Abstrakt Författare: Louice Rolf & Mia Samuelsson Handledare: Hans Wessblad Examinator: Mikael Lundgren Kurs: Företagsekonomi III - organisation, examensarbete (kandidat) 15 hp, 2FE78E Titel: Generation Y:s förväntningar på ledarskapet – Hur ledare bör anpassa sig efter generationen Problemformulering: Hur vill generation Y bli ledda i arbetslivet? Syfte: Syftet med uppsatsen är att kartlägga hur generation Y vill bli ledda utifrån generationens åsikter. Studien kan komma att bidra till att ge dagens och framtidens ledare förutsättningar för hur ledarskapet kan anpassas till generation Y i arbetslivet. Metod: En kvalitativ studie med en induktiv ansats. Det empiriska materialet har samlats in från generation Y genom kvalitativa intervjuer med hjälp av en narrativ undersökningsmetod. Slutsats: Studien slutsats är att generation Y vill bli ledda av en ledare som ger dem feedback, skapar möjlighet till utveckling, anpassar ledarskapet efter individen, utövar ett tydligt ledarskap och som är lyhörd. Nyckelord: Generation Y, ledarskap, feedback, utvecklingsmöjligheter, anpassat ledarskap, tydligt ledarskap, lyhörd ledare.

Denna studie syftar till att synliggöra och lyfta fritidspedagogers, fritidshemlärares samt rektorers upplevelser och tankar om ansvar och arbetsfördelning. Studien behandlar hur arbetsfördelningen, arbetslaget och arbetsuppgifterna påverkas av behörig eller obehörig personal i fritidshemmet. Studien har genomförts via intervjuer och mailkorrespondens. Resultatet för studien visar att behörig personal i fritidshemmet upplever sig bära det pedagogiska huvudansvaret för fritidshemmets verksamhet, men även gällande vägledning och planering av uppgifter för den obehöriga personalen i verksamheten. Rektorerna anser sig bära det yttersta och övergripande ansvaret för att skapa förutsättningar för sin personal så att de ska kunna utveckla och utöva sin yrkesprofession.

Första linjens chefer utövar det direkta ledarskapet och verkställer organisationers beslut, inriktningar och visioner. Hur denne ser på ledarskap kan vara avgörande för framgång eller misslyckande. Genom en fallstudie med utgångspunkt i Försvarsmakten har denna studie undersökt hur officerare och specialistofficerare med koppling till första linjens chef ser på chefskap. Dessa två officerskategorier har olika bakgrunder avseende utbildning och erfarenhet då officeren ofta tjänstgör som första linjens chef omedelbart efter officersexamen och specialistofficeren bemannar samma typ av tjänst först efter många års tjänstgöring inom organisationen. En liknelse kan göras med en intern befordran respektive externt rekryterad chef där specialistofficeren ofta befordras inom förbandet och officeren påbörjar en anställning efter examen. Studien har med intervjuer som grund skapat ett underlag för hur båda officerskategorierna ur ledarskapssynpunkt ser på områdena Yrkesrollen, Chefen, Individen och Ledaren. Jämförelse mellan kategorierna är kontrollerade mot befintlig forskning och vi har funnit att första linjens chef är en central befattning i alla organisationer som ställer höga krav på individen. Som ”människan i mitten” måste denna hantera komplexa situationer som innefattar både uppgifter och personal genom att utöva chefskap och ledarskap. Vi har funnit att den övergripande skillnaden mellan en chef som blivit internt befordrad och externt rekryterad är mindre än förväntat med hänsyn till de olikheter i form av rekrytering, utbildning och erfarenhet som finns mellan de båda officerskategorierna. Vi ser dock att kategorierna har olika styrkor och svagheter som vi tycker är viktiga att belysa. De internt befordrade har sannolikt en fördel i mer kunskap, erfarenheter och skapade relationer inom aktuell organisation. Utmaningarna är att balansera relation med chefskap och att undvika att fastna i invanda mönster. De externt rekryterade har en närhet till chefskapet, de har (i fallstudiens kontext) större förståelse och perspektiv på helheten samt ett väl utvecklat kritiskt förhållningssätt som grundas i naturlig reflektion. Utmaningar ligger i att finna balans mellan chefskap och ledarskap. Då det ofta föreligger brister i detaljkunskaper vad gäller verksamheten ser vi dessutom en utmaning i att utnyttja underställdas fackkompetens utan att det egna ”medförda” perspektivet förringas. Vi ser att olika förutsättningar för att utveckla sin professionella identitet påverkar hur man tar sig an uppgiften som första linjens chef. En möjlig konsekvens av detta är att då ett högt karriärstempo kombineras med en hög arbetsbelastning finns risk att det uppstår ”luckor” i den professionella identiteten. Ett motsatsförhållande kan uppstå där den professionella identiteten sedan länge är utvecklad i ett lugnare karriärstempo och individen reflekterar inte över innebörden av sin professionella identitet.

Tidigare forskning har belyst vikten av att vara kulturellt intelligent i en globaliserad värld och hur en individ behöver både interna och externa faktorer för att kunna vara kulturellt intelligent. Interna i form av personliga egenskaper och externa i from av exponering av kulturer. Studien ämnar således att undersöka hur olika faktorer spelar in för att en ledare ska kunna vara kulturellt intelligent i en främmande kultur. För att genomföra studien har en kvalitativ metod valts där företagsledare och medarbetare på fem franska företag i Sverige har intervjuats. Undersökningen visar på att ett samspel av olika faktorer, både interna och externa, behövs för att vara kulturellt intelligent. Viktiga egenskaper var att kunna skilja på individ och kultur, kunna observera beteenden och ha motivation att förstå främmande kulturer. Externa faktorer i from av tidigare erfarenheter av kulturer, deltagande i formella sammankomster med syfte att diskutera kulturella utmaningar samt innehavandet av en tolkande roll var också viktigt.

Problemformulering och syfte: Chefer spenderar större delen av sin arbetstid åt att kommunicera. Kommunikationen mellan chefer och medarbetare är en viktig del av många människors vardag och chefers kommunikation har visat sig kunna påverka både medarbetarnas hälsa och miljön på arbetsplatsen. Det går att säga att alla leder med kommunikation, men alla leder inte kommunikativt. Kommunikativt ledarskap är en term inom ledarskapsforskningen som nyligen har definierats och teoretiserats. Av den anledningen är utbudet av forskning som empiriskt bygger vidare på och verifierar termen begränsat. Syftet med denna studie är därför att verifiera definitionen av kommunikativt ledarskap genom att undersöka uppfattningarna av kommunikation och ledarskap bland chefer på en multinationell organisation i Sundsvall, samt analysera vilka faktorer i chefernas omgivning som gör att de uppfattar kommunikation och ledarskap på ett visst sätt. Utifrån dessa punkter undersöks även om cheferna som deltar i studien ägnar sig åt kommunikativt ledarskap utifrån de fyra kommunikativa beteenden för ledare som nyligen definierats inom forskningen. Metod och material: För att besvara studiens syfte och frågeställningar har en kvalitativ fallstudie bestående av intervjuer med tolv chefer utförts för att få en djupgående och detaljerad bild av deras uppfattningar av kommunikation och ledarskap. Intervjuerna utfördes med chefer på ett multinationellt företag, Valmet i Sundsvall, och till hjälp fanns en intervjumanual utformad efter studiens teoretiska ramverk. Huvudresultat: Studien visade att cheferna på Valmet uppfattar kommunikation som dialog och tvåvägskommunikation, samt att ledarskap innebär att ledare ska vara coachande, öppna och skapa delaktighet. Samtidigt uttrycks det finnas svårigheter i att leva upp till vad cheferna själva anser är bra ledarskap samt definitionen av kommunikativt ledarskap till följd av organisationens komplexa uppbyggnad och det faktum att flera av cheferna leder på distans. Utifrån det teoretiska ramverket inom kommunikativt ledarskap visar resultaten på att cheferna på Valmet på många sätt agerar som kommunikativa ledare, men att det lätt brister i delarna som handlar om öppenhet och att vara närvarande när ledarskapet sker på distans.

Då samhället har förändrats och även påverkat förskolans värld kan det idag vara så att en förskolechef ansvarar för flera förskolor. Det kan betyda att förskolechefen får svårt att hinna med att besöka förskolorna och pedagogerna som är verksamma där. Syftet är att studera ledarskapet på några av förskolorna. Min frågeställning handlar om hur förskolechefen beskriver ledarskapet och hur pedagogerna beskriver ledarskapet i förskolan där förskolechefen inte sitter placerad. Vad har de anställda och deras chef för uppfattningar om ledarskapet i förskolan? Studien har gjorts utifrån en kvalitativ metod med tio intervjuer med förskolechefer, ledningsgrupp med arbetslagsledare, utvecklare och pedagoger på fältet. Metodansatsen görs med fältforskning med intervjuer och deltagande observationer och fältanteckningar. Ett resultat som visar att förskolecheferna fortfarande är belastade med administration och har som mål att bli mer pedagogiska ledare på fältet. En pedagogisk utvecklare behöver bli flera för att hinna möta upp pedagogerna på fältet. Arbetslagsledarna har antingen valt bort uppdraget och de som är kvar har fått mer administration och fler förskolor att besöka. Analysen synliggör ett förändringsarbete som förskolecheferna står inför och med ett transformativt och samproducerat ledarskap leder förskolecheferna organisationen framåt. Diskussionen synliggör en brist på förutsättningar, frågor som inte ställs leder heller inte till effektiva förändringar och långa avstånd skapar fortfarande ett fysiskt distanserat ledarskap. Praktiken ska fortgå och utvecklingen ska drivas framåt vilket görs med ett meningsskapande och en vision om delaktighet för alla verksamma inom förskolan.

Den ideella sektorn är byggd på ideellt engagemang och volontärer som jobbar utan ersättning. Inom dessa organisationer finns det dock ofta avlönade nyckelpersoner som innehar en ledande position. Om det är lönen eller att hjälpa stödsökande människor som motiverar ledarna är ännu inte utforskat. I tidigare forskning görs i regel en dikotom uppdelning av inre och yttre motivationsfaktorer. I förhållande till denna uppdelning kan ledarnas lön ses som något som ger dem extern motivation men samtidigt arbetar de tillsammans med oavlönade människor – ofta med det explicita syftet att skapa en bättre värld – vilket brukar kopplas till intern motivation. Med bakgrund av denna dubbelhet i ledarnas roll syftar denna uppsats till att problematisera den dikotoma uppdelningen i förhållande till motivation genom att undersöka hur ledarna förhåller sig till motivation. Urvalet består av tio kvinnliga ledare inom ideella organisationer som alla är avlönade för sitt arbete. Med hjälp kvalitativa intervjuer och en hermeneutisk tolkningsgrund har syftet besvarats, och sedan analyserats i en fördjupad analys utifrån begrepp om emotioners betydelse i arbete samt organisationsteori. Studiens resultat visar att det finns ett dilemma mellan frihet och ansvar som ledarna förhåller sig till. Ledarna är starkt motiverade av att göra gott, men drivkraften möjliggörs av den ekonomiska ersättningen och båda har således betydelse för motivationen. Ytterligare ett fynd är att motivationen kan ha negativa konsekvenser. Resultatet visar att dikotomier som intern och extern motivation, egoism och altruism, inte på ett rättvisande sätt speglar den sociala verkligheten för dessa ledare. Snarare smälter olika motivationsaspekter samman: studiens slutsats är att ledarna motiveras av frihet som medför ansvar och att denna motivation är långt mer komplicerad än vad som föreslås i uppdelningen inre och yttre.

Den här studien fokuserar på pedagogiskt ledarskap inom folkbildningen och handlar om att arbeta som rektor på folkhögskola. Studien har genomförts genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta rektorer och det empiriska materialet har därefter analyserats med inspiration av en fenomenografisk metodansats, där analysresultaten har genererat fyra kategorier: Strategen, Kommunikatören, Administratören och Demokraten.  Rektorerna beskriver sitt ledarskap, sina utmaningar samt vilket ledarskap de tycker passar på en folkhögskola. Studien visar att kopplingen till folkbildningens fyra syften är central. Likaså har demokratibegreppet en stor betydelse för rektorernas syn på ledarskapet inom folkhögskolan

En kvalitativ studie har genomförts där vi arbetat utefter baklängesmetoden. Semistrukturerade intervjuer har använts som metod för insamling av empiri. Totalt har tio intervjuer genomförts med olika chefer inom olika organisationer. Studiens syfte är att undersöka hur chefsrollen upplevs och vad rollen innebär utifrån ett chefsperspektiv. Resultaten visar att chefsrollen är en roll som kräver tydligt närvarande och i viss mån situationsbaserat ledarskap. / A qualitative study has been made by using the backwards method. Ten semi structuredinterviews were used as a method of data collection. The interviewed persons have the role as a CEO or manager at different organizations. The main purpose with this study is to examine how their role is being experienced in the perspective of the interviewed persons. The study also aims to find out what the role means in real life. The result shows that the role comprises a leadership with clear goals. It also comprises that it is important to be in contact with the employees by using situational leadership.

Ledarskap är en av de grundläggande och viktigaste faktorerna i ett byggprojekt. Ledarskap kan ses som konsten att påverka andra till att uppnå gemensamma mål. Studien undersöker vilka egenskaper en bra ledare ska ha och hur personer i branschen värderar de olika egenskaperna. Studien undersöker även hur egenskaperna kan utvecklas och vilken inverkan de har på projektets framgång. Syftet med denna studie är att identifiera de viktigaste egenskaperna hos ledarna som påverkar framgången för byggprojekt, samt vilka färdigheter som en person med ledande befattning bör inneha. Utöver detta undersöks även samband mellan projektmisslyckande och projektledaregenskaper. Målet med studien är dels att identifiera byggledarens ledaregenskaper som påverkar framgången för byggprojektet, och dels undersöka om det finns ett samband mellan projektmisslyckande och projektledaregenskaper. Studien utfördes med hjälp av en litteraturstudie, kvalitativa intervjuer och enkätundersökningar. Litteraturstudien studerade fakta om ledarskap och egenskaper. Gällande den kvalitativa intervjun så intervjuades totalt tre personer, där två är anställda på Serneke och en är anställd på AB CD. I enkätundersökningarna deltog 8 respondenter från olika byggföretag. Studiens litteraturstudie visar att ledarskap är potentialen att påverka andras beteende och att en projektledare som är effektiv ska vara resultatinriktad. I de kvalitativa intervjuerna visar det sig att egenskaper som kommunikation, ta beslut, delegera och påverka, självdisciplin, självförtroende och motivera anses som de mest väsentligaste egenskaperna för ett framgångsrikt byggprojekt. Vidare i enkätundersökningarna framgår det att problemlösningsförmåga och välgrundad bedömning har ett starkt inflytande på framgången för projektet. Dessutom kan ledaregenskaperna utvecklas genomarbetslivserfarenhet och det finns ett starkt samband mellan projektledarens självförtroende och ett projektmisslyckande. Utifrån de resultat som framkommit anses ledarskapet ha en väldigt stor inverkan för en lyckad produktion. Respondenterna som besvarat intervjuerna från Serneke gav intressant nog väldigt lika svar på samtliga frågor och de svaren som framkom från enkätundersökningarna stödde även svaren som framkom i intervjuerna. Detta förmedlar en känsla av att de egenskaper och olika faktorer som ansågs vara väsentligast enligt respondenterna har en stor betydelse för att ledarskapet kan utvecklas och förbättras för att nå en lyckad produktion genom respektive egenskap. / The purpose of this study is to identify the most important characteristics of the leaders that affect the success of construction projects, as well as what skills a person with a senior position should possess. In addition to this, the relationship between project failure and project manager characteristics is also examined. The aim of the study is partly to identify the construction manager's leadership characteristics that affect the success of the construction project, and partly to investigate whether there is a connection between project failure and project management characteristics. The study was conducted using a literature study, qualitative interviews and questionnaires. The literature study studied facts about leadership and characteristics. Regarding the qualitative interview, a total of three people were interviewed, where two are employed at Serneke and one is employed at AB CD. In the surveys, 8 respondents from different construction companies participated. The study's literature study shows that leadership is the potential to influence the behavior of others and that a project manager who is effective should be results-oriented. In the qualitative interviews, it turns out that characteristics such as communication, making decisions, delegating and influencing, self-discipline, self-confidence and motivating are considered the most essential characteristics for a successful construction project. Furthermore, the surveys show that problem-solving ability and well-founded assessment have a strong influence on the success of the project. In addition, the leadership characteristics can be developed through work experience and there is a strong connection between the project manager's self-confidence and a project failure. Based on the results that have emerged, the leadership is considered to have a very large impact for a successful production. The respondents who answered the interviews from Serneke gave, interestingly enough, very similar answers to all the questions and the answers that emerged from the questionnaires also supported the answers that emerged in the interviews. This conveys a feeling that the characteristics and various factors that were considered to be most important according to the respondents are of great importance for the leadership to be developed and improved in order to achieve a successful production through each characteristic.