Med anledning av covid-19 pandemin har rekommendationen om hemarbete gällt i Sverige sedan 16 mars 2020, då Folkhälsomyndigheten uppmanade arbetsgivare att införa distansarbete. Detta ledde till att individer i olika grad började arbeta hemifrån, vilket i sin tur skapade både positiva och negativa upplevelser då varken medarbetare eller ledare de tidigare inte arbetat på detta sätt. Distansarbetet har för en del helt- eller delvis pågått under en längre tid och börjar för en del att kännas som ett nytt sätt att arbeta. Syftet är att undersöka och analysera hur medarbetare som helt eller delvis arbetat hemifrån under covid-19 pandemin, upplevt situationen och hur de fortsatt föredrar att arbeta post covid-19. Detta för att få en djupare förståelse för vilken kunskap arbetsgivare och ledare behöver och vilka frågor som behöver lyftas för att kunna planera för att medverka till individuella medarbetares trivsel och balans i arbetslivet samtidigt som ledaren behöver arbeta för att tillgodose alla medarbetares och organisationens behov. Genom empiri i form av enkätundersökning, sekundärdata, teoretisk referensram och analys har arbetet mynnat ut i relevant viktig kunskap för ledare kring trivsel och balans i arbetet och i en lista med viktiga, användbara och relevanta frågor att lyfta i dialog mellan medarbetare och ledare för att mynna ut i en överenskommelse och en individuell plan för den enskilde medarbetaren. Den teoretiska referensramen ligger inom det arbetspsykologiska området där människan studeras i arbetslivet och berör upplevelsen av förändring i organisationen kopplat till ledarskap, tillit, trivsel på arbetsplatsen, balans mellan arbete och fritid och effektivitet.

Arbetsmiljö för ledare.En kvalitativ intervjustudie om psykosocial arbetsmiljö för ledare.Under många år har arbetsmiljöarbetet varit fokuserat på den fysiska arbetsmiljön. Tidigare forskning visar att psykisk ohälsa är något som ständigt ökar, inte minst inom första linjens ledare. För att motverka detta har nya föreskrifter och regler om den psykosociala arbetsmiljön tillkommit för att förebygga psykisk ohälsa. Tidigare forskning visar även att arbetsgivare har stor inverkan på individens psykosociala hälsa. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka hur ledarna upplever att organisationen arbetar med deras psykosociala arbetsmiljö. Metod: Författarna till denna studie har valt en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Som grund för empiri har fjorton ledare inom ett offentligt bolag blivit intervjuade. Teori: Begrepp som organisatorisk lärandeprocess och proaktiv samt reaktiv handling har använts för att skapa förståelse om det studerade ämnet. Resultat: Resultatet visar att ledarna upplever att det psykosociala arbetsmiljöarbetet sker enligt de krav som Arbetsmiljöverket ställer. Ledarna upplever att organisationen har tydliga riktlinjer och en god organisatorisk struktur. De upplever att de högsta arbetskraven kommer från organisationen men samtidigt erbjuder organisationen stödfunktioner när det behövs. Ledarna upplever att organisationen arbetar med deras psykosociala arbetsmiljö enligt SAM, men själva arbetet med deras psykosociala arbetsmiljö sker inte löpande utan genom punktinsatser. Ledarna upplever ett gott organisatoriskt stöd och att organisationen erbjuder möjligheter till nätverkande och kompetensutveckling. / Working environment for leaders.A qualitative interview study regarding psychosocial work environment for leaders.For many years, work environment has been focused on physical environment. Previous research shows that mental illness is something that is constantly increasing for first-line leaders. To counteract this, new regulations and rules regarding the psychosocial work environment have been added to prevent mental illness. Previous research also shows that employers have a major impact on the individual's psychosocial health. The overall purpose of this study is to examine how leaders experience the organizational works with their psychosocial work environment. Method: The data collection method is a qualitative interview study with semi-structured interviews. As a basis for empirical evidence, fourteen leaders in a public company have been interviewed. Theory: Concepts such as organizational learning process and proactive as well as reactive action have been used to create understanding of the subject studied. Results: The results show that the leaders feel that the work with the psychosocial work environment is conducted in accordance with the requirements set by the Swedish Work Environment Authority. The leaders feel that the organization has clear guidelines and a good organizational structure. They feel that the highest work demands come from the organization, but at the same time the organization offers support functions when needed. The leaders feel that the organization works with their psychosocial work environment according to SAM, but the actual work with their psychosocial work environment is not conducted on an ongoing basis but on an as-needed basis. The leaders experience good organizational support and that the organization offers opportunities for networking and development of skills.

Sverige är ett av världens mest jämställda länder, trots det är kvinnor än idag underrepresenterade på chefspositioner. Det finns fortfarande branscher där ett av könen är starkt överrepresenterade. Vilket därmed innebär att de som besitter ledarrollerna tenderar att spegla det kön branschen i stort representerar. Fortsättningsvis har det framkommit att kvinnor endast står för en femtedel av Sveriges VD:ar. Således finns det än idag samhälleliga hinder vilka bidrar till att kvinnor fortfarande är underrepresenterade i högre uppsatta roller. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företagskulturen inom en mansdominerad bransch kan påverka den kvinnliga ledaren. Denna kvalitativa studie undersöker detta genom 8 semi-strukturerade intervjuer vilka genom en innehållsanalys med induktiv inriktning resulterar i aggregerade dimensioner och presenterad modell. Detta för att besvara följande frågeställning: “Hur påverkar företagskulturen kvinnliga ledare inom mansdominerade branscher i Sverige?” Resultatet av denna studie har utmynnat i en slutsats gällande hur kvinnliga ledare påverkas av företagskulturen i mansdominerade branscher. Detta har genererat tre nya insikter kring hur en företagskultur präglad av hierarki, auktoritet, individualism och manliga normer faktiskt har en påverkan på de kvinnliga ledarna. Detta sker genom två huvudsakliga nivåer. Studien visar att samtliga kvinnliga ledare kommer i denna kontext att utsättas för en situation där könstillhörighet genererar motstridiga förväntningar och begränsningar. Hur de kvinnliga ledarna tacklar denna kollektiva påverkan har visat sig utfalla till två konsekvenser där de kvinnliga ledarna anpassar sig och accepteras av företagskulturen, alternativt konfronterar och utmanar kulturen. Det finns dock inga evidens för att det måste vara enligt den ena eller den andra konsekvensen, utan faktorer som funnit indikerar även på ett förhållningssätt som går att applicera på båda fallen. Denna studie bidrar till litteraturen berörande företagskultur och ledarskap på så sätt att den bekräftar att företagskultur har en inverkan på ledaren och inte endast det vice versa. Följaktligen bidrar studien till en fördjupning av denna relation genom att studien är nischad på kvinnliga ledare och mansdominerade branscher, där företagskulturen inom mansdominerade branschers påverkan på kvinnliga ledare förklaras. Detta utmynnar i en djupare förståelse av tidigare litteratur kring kvinnliga ledare och mansdominerade branscher, samt presenterandet av företagskulturen som en delaktigt påverkande faktor inom dessa kontexter. Till sist, förser denna studie praktiska rekommendationer vilka kan vara hjälpsamma för den akademiska branschen såvida som mansdominerade branscher i allmänhet. För det första förklaras vikten av ett aktivt synliggörande av den kvinnliga ledaren inom den undersöka branschen. För det andra presenteras betydelsen av att undersöka vad rådande företagskulturen leder till och slutligen, vikten av att belysa arbetet med jämställdhet för att inkludera samtliga på arbetsplatsen i detta arbete.

Meningsfullhet i arbete är kopplat till individers psykiska välbefinnande och organisationers välmående. Tidigare studier betonar vikten av att ledare förstår, upprätthåller och kommunicerar meningsfullhet i sitt arbete. Denna studie använder kombinerad metodansats för att undersöka vilka psykosociala arbetsmiljöfaktorer som har koppling till upplevd meningsfullhet i arbetsuppgifter, bland tjänstemän i chefsbefattning inom offentlig sektor. Studien syftar även till att undersöka om resultaten är jämförbara över tid samt hur chefer definierar upplevelsen av meningsfulla arbetsuppgifter. Kvantitativ enkätdata från tre mättillfällen (2016, 2017, 2018; n = 130 - 160) analyserades med hierarkisk regressionsanalys. Under 2023 genomfördes fem intervjuer med personer i chefsbefattning som analyserades med reflexiv tematisk analys. Resultatet visade att chefer inom offentlig sektor upplever en hög grad av meningsfullhet i sina arbetsuppgifter, att arbetsuppgifter i sig själva kan betraktas som neutrala och dynamiska, samt att upplevd meningsfullhet tillskrivs uppgiften i relation till olika rådande förutsättningar. Resultaten tycks hänga samman med den specifika och föränderliga kontext där cheferna är verksamma.  Den kombinerade metoden utgör en styrka medan starka samband i kvantitativa tvärsnittsdata utgör en begränsning. För framtida studier rekommenderas användning av validerade mätinstrument i bredare yrkesgrupper. / Organisera arbetsmiljö för främjande av hållbar hälsa

Ledarskap är något som studeras, praktiseras och ett fenomen som alla på ett eller annat sätt stöter på. Huvudfokus ligger på de personer som utövar ledarskap och vad de bör eller inte bör göra för att uppnå ett framgångsrikt ledarskap. Men för att någon ska implementera ett ledarskap krävs det att personer faktiskt följer det. I ledarskapsteorin riktas mycket fokus på den som utövar ledarskap och inte på den grupp som är tänkt att följa det. Syftet med denna studie är att undersöka hur och om chefer från olika företag och branscher har följarna i beaktning när de utövar sitt ledarskap. Författarna har genomfört en uppsats baserad på en kvalitativ studie genom att genomföra semistrukturerade intervjuer med kandidater som är behöriga för denna studies syfte. Resultaten från denna studie är att ledare i viss mån tänker på följarna när de utövar sitt ledarskap. Även om de inte verkar vara bekanta med begreppet följare, erkänner och agerar de fortfarande på ett sätt som visar en medvetenhet om följarnas betydelse. / Leadership is something that is studied, practiced and a phenomenon that everybody in one way or another will come across in life. The main focus is on the people practicing leadership, what they should or should not do to attain a successful leadership. But for someone to implement a leadership, it is required that people actually follow it. In leaderships-theory, a great deal of focus is targeted on the person practicing leadership and not on the group that is meant to follow it. The purpose of this study is to investigate how and if managers from different companies and industries are having the intended followers at thought when practicing leadership. The authors have conducted an essay based on a qualitative study by performing semi-structured interviews on candidates that are eligible for the purpose of this study. The findings from this study is that leaders in somewhat are having the followers at thought when practicing their leadership. Even though they do not seem familiar with the concept of followership, they still acknowledge and act in a way that shows an awareness of the follower’s importance.

Forskningsfrågor   <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="20" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559684&quot;:-2,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;multilevel&quot;}" aria-setsize="-1" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Vad har ledare och utövare för uppfattning om ledarskap, och finns det några likheter och/eller skillnader?    <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="20" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559684&quot;:-2,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;multilevel&quot;}" aria-setsize="-1" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">Är egenskaper avgörande för ett framgångsrikt ledarskap?  Syfte Syftet med studien är att undersöka ledare- och utövares syn på ledarskap inom idrott och om olika egenskaper är avgörande för ett framgångsrikt ledarskap inom idrott.  Metod En kvalitativ studie har genomförts med en abduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer har använts som undersökningsmetod och även sekundärkällor har använts för att styrka studiens empiri och analys.   Slutsats  De slutsatser som studien visade var att båda målgruppernas perspektiv av ett framgångsrikt ledarskap var snarlika. Båda grupper är eniga om vikten av ett visat tydligt engagemang, att situationsanpassa sig, att arbete med målsättning och skapa personliga relationer. Gruppernas beskrivningar skiljer sig när utövarna framför allt beskriver vikten av feedback och medvetenhet om att motivation smittar av sig på omgivningen. Studiens slutsats är också att enskilda egenskaper inte är avgörande för ett framgångsrikt ledarskap. Det handlar snarare om personlighet och förmågan att anpassa sitt ledarskap till olika situationer. / Research questions   <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="19" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559684&quot;:-2,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;multilevel&quot;}" aria-setsize="-1" data-aria-posinset="1" data-aria-level="1">What are leaders and practitioners’ perception of leadership, and are there any differences and/or similarities?   <li data-leveltext="" data-font="Symbol" data-listid="19" data-list-defn-props="{&quot;335552541&quot;:1,&quot;335559684&quot;:-2,&quot;335559685&quot;:720,&quot;335559991&quot;:360,&quot;469769226&quot;:&quot;Symbol&quot;,&quot;469769242&quot;:[8226],&quot;469777803&quot;:&quot;left&quot;,&quot;469777804&quot;:&quot;&quot;,&quot;469777815&quot;:&quot;multilevel&quot;}" aria-setsize="-1" data-aria-posinset="2" data-aria-level="1">Are characteristics crucial for a successful leadership?   Purpose  The aim of this paper is to study the perspective on leadership in sports of both leaders and practitioners, also to see if characteristics play a crucial part in a successful sports leadership.    Method A qualitative study has been done with an abductive approach. Semi-structured interviews were used as survey method and secondary sources have also been used to strengthen the empirical data and analysis.   Conclusion  The conclusions of the study showed that both target groups shared similar perspectives on successful leadership. Both leaders and practitioners agree on the importance of demonstrated commitment, situation adapted leadership, goal-setting and personal relationships. The groups somewhat divide as the practitioners find feedback and awareness of contagious motivation as two of the most important factors of a successful leadership. The study also concludes that characteristics aren’t crucial to achieve a successful leadership. It's rather about personality traits and the ability to adapt to different situations.

Denna uppsats undersöker genom en textanalys inspirerad av hermeneutiken det utrymme som kvinnor och män ges i läroböckerna för gymnasieskolans kurs i Organisation och ledarskap samt en analys av hur detta påverkar konstruktionen av ledare från ett genusperspektiv. De tre utvalda läroböckerna har analyserats utifrån teorier kring könsroller, könsordning, genussystem och ledarskapets manliga könsmärkning. Studiens resultat visar att män ges ett större utrymme i böckerna. De finns med på fler bilder och nämns fler gånger i texterna. Ofta reproducerar läroböckerna stereotypa könsroller men det finns också exempel på när könsrollerna utmanas. Då ledare presenteras är de i huvudsak män och i texterna kan skönjas att ledarbegreppet är manligt könsmärkt.

Kullborg, Annika & Nilsson, Sandra (2012). Styrd rörelseaktivitet i förskolan. Malmö: Malmö högskola, Lärarutbildningen.Styrd rörelseaktivitet i förskolan är en studie om rörelse i förskolan. Den är baserad på två rörelsestunder vid två olika förskolor. Vi anser att rörelseprogram och rörelseaktiviteter är en viktig och bidragande del för träning av barns motoriska utveckling. De ger barnet en känsla av välbefinnande och är bidragande till att självkänslan stärks. Syftet med studien är att undersöka vad pedagogerna tycker om musikens betydelse för barns rörelseutveckling. Vi vill även veta vad pedagogerna tycker om rörelseprogram i förskolan. Hur förstärker musiken rörelserna och motoriken hos de barn som deltar i två rörelseaktiviteter som vi genomfört med barnen? Dessa aktiviteter genomför vi för att få reda på hur barnen reagerar i samband med rörelser och musik. Undersökningen genomfördes i form av observationer av rörelseprogram i förskolan. Resultatet visar hur musiken förstärker rörelse och motorisk utvecklingen hos barnen. Genom två observationer och fyra intervjuer med olika pedagoger undersökte vi barnens samspel mellan rörelser och musik. Hur fungerar dessa rörelseprogram på förskolorna? Resultatet blev att pedagogerna upplever rörelseprogrammen som ett bra material att använda. Musiken förstärker rörelserna hos barnen genom att de visade glädje när tempot blev högre i rörelseprogrammet. Som vi såg så blev barnen mer aktiva än när tempot var lägre. Musiken uppmanar till rörelse.

Klassrummet i samhällskunskapUndervisning i samhällskunskap i grundskolans tidigare år / Teaching civics in early years compulsory school

The aim of this bachelor’s thesis is to find out what kind of information need sports managers have and how they search for the information that they think will solve their need. No studies about sports managers’ information need has been made with a library- and information science perspective, but instead with a pedagogical or sports scientific perspective. Most of the previously published studies have been based on surveys and/or interviews. This study is no different with its data gathering method being semi-structured interviews. The interviews meant to answer the following questions: How do sports managers describe their information need? How do sports managers search for information to satisfy their information need? Using a directed content analysis, the transcribed interviews were analysed with two theoretical standing points: information need according to Höglund and Persson and information seeking according to Bates. With the term “information need” in this study being used as something a person feels when it lacks knowledge in an area has made the two terms “information need” and “knowledge” very interconnected. The result of this study shows a varied range of information needs described by the sports managers. Mentioned information needs were a need of tactical knowledge, pedagogical knowledge, mental knowledge, knowledge of how to be a leader, theoretical knowledge and no need at all. Sports managers tend to use personal contacts, the internet, videos such as broadcasts of previous competitions but also recorded lectures, books, scientific publications and coaching courses in their information seeking process.