<p>Bakgrund: Arbetet med att integrera medlemsländerna i den Europeiska Unionen pågår inom en mängd områden, men hur ser utvecklingen inom ledarskap ut? Tidigare studier har visat på en stor variation mellan ledarskap i Europeiska länder, samtidigt som andra studier påvisar att nationell kultur tycks ha inverkan på ledarskap. Två länder inom EU som skiljer sig avsevärt åt med avseende på kultur är Sverige och Spanien. Det blir då intressant att studera den ledarskapsstil en svensk ledare, som är präglad av den svenska kulturen i sitt sätt att leda, antar i Spanien. Påverkar den spanska kulturen svenska ledare, och så fall hur mycket och på vilket sätt? </p><p>Syfte: Syftet är att bidra med förståelse för vilken ledarskapstil svenska ledare antar gentemot sina spanska medarbetare i Spanien, samt att diskutera till vilken grad den spanska kulturen kan ha påverkat ledarskapsstilen. </p><p>Metod: Det empiriska materialet har inhämtats genom personliga intervjuer med sex svenska ledare som har haft en ledande position i Spanien. </p><p>Resultat: Vi har kommit fram till att den stilen de intervjuade antog är en mer uppgifts- än relationsinriktad ledarskapsstil. Kulturen tycks vara av betydelse då återkommande fraser i intervjuerna var "var tydlig" samt "chefen bestämmer", vilket kan identifieras med det spanska samhället. Vidare är det viktigt att behärska det spanska språket. Dessa aspekter indikerar att det inom vissa beteendemönster tycks ha skett en anpassning till den kulturella kontexten. Däremot framkommer det att de svenska ledarna strävade efter att inkludera medarbetarna både vid problemlösning och i beslutfattande. Dessa beteenden ser vi som uttryck för att de svenska ledarna har en stil som till viss del är förankrad i den svenska kulturen.</p>

<p>Att arbeta i team är något som blivit allt vanligare på senare tid. Många organisationer har övergivit den traditionella hierarkiska organisationsstrukturen och övergått till att införa en teambaserad organisationsform. Att arbeta i team innebär att teammedlemmarna tillsammans, genom nära och intensivt samarbete, kan utveckla idéer och fatta beslut som inte är möjligt individuellt för var och en av dem. Detta ställer krav på att organisationskultur, interna organisationssystem och ledarskap utvecklas och att de stödjer den nya strukturen. </p><p>Vårt syfte med denna litteraturstudie är att beskriva ledarskapet av självstyrande team med utgångspunkt i litteraturen. Genom att kategorisera och analysera litteratur på området ges en övergripande bild av hur ledarskap av självstyrande team behandlas i litteraturen. De fem områden inom ledarskapet av självstyrande team som berörs mest i litteraturen är; beslutanderätt, målformulering, information, stöd och coachning. </p><p>Studien visar att ledarens viktigaste funktion är att stödja teamet i dess arbete och relationer. Vi kan också konstatera att betoningen på relationer mellan ledaren och teamet och mellan ledaren och de enskilda teammedlemmarna är framträdande i litteraturen. Även ledarens roll som länk mellan teamet och omgivningen tas upp inom flera områden, och trots att litteraturen inte berör det särskilt djupt framstår det som en nödvändig roll. Sammantaget är relationerna mellan ledaren, teamet, de enskilda teammedlemmarna och omgivningen grunden till ett gott ledarskap av självstyrande team.</p>

<p>Att arbeta i team är något som blivit allt vanligare på senare tid. Många organisationer har övergivit den traditionella hierarkiska organisationsstrukturen och övergått till att införa en teambaserad organisationsform. Att arbeta i team innebär att teammedlemmarna tillsammans, genom nära och intensivt samarbete, kan utveckla idéer och fatta beslut som inte är möjligt individuelltför var och en av dem. Detta ställer krav på att organisationskultur, interna organisationssystem och ledarskap utvecklas och att de stödjer den nya strukturen. </p><p>Vårt syfte med denna litteraturstudie är att beskriva ledarskapet av självstyrande team med utgångspunkt i litteraturen. Genom att kategorisera och analysera litteratur på området ges en övergripande bild av hur ledarskap av självstyrande team behandlas i litteraturen. De fem områden inom ledarskapet av självstyrande team som berörs mest i litteraturen är; beslutanderätt, målformulering, information, stöd och coachning. </p><p>Studien visar att ledarens viktigaste funktion är att stödja teamet i dess arbete och relationer. Vi kan också konstatera att betoningen på relationer mellan ledaren och teamet och mellan ledaren och de enskilda teammedlemmarna är framträdande i litteraturen. Även ledarens roll som länk mellan teamet och omgivningen tas upp inom flera områden, och trots att litteraturen inte berör det särskilt djupt framstår det som en nödvändig roll. Sammantaget är relationerna mellan ledaren, teamet, de enskilda teammedlemmarna och omgivningen grunden till ett gott ledarskap av självstyrande team.</p>

<p>Kännetecknande för IT-företag är att de verkar i en dynamisk och turbulent miljö där teknikskiften är vanligt förekommande. Personalen är kompetent och välutbildad och är dessa företags mest värdefulla tillgång. Cheferna/ledarna är i många fall betydligt yngre jämfört med"traditionella"ledare för andra börsnoterade bolag. Skiljer sig ledarskapet i dessa företag åt från ledarskapet i traditionella företag? Vi har i studien haft en fallstudieliknande ansats, där vi har intervjuat fyra ledare för IT-företag i Sverige. De resultat vi fått i intervjuerna har analyserats med hjälp av befintlig ledarskapsteori. Ledarskapet i IT-företag kännetecknas av ett jämlikt förhållande mellan ledare och anställda där dialog, konsensus och ömsesidig respekt är nyckelord. Ledare för IT-företag har även i stor utsträckning en processyn på ledarskap och kännetecknas även av entreprenörskap.</p>

<p>Vi har gjort en kvalitativ studie, där vi har genomfört fyra intervjuer med ledare som inom sina organisationer har olika ledarbefattningar. Organisationerna som har deltagit i undersökningen är Barsebäcks kärnkraftverk, Carlsberg, Länsförsäkringar och Scandic. Vi har varit intresserade av att undersöka om ledare använder visioner och mål i sitt förändringsarbete och i så fall på vilket sätt. Syftet har varit att ta reda på hur visioner och mål kommer till och hur dessa kommuniceras till medarbetarna inom organisationen. Vi har även varit intresserade av att se om visioner och mål fungerar som ett verktyg att använda och ha med sig som ledare i förändringsarbete. Våra teorier som vi har hämtat från både böcker och tidsskriftartiklar behandlar förutom visioner, mål och förändringar även kommunikation och delaktighet. I vår analys kopplar vi de fem teorierna till intervjupersornas svar.</p>

<p><strong>Syfte:</strong> Syftet var att undersöka ledares syn på hälsa och hälsofrämjande arbete samt hur det eventuella hälsofrämjandet arbetet såg ut på deras företag. Vidare undersöktes ur ledarens synvinkel, hur, vad och varför ledaren och företaget arbetar som de gör med hälsa på sin arbetsplats. <strong>Metod: </strong>Författarna har genom intervju frågat ledare vid fyra företag med kontorsverksamhet vad de anser om hälsa och hälsofrämjande arbete och hur företagets hälsoarbete ser ut. <strong>Resultat:</strong> Resultatet visade att ledarnas syn på hälsa och hälsofrämjande arbete påverkar hälsoarbetet på företaget. Resultatet visade även att tre av fyra företag hade ett välutvecklat hälsofrämjande arbete. <strong>Slutsats: </strong>Samtliga ledare visade intresse för hälsa och hälsofrämjande arbete om än i olika grad och ledarnas intresse har en påverkan på det hälsofrämjande arbetet.</p>

<p>Syfte: Syftet med detta arbete är att se om ledare tenderar att ha skiftande ledarstilar i och med att de har skiftande förutsättningar. Vi vill även se hur stor medvetenhet ledare tenderar att ha beträffande sin egen ledarstil.</p><p>Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie, med intervjuer som ett viktigt inslag. Informationen som vi har insamlat ligger till grund för vår analys och slutdiskussion. Vi har utfört en intensiv studie där vi endast har intervjuat några få respondenter och utifrån de erhållna svaren bildat oss en uppfattning. Vi har studerat redan befintliga teorier och ställt dessa mot vårt empiriska material. Vårt mål har inte varit att hitta en absolut sanning, utan vår avsikt har varit att se om vår empiriska undersökning stämmer, eller inte stämmer, överens med tidigare forskning.</p><p>Resultat & slutsats: Det som vi har funnit är att ingen av våra respondenter har en renodlad ledarstil. De leder som de önskar att leda, men vi ser dock att vissa förutsättningar påverkar ledarstilen. Verksamheter med olika inriktningar och skiftande produktion påverkar ledaren, i och med att kraven varierar mellan olika branscher. Det som vi kan konstatera, är att ledarstilen är ett medvetet val i den bemärkelse att samtliga respondenter har valt att leda efter hur de är som personer. Samtliga respondenter är även överens om att de egenskaper de själva har och hur de är som personer, speglar den bild av ledare som de vill vara.</p><p>Förslag till vidare forskning: Ett förslag på vidare forskning, kan vara att undersöka ledarstilar i en viss vald bransch och därmed inrikta sig till på en och samma typ av verksamhet. Det kan vara intressant att se om det finns likheter/olikheter på ledarskapet inom samma verksamhetsgren, och jämföra dessa ledare med varandra.</p><p>Uppsatsens bidrag: Våra förhoppningar är att denna uppsats ska bidra till en ökad förståelse för att ledare och deras stilar inte är en enkel ekvation. Främst ser vi att vårt arbete kan vara till nytta för medarbetare. Vi tror att en ökad medvetenhet hos dem kan leda till en ökad förståelse för varför deras ledare har en viss stil och därmed skapa viss respekt.</p> / <p>Aim: The aim of this work is to see if leaders tend to have varying leadership styles in view of the fact that they have varying conditions. We also want to see how big awareness leaders tend to have regarding there own leadership style.</p><p>Method: We have chosen to carry out a qualitative study, with interviews as an important element. The information we have collected constitute the base for our analysis and conclusions. We have completed an intensive study where we only have interviewed a few persons, and formed an understanding on the basis of the answers. We have studied already existing theories and compared them with our empirical material. Our goal have not been to find an absolute truth, instead our intention have been to see if our empirical investigation correspond or not with earlier research.</p><p>Result & Conclusions: What we have found is that none of our respondents have a pure leadership style. They lead as they wish to lead, but we can see that some conditions do have an effect on the leadership style. Businesses whit different directions and changing productions affect the leader, since the demands vary between branches. What we could state is that the leadership style is an aware choice in the sense that all respondents’ has chosen to lead dependent on the kind of person they are. All respondents also agree that their qualities and how they are as persons, reflects the leader they wish to be.</p><p>Suggestions for future research: A suggestion for future research could be to investigate leadership styles in a chosen branch, and with that set focus on the same type of business. It could be interesting to see if there are similarities or differences in the leadership in the same field of activity, and compare the leaders with each other.</p><p>Contribution of the thesis: Our expectations are that this essay will contribute to an increased understanding for the complex equation between leaders and their styles. Foremost we see that this work can be useful for co-worker. We believe that an increased awareness could lead to an increased understanding in why their leader has a certain style, and with that create some respect.</p><p>Främst ser vi att vårt arbete kan vara till nytta för medarbetare. Vi tror att en ökad medvetenhet hos dem kan leda till en ökad förståelse för varför deras ledare har en viss stil, och därmed skapa viss respekt.</p>

<p>The purpose of this thesis is to study how femininity and masculinity is portraited in theeditorials of four Swedish lifestyle magazines; Glamour, Cosmopolitan, Moore and Slitz. Themain questions we based our study on are: What kind of relationship does the editor in chiefcreate with the intended reader? What conception of the world does the editor in chief createin the editorials? How does the editor in chief portray masculinity and femininity?In order to answer the questions above we performed a qualitative analysis of the editorials offour lifestyle magazines published during 2007. We used a discourse analysis with emphasison gender and how the editorials constructed masculinity and femininity and its stereotypicaltraits.Furthermore we based our results on a theory of the socially constructed gender. According tothis theory gender is constructed during our childhood and adolescense by the individuals andthe society surrounding us. These individuals and this society teaches us what is expectedfrom men and women in their traditional gender roles. Theories concerning stereotypes insociety and media were also helpful.During our analysis we found that there are several differences between how women portraythemselves in Glamour and Cosmopolitan and how men portray them in Slitz and Moore.There were also differences in how men portraid themselves in Slitz and Moore and howwomen portraid men in Glamour and Cosmopolitan. There were also several similaritiesbetween the different magazines.One of the most important similarities between the editorials was that all of them tended tolean toward the stereotypical description of masculinity and femininity. Also, the role of theopposite sex tended to be small and undetailed.The most important difference, on the other hand, we found was the language. While theeditorials in the lifestyle magazines directed to men used a harsh, sarcastic and humoristiclanguage, the editorials in the lifestyle magazines directed toward women tended to use amore friendly, educational and serious language.</p>

<p>Den här uppsatsen undersöker hur jämställdhet, feministisk teori/praktik och kvinnors organisering diskuteras på ledarplats. Undersökningen består av två delar, en kvantitativ och en kvalitativ. Den kvantitativa mäter antalet artiklar under perioden 16 april – 6 maj 2007 i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Göteborgs-Posten och Sydsvenska Dagbladet. Den kvalitativa undersökningen syftar till att närmare visa på vilket sätt de undersökta tidningarnas ledartexter förhåller sig till jämställdhet, feminism och kvinnoorganisationer. Uppsatsen knyter framförallt an till R.W Connell’s teorier om genusordning och hegemonisk maskulinitet. Dessutom används teorier kring mediernas dagordningsfunktion. Resultatet av studien visar att de fyra undersökta tidningarnas ledarsidor ägnar litet utrymme åt jämställdhet, feministisk teori/praktik och kvinnors organisering. Totalt 11 texter av 311 behandlar de ovan angivna områdena. Utrymmet varierar också i hög grad mellan tidningarna. Dagens Nyheter hade under den undersökta perioden inga artiklar medan Sydsvenskan hade 6 stycken. I den mån områdena tas upp är det ofta i form av en reaktion på ett politiskt utspel. Den kvalitativa undersökningen visar att tidningarna i sak är positivt inställda till jämställdhet men att tidningarna inte anser områdena vara av större intresse samt att beskrivningen av feminism och kvinnoorganisationer stundtals riskerar att kategoriseras av stereotyper och stigmatisering. </p>

Bakgrund: Arbetet med att integrera medlemsländerna i den Europeiska Unionen pågår inom en mängd områden, men hur ser utvecklingen inom ledarskap ut? Tidigare studier har visat på en stor variation mellan ledarskap i Europeiska länder, samtidigt som andra studier påvisar att nationell kultur tycks ha inverkan på ledarskap. Två länder inom EU som skiljer sig avsevärt åt med avseende på kultur är Sverige och Spanien. Det blir då intressant att studera den ledarskapsstil en svensk ledare, som är präglad av den svenska kulturen i sitt sätt att leda, antar i Spanien. Påverkar den spanska kulturen svenska ledare, och så fall hur mycket och på vilket sätt? Syfte: Syftet är att bidra med förståelse för vilken ledarskapstil svenska ledare antar gentemot sina spanska medarbetare i Spanien, samt att diskutera till vilken grad den spanska kulturen kan ha påverkat ledarskapsstilen. Metod: Det empiriska materialet har inhämtats genom personliga intervjuer med sex svenska ledare som har haft en ledande position i Spanien. Resultat: Vi har kommit fram till att den stilen de intervjuade antog är en mer uppgifts- än relationsinriktad ledarskapsstil. Kulturen tycks vara av betydelse då återkommande fraser i intervjuerna var "var tydlig" samt "chefen bestämmer", vilket kan identifieras med det spanska samhället. Vidare är det viktigt att behärska det spanska språket. Dessa aspekter indikerar att det inom vissa beteendemönster tycks ha skett en anpassning till den kulturella kontexten. Däremot framkommer det att de svenska ledarna strävade efter att inkludera medarbetarna både vid problemlösning och i beslutfattande. Dessa beteenden ser vi som uttryck för att de svenska ledarna har en stil som till viss del är förankrad i den svenska kulturen.