terrain with dense vegetation and areas with high inclination the uncertainty can increase significantly. The purpose of this study is to check how the uncertainty is affected by different vegetation types and different degrees of inclination. The control was performed in parts of Avesta and Hedemora municipality in April 2012, where nine different plots were checked according to the technical specification SIS-TS 21145:2007 “Engineering survey for construction works – Statistical test of digital terrain model”. Profiles were measured with Network Real Time Kinematic Global Navigation Satellite System (NRTK-GNSS) where possible, and otherwise a total station was used. The analysis was performed in the software TerraScan in which triangulated laser data were compared with the control profiles. The result shows that laser measured heights are higher than the actual surface. The average deviation of the different vegetation types range from 0,150 to 0,593 m and a systematic deviation was detected in some sample surfaces. For the different slope rates the average deviation ranged from 0,024 to 0,122 m where a clear increase could be seen at 40 degrees inclination. Likely reasons for the deviations obtained for different vegetation types are that points incorrectly has been classified as ground, and that in some cases points on the ground are completely missing. The mean deviation for the sample surface with 40 degrees inclination is probably due to the influence of a horizontal error on the vertical error. Dense vegetation affects the uncertainty in height, but no apparent relationship between inclination and uncertainty can be seen.

Laserskanning och bildbaserad skanning är två metoder för insamling av geodata i 3D. Detta kan sedan användas för att exempelvis skapa punktmoln och triangelmodeller. Båda metoderna har många användningsområden, exempelvis inom samhällsplanering, byggbranschen, brottsutredning och industrin. Ett vanligt användningsområde är dokumentation av kulturhistoriska byggnader. I denna studie har gasklockorna i Gävle, ett område med högt kulturvärde, dokumenterats med både bildbaserad skanning och laserskanning. Syftet med denna studie är att genom olika tester utvärdera de båda metoderna. Framför allt hur väl de presterar rent mätningstekniskt men även handhavande, tidsaspekten och kostnader har jämförts. Datainsamling genomfördes på flera sätt. Laserskanningen genomfördes med multistationen Leica Nova MS50 och den bildbaserade skanningen med systemkameran Nikon D7000 samt UAS Smartplanes Smartone C. Punktmolnen från laserskanning sammankopplades automatiskt i Leica Cyclone (med 5 och 10 mm punkttäthet). I Agisoft Photoscan bearbetades bilderna från den bildbaserade skanningen. Blockutjämning utfördes och sedan skapades ett tätt punktmoln, en triangelmodell och sist en textur. Punktmoln från båda metoderna har därefter jämförts i programvarorna CloudCompare och 3D-reshaper. Resultatet när endast väggarna jämförs visar på en medelavvikelse mellan punktmolnen på 0,028 m med en standardosäkerhet på 0,032 m. Dessutom jämfördes 12 stickprov och fem referensplan för att utvärdera skillnader lokalt. Skillnaden mellan triangelmodellerna gav en medelavvikelse på 0,008 m med standardosäkerheten 0,042 m. I 3D-reshaper blev medelavvikelsen mellan punktmolnen 0,050 m med en standardosäkerhet på 0,072 m. Laserskanning ger generellt sett ett punktmoln med högre kvalitet, korrekt form och lägre osäkerhet. Bildbaserad skanning har däremot fördelarna att vara enklare att genomföra, billigare, lättare vikt samt är potentiellt mer tidseffektivt. Dessutom får andra studier resultat nästan i nivå med laserskanning. Dock är dess stora nackdel att kantiga objekt så som hörn blir avrundade. Det är svårt att bestämma vilken metod som är bäst. I slutändan beror det på vilket objekt som ska dokumenteras samt hur låga osäkerheter som krävs.

Uppsatsen 3D laserskanning som verktyg för antikvarisk dokumentation är en jämförande studie som bygger på tre fallstudier i form ut av två privata och en offentlig fastighet där man använder sig ut av 3D laserskanning som verktyg för någon form ut av   byggnadsdokumentation. Den går genom hur en 3D laserskanning genomförs i praktiken samt beskriver på ett vardagligt sätt hur tekniken fungerar. Genom intervjuer och tidigare forskning försöker uppsatsen ringa in om det finns antikvariska ambitioner från beställarna i dessa fallstudier. Uppsatsen belyser även fördelarna att använda 3D laserskanning som metod för byggnadsdokumentation på kulturhistoriska byggnader. Resultatet ger tydliga   indikationer på att beställarna ser fördelarna med laserskanning ett verktyg för antikvarisk byggnadsdokumentation. Uppsatsen vill skapa en diskussion kring hur man kan gå tillväga för att uträtta en kulturhistorisk byggnadsdokumentation som passar vår tid. / This study aims to figure out if there is any heritage aspect when documenting heritage buildings with 3D laser scanning in Sweden. The paper is based on three case studies of two privately owned and one public building where the purpose for 3D scanning has had different goals. In simple words this paper aims to describe what laser scanning is and how you work with the laser scanning in the field.  Through comparing results from prior studies on the matter, this study also aims to describe the advantages that come from using 3D laser scanning on heritage buildings. This study finally wants to bring up the subject and discuss the terms and uses of fulfilling a building heritage documentation that suites our time.

I denna studie har förutsättningarna för att använda data insamlad med mobil laserskanning för att uppdatera den svenska nationella höjdmodellen utretts. Trafikverket startade under 2016 ett projekt där syftet var att samla in information och inventerar det svenska stomvägnätet med mobil laserskanning. Lantmäteriet har fått tillgång till data från det här projektet och vill undersöka möjligheterna för att använda data från mobil laserskanning för att uppdatera den nationella höjdmodellen.  Förutsättningarna för att använda data från mobil laserskanning för att uppdatera nationella höjdmodellen har utretts genom att undersöka vilken avvikelse det finns mot inmätta kontrollpunkter, jämföra höjdavvikelse mellan data från nationella höjdmodellen och mobil inskannad laserdata, samt studera utbredning och fullständighet i data från den mobila laserskanningen i de förändrade områden som den är tänkt att ersätta. Resultatet visar en låg avvikelse i höjd mot kontrollpunkterna på 1,2 centimeters medelavvikelse. Raster jämförelsen visar även den en låg avvikelse i höjd, medel avvikelse -2,4 cm. Klassningen av punktmolnen från mobil laserskanning visar problem vid tät vegetation där det inte finns returer från marken vilket tillsammans med begränsningar i den mobila laserskanningens utbredning sätter begränsningar kring vilka områden som kan uppdateras. Det är främst bristen på markpunkter i punktmolnen samt att punktmolnen inte täcker in de förändrade områdena som begränsar möjligheterna att använda data från mobil laserskanning för att uppdatera den nationella höjdmodellen. / In this study the prerequisites for using data collected using mobile laser scanning are investigated for updating the Swedish national elevation model. In 2016, the Swedish Transport Administration started a project where information from the road network is collected with mobile laser scanning. The National Land Survey of Sweden has gained access to data from this project and wants to investigate the possibilities of using data from mobile laser scanning to update the national elevation model. The prerequisites for using data from mobile laser scanning to update the national elevation model is investigated by examining the deviation against measured control points, comparing height deviation between data from the national elevation model and mobile scanned laser data, as well as studying the distribution and completeness of data from the mobile laser scan is compared to the changed areas it is supposed to replace. The result shows a low deviation in height to the control points of 1.2 centimeter in mean deviation. The grid comparison also shows a low deviation in height, mean deviation -2.4 cm. The classification of the point cloud from mobile laser scanning shows problems in dense vegetation where there are no returns from the ground, which, along with restrictions on the spread of mobile laser scanning, impose restrictions on areas that can be updated. It is primarily the lack of ground points in the point cloud and that the point cloud does not fully cover the changed areas that limit the ability to use data from mobile laser scanning to update the National Elevation Model.

3D laser scanning is a useful tool in manufacturing and is being used more and more. It can be hard to use the tool without any experience in scanning. This projekt investigates some of the common mistakes that are made by a beginners in scanning. It also examines some materials and their properties in scanning.   The work has been done cooperation with Sliperiet at Umeå University through tests and studies on a handheld laserscanner, the HandyScan300 from Creaform.   The project has resultet in a manual to help beginners in 3D-scanning. A comparison between four different semi-transparent plastic materials and their tendencies to be scanned under the surface. An analysis of glossy surfaces during scanning has also been made.