The focus and overall purpose of the study is to examine, from the perspective of employees, how supervisor leadership affects a work group. Furthermore, employees' experiences of leadership in the workplace and what they consider to be good leadership and what experiences they have of leadership in the workplace are examined. To obtain the empirical data for our study, we have used a qualitative method based on eight different informants in different occupational sectors. The theoretical perspective that the study is based on is Sveningsson and Alvesson's view of leadership (2010). It is complemented by two main concepts, transformational and transactional leadership (Northouse, 2013). To summarize, it can be noted how based on the empirical data, there are characteristics and leadership styles for supervisors that are beneficial in the workplace. Furthermore, trust, inclusion, security, dialogue, consideration and respect should characterize the workplace for leadership to be perceived as good.

Problemet med framgångsrikt ledarskap är av stor praktisk betydelse. Alltför ofta ställs man inför uppgiften att identifiera ett porträtt "av en ledare". När allt kommer omkring beror framgång för varje organisation på chefernas ledarskap, det vill säga ledare som sätter mål inom organisationen. Fortsatta studier av ledare/chefer tillåter utvecklandet av evidensbaserade riktlinjer vid bedömningar och valet av ”rätt” personer till tjänsterna. Denna typ av studier kan naturligtvis bidra till mycket mer, som till exempel att förbättra samarbetet mellan chefen och laget, att uppnå de uppsatta målen och att hjälpa till att växa till en framgångsrik organisation. Huvudtemat som intresserar mig i denna studie är porträttet av en kvinnlig ledare inom mansdominerade branscher. Under det senaste årtiondet har det blivit mer eller mindre trendigt med ämnet ledarskap och termen "framgångsrika ledare" används ofta i modern litteratur. Men en ingående analys av litteraturen, såväl den inhemska som utländska, visade en brist på kvinnliga ledares perspektiv i allmänhet och kvinnliga ledares egen syn på sin roll i manliga yrken i synnerhet. Av denna anledning fann jag att en grundlig undersökning och beskrivning av ämnesområdet är ett nödvändigt bidrag för forskningsområdet. I följande studie har jag valt att avgränsa mig till kvinnliga ledares perspektiv i mansdominerade branscher. De perspektiv och teorier som ligger till grund för analys är situationsanpassat ledarskap, “Contingency Theories” och ”Path-Goal Theory of Leadership”. Resultatet visade att det fanns betydelsefulla belägg och tydliga kontraster att tala om i termer av kvinnligt respektive manligt ledarskap i mansdominerade branscher. Det visade sig att könsskillnader i ledarskap var av betydelse för kvinnliga ledare i manliga yrken. Samtidigt som ledarskapsegenskaper verkar vara universella och betydelsen av individuella egenskaper verkar vara angelägna i frågan om gott ledarskap återstår det att fortsätta att undersöka könets betydelse för hur det påverkar kvinnor i mansdominerade branscher och i ledarroller utifrån andra synvinklar och frågeställningar, då det visar sig vara en viktig aspekt i ämnesområdet kvinnligt ledarskap.

Syftet med denna studie var att undersöka hur medarbetarna upplever att den informella ledaren påverkar säkerhetskultur- och arbete. En kvantitativ metod användes där skillnaden mellan grupperna (de som enbart har en närmsta chef och de som angett att de har både en närmsta chef och en informell ledare) analyserades med ett oberoende t-test. För att mäta samband användes informell och formell ledare som prediktorer och säkerhetskulturen som utfallsvariabel i en multipel regression. Därefter analyserades även flervalsfrågor gällande arbetsuppgifter- och områden i form av deskriptiv statistik. I organisationer som upplever att det finns en formell och informell ledare tycks båda fylla en roll för säkerhetskulturen, men den närmsta chefen upplevs vara av större vikt än den informella ledaren. Inga signifikanta skillnader observerades mellan grupperna. Slutsatsen var att både den formella och informella ledaren spelar en roll inom säkerhetskultur- och arbete, men att den formella ledarens roll är av större vikt. / The purpose of this study was to research how staff members of an organisation perceive how the informal leader affects the safety culture and safety work. A quantitative method was used where the difference between groups (one group with formal leaders and one group with formal and informal leaders) was analysed with an independent t-test. To measure correlation the informal and formal leaders were used as predictors and safety culture was used as the criterion variable. Multiple choice questions were analysed thereafter in descriptive statistics regarding the work assignments. In organisations where both an informal and formal leaders were perceived, it showed that they both have an effect on safety culture. No significant differences were observed between the groups. The conclusion was that both forms of leaders play a part in safety culture and work, but the formal leader has a bigger part than the informal leader.

<p><strong>Syfte:</strong> Studien avser ta reda på:</p><ul><li>Om det finns ett internationellt gångbart ledarskap </li><li>Eller om det krävs nationella anpassningar </li><li>Vad eventuella anpassningar beror på</li><li>Vad som kännetecknar en respekterad internationell ledare</li></ul><p><strong>Metod: </strong>Studien är baserad på sju kvalitativa djupintervjuer, som analyserats med hjälp av kulturdimensions- och ledarskapsteorier. Intervjuerna har sammanställts i en matris, för att bli överskådligare. Nyckelord och samband har därefter markerats för att hitta gemensamma teman.</p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Fyra huvudresultat har framkommit:</p><ul><li>Det internationella ledarskapet finns</li><li>Dock krävs vissa kulturella anpassningar</li><li>De mest utmärkande skillnaderna mellan Sverige och Singapore är, hur personer motiveras, hur man kommunicerar effektivast och hur problem löses och arbetet struktureras</li><li>Den effektiva ledaren är bl a målfokuserad, en bra kommunikatör och lyhörd</li></ul><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong></p><ul><li>Utöka studien med att innefatta enkäter, fler djupintervjuer eller observationer, för att få ett bättre statistiskt underlag </li><li>Studien kan göras på fler länder</li><li>Studera flera stora internationella ledares egenskaper </li><li>Intervjua ledarnas medarbetare för att få ett bredare material i ämnet</li></ul><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Uppsatsen visar på att nationella anpassningar behöver göras, för att bli en framgångsrik internationell ledare. Den visar på vilka anpassningar som behöver göras i Singapore, men för övriga länder krävs att kunskap inhämtas. Studien bör därmed kunna användas som diskussionsunderlag för svenska företag som ska skicka ledare utomlands.</p> / <p><strong>Aim: </strong>The aim of the study is to find out:</p><ul><li>If the international leadership exists</li><li>If the leadership has to be adjusted to cultural needs</li><li>What is the reason behind the adjustments of the leadership</li><li>What distinguish a respected international leader from a none respected </li></ul><p><strong>Method:</strong> I have interviewed seven Swedish leaders in Singapore to find the answers to the above questions. The material has then been concluded by using a matrix. Connections between the interviews have been found by studying the matrix. The analysis is based on these connections and the leadership and culture difference theories.</p><p><strong>Result & Conclusions: </strong>The result of the thesis are:</p><ul><li>The international leadership exists, but cultural adjustments have to be done of the leadership</li><li>The largest differences between Sweden and Singapore are, the way people are motivated, how they communicate and how the work is organised </li><li>The differences come of large differences in Hofstede's culture dimensions, Power distance index and Masculinity </li></ul><p><strong>Suggestions for future research:</strong></p><ul><li>The study could be based on more interviews, a survey or on observations, to get a better statistical material</li><li>It could be done on more countries</li><li>More great international leaders can be studied to find their qualifications </li><li>Interview the employees to get their opinion on the thesis’ subject</li></ul><p><strong> </strong></p><p><strong>Contribution of the thesis: </strong>The study shows that adjustments have to be made. It can therefore be of interest to be used by Swedish companies that are sending leaders abroad.</p>

Syfte: Studien avser ta reda på: Om det finns ett internationellt gångbart ledarskap Eller om det krävs nationella anpassningar Vad eventuella anpassningar beror på Vad som kännetecknar en respekterad internationell ledare Metod: Studien är baserad på sju kvalitativa djupintervjuer, som analyserats med hjälp av kulturdimensions- och ledarskapsteorier. Intervjuerna har sammanställts i en matris, för att bli överskådligare. Nyckelord och samband har därefter markerats för att hitta gemensamma teman. Resultat &amp; slutsats: Fyra huvudresultat har framkommit: Det internationella ledarskapet finns Dock krävs vissa kulturella anpassningar De mest utmärkande skillnaderna mellan Sverige och Singapore är, hur personer motiveras, hur man kommunicerar effektivast och hur problem löses och arbetet struktureras Den effektiva ledaren är bl a målfokuserad, en bra kommunikatör och lyhörd Förslag till fortsatt forskning: Utöka studien med att innefatta enkäter, fler djupintervjuer eller observationer, för att få ett bättre statistiskt underlag Studien kan göras på fler länder Studera flera stora internationella ledares egenskaper Intervjua ledarnas medarbetare för att få ett bredare material i ämnet Uppsatsens bidrag: Uppsatsen visar på att nationella anpassningar behöver göras, för att bli en framgångsrik internationell ledare. Den visar på vilka anpassningar som behöver göras i Singapore, men för övriga länder krävs att kunskap inhämtas. Studien bör därmed kunna användas som diskussionsunderlag för svenska företag som ska skicka ledare utomlands. / Aim: The aim of the study is to find out: If the international leadership exists If the leadership has to be adjusted to cultural needs What is the reason behind the adjustments of the leadership What distinguish a respected international leader from a none respected Method: I have interviewed seven Swedish leaders in Singapore to find the answers to the above questions. The material has then been concluded by using a matrix. Connections between the interviews have been found by studying the matrix. The analysis is based on these connections and the leadership and culture difference theories. Result &amp; Conclusions: The result of the thesis are: The international leadership exists, but cultural adjustments have to be done of the leadership The largest differences between Sweden and Singapore are, the way people are motivated, how they communicate and how the work is organised The differences come of large differences in Hofstede's culture dimensions, Power distance index and Masculinity Suggestions for future research: The study could be based on more interviews, a survey or on observations, to get a better statistical material It could be done on more countries More great international leaders can be studied to find their qualifications Interview the employees to get their opinion on the thesis’ subject   Contribution of the thesis: The study shows that adjustments have to be made. It can therefore be of interest to be used by Swedish companies that are sending leaders abroad.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och förstå vilka ledarskapsstilar som kvinnor använder sig utav i kvinno- och mansdominerande idrotter. Teori: I teorin beskrivs det situationsanpassade ledarskapet, den auktoritära-, demokratiska-,transaktionella-, transformativa-, autentiska-, karismatiska-, och byråkratiska ledarskapsstilen. Metod: i min studie har jag använt mig av en kvalitativ forskningsmetodik och ansats. En abduktiv ansats har använts genom att utgå från teorier och tidigare forskning. Intervjumaterialet har kodats genom en tematisk analys. Sju personer har intervjuats genom semi-strukturerade intervjuer. Slutligen har empirin kopplats till teori och ledarskapsstilar. Slutsats: Min slutsats är att nästintill alla respondenter använder sig utav det situationsanpassade ledarskapet på ett eller annat sätt, beroende på grupp och situation. Utöver det fanns det tendenser från det demokratiska, auktoritära, transformativa, autentiska, karismatiska och byråkratiska ledarskapet. Den transaktionella ledarskapsstilen återfanns inte hos någon av respondenterna. Många av kvinnorna upplevde inga större skillnader jämte deras manliga kollegor i ledarskapet även om de flesta tog upp några punkter. De tar upp både nackdelar och fördelar. Barnen anförtror sig mer till kvinnliga ledare och flickor lyssnar bättre i viss utsträckning. Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit till kunskap och förståelse om hur en kvinnlig ledare utövar sitt ledarskap. Min studie bidrar även med viktig kunskap om ledarskap inom ungdomsidrotten. Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning kan fokusera på likheter och skillnader mellan män och kvinnors ledarstilar inom idrotten, men även ledarskapsstilar inom näringslivet. / Purpose: The purpose of the thesis is to examine and understand the leadership styles by women in sports, both in female- and male dominated sports. Theory: The theoretical framework includes the situational leadership theory, as well as the authoritarian, democratic, transactional, transformational, authentic, charismatic, and bureaucratic leadership styles. Method: A qualitative research methodology and approach were employed in this study, using an abductive approach based on existing theories and previous research. Semi-structured interviews were conducted with seven participants, and the interview data was analyzed thematically. The empirical findings were then connected to the theoretical framework of leadership styles. Conclusion: The findings suggest that nearly all respondents employ some form of situational leadership, adapting their leadership style based on the group and the situation. Additionally, tendencies towards democratic, authoritarian, transformational, authentic, charismatic, and bureaucratic leadership styles were identified, while the transactional leadership style was not found among any of the respondents. Many of the participants reported few significant differences in their leadership compared to their male colleagues, although some points were raised regarding both advantages and disadvantages. Children were found to confide more in female leaders, and girls were observed to listen better to a certain extent. Contribution of the thesis: This thesis contributes to knowledge and insights into how female leaders exercise their leadership in sports. It also provides important information about female leadership in youth sports as experienced by female youth leaders. Suggestions for future research: Suggestions for further research include comparing the similarities and differences in leadership styles between men and women in sports, as well as exploring leadership styles in the sports industry and the business sector.

Som en spindel i nätet leder inköpare i fast fashion-företag sitt team mot uppsatta mål. Då inköpare ständigt står inför att ta snabba beslut och hantera tuffa förhandlingar, är det en spännande och komplex ledarroll som vi har valt att studera närmare. Dock finns det motstridigheter om hur ledarrollen bör skildras. Det saknas dessutom forskning som belyser inköpares ledande roll, i synnerhet i fast fashion-företag. Syftet med studien är därför att tydliggöra hur inköpares ledarroll ser ut i fast fashion-företag och för att fylla det gap som finns i forskningen. Vi har därför valt att studera hur inköpare betraktar sin roll som ledare i fast fashion-företag. Eftersom forskning visar att den kontext som inköpare verkar i har påverkan på ledarrollen har vi även studerat detta närmare. För att uppnå syftet med studien valdes en kvalitativ ansats med en tvärsnittsdesign. Med hjälp av semistrukturerade intervjuer med sju kvinnliga inköpare från fyra svenska fast fashion-företag och skuggning av en inköpares arbete under tre arbetsdagar besvarades studiens frågeställningar. Empirin analyseras med stöd av Mintzbergs (1971) teori om tio olika ledarroller samt en fördjupning Mintzbergs (1971) teori med hjälp av senare forskning som stöd för att identifiera relevanta infallsvinklar. Resultatet från studien visar att inköpare inte intar en specifik ledarroll, utan intar flera som roller som de ständigt skiftar mellan. Den komplexa och dynamiska kontext som inköpare verkar i har stor påverkan på ledarrollerna, vilket är helt avgörande för vilka roller som blir dominerande. De mest framträdande ledarrollerna i studien, oberoende av kontextuella påverkansfaktorer, är kopplade till beslutsfattande. Detta eftersom beslut är den mest centrala delen av inköpsarbetet.

I denna essä reflekterar jag över ett dilemma som är egenupplevt. Dilemmat handlar om svårigheten i att leda ett arbetslag som ännu inte är färdig utbildad förskollärare. Dilemmat belyser min utvecklingsprocess som jag genomgått under min erfarenhetsbaserade förskollärarutbildning. Jag beskriver mina inre tvivel på min förmåga som ledare och utifrån min berättelse försöker jag finna svar och nya insikter. Syftet med denna essä är att försöka synliggöra ledarskapet i förskolläraryrket. Jag använder mig av ett hermeneutiskt synsätt som innebär att försöka tolka och förstå erfarenheter och fenomen. Mina frågeställningar fokuserar på ledarskap och utveckling. Reflektionen är viktig för att kunna synliggöra mina tankar och kunna granska mig själv kritiskt. Frågor jag arbetar kring är bland annat skillnaden mellan olika ledarstilar och vad skillnaden är mellan att vara chef respektive ledare. I essän diskuterar jag FIRO teorin för att se på gruppers utveckling. I slutet av uppsatsen ser jag på läroplanen och ansvarsfördelningen inom förskolans verksamhet samt jämför den gamla läroplanen med den reviderade upplagan. I slutet reflekterar jag kring mitt eget ledarskap och olika ledarstilar. Min slutsats är att jag som ledare behöver anpassa mitt ledarskap till rådande situation samt att jag som förskollärare verkar som en förebild.

No description available.

<p>Rekrytering är en viktig komponent för alla organisationer oavsett om det handlar om ett företag, ett fotbollslag, en sekt eller dylikt. Det är i grund och botten rekrytering som skapar en organisation. Ledare är viktiga personer för ett företag, det är de som sammanfogar de anställda, driver företaget framåt och utgör stommen i en organisation. Vi har valt att sammanfoga dessa två genom att undersöka hur företag rekryterar ledare genom platsannonser; dess utformning och hur de har utvecklats över de senaste tio åren. Utifrån befintlig rekryteringsteori har vi, för att underlätta en kvantifiering av platsannonserna, utformat en analysmodell som kategoriserar den teoretiska utvecklingen i tre olika generationer. Generation ett syftar bakåt i tiden och letar efter färdigheter och erfarenheter, annonser som faller under generation två fokuserar mer på relevanta personliga egenskaper medan generation tre blickar framåt och ser vad personen i fråga kan uträtta. I en kvantitativ analys av platsannonser i Dagens Nyheter fann vi först och främst att vår kategorisering var relevant. Vi fann vidare att utvecklingen tenderar att följa vår indelning, från generation ett, mot generation två till generation tre som dock ännu inte fått något större genomslag. Internetboomen i samhället har öppnat upp för en stor del annonser som i princip endast länkar till företagens hemsida.</p>