Syftet med studien var att beskriva hur ledare upplevelser sitt ledarskap pådistans i förhållande till att leda på plats. Undersökningen genomfördes med hjälp avintervjuer och använde en tematisk analys för att analysera materialet. Datainsamlingenbestod av åtta ostrukturerade intervjuer och urvalet var ledare som haft erfarenhet av att ledabåde på plats och på distans. Den tematiska analysen genererade tre teman, Relationer, Andrakrav på ledarskapet och Effektivitet. Resultatet visade på att relationer är det som påverkasmest av distansarbete på grund av isoleringen från andra människor och hur relationerverkade oförändrade vid hybridlösningar. Ledarna beskrev hur mycket mer individanpassatledarskapet blev på distans och hur resultaten tyder på att ett situationsbaserat ledarskap ärmest lämpat distansledarskap. Digitala möten med dess reducerade kroppsspråk visade sigpåverka både ledarna och deras anställda i förhållande till hur opersonligt och formellt dessamöten upplevts. Det mest intressanta var hur man med hjälp av Front och Back Stage teorin,kan ge en förklaring till denna problematik vid digitala möten och hur resultatet pekar mot attdistansarbete framför en skärm gett individer mindre tid att slappna av och vara sig själva.Distansledarskap ställer andra krav på ledarskapet och hur det oftast leder till mer arbete förledarna och att det är ledarna själva som får testa sig fram till vad som fungerar. Resultatettyder även på att distansledarskap och distansarbete generellt är mer effektivt och hur dettamåste balanseras med de sociala aspekterna för att sörja för sina anställdas välmående.

The aim of this bachelor thesis was to examine how the Swedish- and American daily press portrayed the young activist Greta Thunberg in their news coverage between the period of August 2019 and October 2019. Our research questions purposely intend to define how Greta Thunberg gets depicted, and to which extent the daily press insinuate her to be the face the climate movement through personation. By defining these aspects, we can therefor highlight and compare any similarities and differences presented. In order to fulfill the purpose of the study, we used a framing analysis to a selection of 66 news articles in total. These were divided by two different newspapers from each country; 21 articles from Dagens Nyheter, 24 articles from Svenska Dagbladet, 11 articles from The New York Times and 10 articles from The Washington Post. Each article was coded and categorized using a coding scheme until no more patterns or themes could be detected. Our study shows that both the Swedish- and the American daily press portrayed Greta Thunberg as a leading figure and the face of the new global climate movement. Both countries also portrayed those in power as the main cause of the problem and Thunberg and her advocacy as the resolution.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledarskapsbeteendet på en arbetsplats påverkar arbetsmotivationen, det psykosociala välbefinnandet och prestationen hos medarbetare och jämföra hur detta upplevs i en kvinnodominerad respektive mansdominerad bransch. Metoden som används för denna studie är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Den huvudsakliga teorin som kommer användas är självbestämmandeteorin. Resultatet av studien visar bland annat att medarbetarna inom båda branscherna känner en starkare motivation om de har en ledare som har ett relationsorienterat och ett transformativt ledarskap. Studiens resultat visar även att medarbetare och ledare inom sjukvården är överens om att ett relationsorienterat och transformativt ledarskap motiverar medarbetare och bidrar till ett bra välbefinnande, och ledarna och medarbetarna inom byggbranschen är överens om att ett transformativt ledarskap bidrar till medarbetares motivation och välbefinnande. Skillnaden som finns mellan branscherna är att sjukvården använder sig mer av feedback, peppning samt regelbundna medarbetarsamtal och visar på ett relationsorienterat och transformativt ledarskap. Byggbranschen är mer mål och uppgiftsinriktad men också familjära, vilket tyder på en blandning mellan transformativt-, transaktionellt och uppgiftsorienterat ledarskap. / The purpose of this study is to analyze how leadership behavior in a workplace affects work motivation, the psychosocial well-being and performance of employees and to compare how this is experienced in a female-dominated and a male-dominated industry. The method used for this study is a qualitative method in the form of semi-structured interviews and a quantitative method in the form of a survey. The main theory that will be used is the self-determination theory. The results of the study show, among other things, that the employees in both industries feel stronger motivation if they have a leader who has a relationship-oriented and transformative leadership. The results of the study also show that employees and leaders in healthcare agree that a relationship-oriented and transformative leadership motivates employees and contributes to good well-being, and the leaders and employees in the construction industry agree that a transformative leadership contributes to employee motivation and well-being. The difference that exists between the industries is that healthcare uses more feedback, encouragement and regular employee meetings and demonstrates a relationship-oriented and transformative leadership. The construction industry is more goal and task oriented but also familial, which indicates a mix between transformative, transactional and task oriented leadership.

Kompetensområdet sjuksköterskans arbetsledning av omvårdnadsarbetet är ett tämligen outforskat ämne. Mer kunskap om läkare- och undersköterskors syn på vad som innefattas i sjuksköterskans arbetsledning skulle kunna bidra till ett bättre samarbete som på sikt kan gynna omvårdnadsarbetets utveckling och därigenom även patienten. Syftet med studien är att få ökad kunskap om läkare och underskö-terskors syn på vad som innefattas i kompetensområdet sjuksköterskans arbets-ledning av omvårdnadsarbetet. Metoden som användes var en empirisk intervju-undersökning där urvalet bestod utav fyra läkare och fyra undersköterskor. Mate-rialet analyserades med innehållsanalys, inspirerad av Burnard (1991). Resultatet utmynnade i följande huvudkategorier: Överblick, samarbete och yttersta om-vårdnadsansvaret. Resultatet visade att det som informanterna ansåg innefattas i sjuksköterskans kompetensområde arbetsledning av omvårdnadsarbetet i stor ut-sträckning stämde överens med uppgifter som benämns under huvudområdet ar-betsledning i Socialstyrelsens kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska (2005) men att rollen som arbetsledare av omvårdnadsarbetet inte var självklar och erkänd av alla informanterna. / Leadership in nursing is a relatively unexplored area of research. Further knowl-edge about doctors and staff nurses’ views on what is included in this area could gain development in nursing and thereby the qualities of patient care. The aim of this study is to gain further knowledge about doctors and assistant nurses’ views on what is included in the area of leadership in nursing. The method used was semi-structured interview. The selection of informants was four doctors and four assistant nurses. The analysis method was thematic content analysis inspired by Burnard (1991). The analysis resulted in the following main categories: General view, ability of cooperation and main responsibility. The result showed that doc-tors- and assistant nurses' views on what was included in the area of leadership in nursing to a large extent was congruent to job assignments written in The National Board of Health and Welfare’s competence description for registered nurses. However, the leadership role of nursing was not obvious and acknowledged by all the informants.

Varför en del individer har förmågan att identifiera och agera på möjligheter medan andra inte gör är en fråga lika komplex som den är intressant. Entreprenören verkar i en dynamisk miljö fylld av utmaningar. Trots detta lyckas flertalet entreprenörer starta och leda företag genom tillväxt. I takt med företagstillväxt tenderar entreprenören att mötas av utmaningar kopplat till verksamhetens förändring. Befintlig forskning betonar verksamhetens perspektiv och fokuserar på huruvida entreprenören bör ersättas mot en ny ledare. Författarna önskar komplettera detta med att belysa entreprenörens perspektiv och upplevda utmaningar. Därför är studiens syfte att skapa förståelse för hur entreprenörens roll förändras i takt med verksamhetens tillväxt och dess utmaningar kopplat till det. För att svara på studiens syfte har teoretisk referensram inhämtats inom tre områden. Teorins första område tar upp sambandet mellan entreprenörskap och ledarskap, samt hur egenskaper som inledningsvis hjälper en entreprenör sedan riskerar arbeta mot en om anpassning ej sker. Operativt- och strategiskt ledarskap behandlar entreprenörens behov att delegera operativa uppgifter för att ta ett ökat strategiskt ansvar. Teorins sista område behandlar företagstillväxtens olika faser och utmaningar förknippade med dem. Den teoretiska referensramen har kompletterats med kvalitativ empiri bestående av semistrukturerade intervjuer med svenska entreprenörer som lett sin verksamhet genom företagstillväxt, vilket var kriteriet för studiens urval. För att få svar på studiens syfte användes en intervjuguide som skapade förståelse om vilka utmaningar den entreprenöriella ledaren upplever när deras roll förändras i takt med tillväxt. Författarna drar därefter slutsatser som besvarar studiens syfte och frågeställningar. Förändringen som entreprenören ställs inför innebär att det blir mer strategiskt än operativt arbete, entreprenören behöver organisera och delegera ut arbetsuppgifter samt att hanteringen av personal ökar. Insikten gjordes dessutom att entreprenören upplever dessa utmaningar olika beroende på entreprenörens egna ambitioner och tidigare bakgrund. Dessa resultat som studien bekräftar delvis tidigare forskning men bidrar även till en ny syn i entreprenörens bakomliggande anledning till att de lyckas med företagstillväxt.

Sandell Malin (2009). Läraren som trovärdig ledare - Om hur elever får respekt för lärare i gymnasieskolan. (The teacher as a credible leader - How students get respect for their teachers.) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:3, lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med arbetet är att genom intervjuer och observationer beskriva elevers uppfattning av den goda läraren. Uppsatsen ska försöka svara på vad det är som karakteriserar en lärare som eleverna har repsekt för och som de finner trovärdig. Hur upplever eleverna att en bra lärare är och vad kan vi lärare lära av eleverna för att bli bättre lärare?Arbetet tar upp forskning om lärarens ledarskap. Forskningen pekar på att goda läraregenskaper är engagemang, struktur, entusiasm och förståelse. Vidare visar litteraturstudien att en trovärdig och god lärare ska ta eleverna på allvar, vara säkra i sig själva och kunniga i sitt ämne. Sammanfattningsvis beskriver eleverna att den goda läraren bryr sig om sina elever och tar sig tid för dem. Eleverna vill bli bemötta som vuxna individer och för att relationen lärare och elev ska bli bra krävs förståelse och lyhördhet från lärarens sida. Läraren ska kunna motivera eleven och respektera eleven, för att eleven i sin tur ska kunna visa respekt för läraren. Eleverna ansåg att struktur och regler är viktigt eftersom det inger trygghet. Vidare angav eleverna att de inte känner respekt för alla sina lärare på gymnasienivå, och att det i första hand beror på att vissa lärare är osäkra, otydliga eller oengagerade. Eleverna vill ha lärare som de kan lita på och som sätter tydliga ramar för vad som gäller.

Att utföra en aktionsforskande undersökning med familjemedlemmar som deltagare, skapar ambivalens inför mina egna roller i sammanhanget. Jag är förälder, pedagog och skribent i en och samma person. Mitt syfte med denna studie har varit att får vetskap om mina roller (föräldra- och pedagogrollen) kan tydliggöras, samt förståelse för hur barn uppfattar sin verklighet. Målet har varit barnens interna förståelse för varandra och att de gemensamt skulle bygga upp ett förtroende i gruppen. Jag tror på tesen att ju mer kunskap som erövras, desto mindre våld skapas. Därför har min arbetssätt varit dialog, parallellt med dramapedagogiska övningar. Övningarna valdes med omsorg och syftet var att väcka tankar till vidare förståelse genom dialog. Jag har även lagt vikt vid en deltagares motvilja till fysisk beröring. Metoden jag arbetat efter är Aktionsforskning. För att kunna analysera och tolka processen har jag använt mig av videoupptagning. Resultatet visar att mitt angreppssätt i denna process har varit riktig.

Idag är omkring 100 miljoner människor runt om i världen på flykt från krig och förföljelse. Nyhetsjournalistikens roll är att förse människor med information, men nyhetsjournalistiken är inte alltid en neutral spegel av verkligheten. Denna studie bygger på en kritisk diskursanalys och syftet är att analysera diskursen kring syriska och ukrainska flyktingar på ledarsidorna i Göteborgs-Posten och Sydsvenskan. Teorioch metod för studien bygger på Faircloughs tredimensionella modell som beskriver språkbruk utifrån tre aspekter: text, diskursiv praktik och social praktik. Denna studie fokuserar på att analysera text. Den diskursiva och sociala praktiken benämns och analyseras i mindre utsträckning. Studien visar på vissa skillnader i gestaltandet av syriska och ukrainska flyktingar, där syriska flyktingar har större tendens att framställas i en kontext av problematik och ukrainska flyktingar i behov av hjälp.

Syftet med denna studie är att undersöka hur kvinnors ledarskap har påverkats av feminina och maskulina personlighetsdrag i en chefsposition. Vidare är syftet att undersöka ifall sådana personlighetsdrag påverkat kvinnors ledarskap i enlighet med tidigare studier, definitioner samt teorier från Alvesson & Spicer (2012) och Yukl (2010). En kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning samt abduktiva inslag har tillämpats för att skapa en förståelse inom valt område, där sex kvinnliga respondenter har deltagit i en semistrukturerad intervju som har bidragit till resultat samt analysen av vår studie. Studiens resultat visar att kvinnor i chefspositioner tenderar att visa både maskulina och feminina personlighetsdrag och att dessa drag har format och påverkat deras ledarskap i en chefsposition. / The purpose of this study is to investigate how feminine and masculine personality traits affect women's leadership in a managerial position. The aim is to investigate if such personality traits have affected women's leadership by following previous studies, definitions and theories from Alvesson & Spicer (2012) and Yukl (2010). A qualitative method with a hermeneutic orientation and abductive elements has been applied to create an understanding of the chosen field, where six female respondents have also participated in a semi-structured interview that has contributed to our study's results and analysis. The results of the study show that women in managerial positions tend to display masculine and feminine personality traits and the participants have also shaped and been influenced by these traits in their leadership.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur inkluderande ledarskap uppfattas av ledare inom offentlig verksamhet och vilka konsekvenser denna typ av ledarskap kan ha för medarbetare, ur ledarnas perspektiv. Genom en kvalitativ studie har empiri samlats in via semistrukturerade intervjuer med ett urval av ledare inom den offentliga sektorn. Analysen av intervjuerna identifierade huvudteman och mönster i ledarnas uppfattningar om inkludering och inkluderande ledarskap samt de strategier och verktyg som används för att främja inkludering på arbetsplatsen. Dessutom har ledarnas uppfattningar om de konsekvenser som det inkluderande ledarskapet kan ha för medarbetarna undersökts. Resultaten visade ledarnas övertygelse om betydelsen av att skapa en miljö som främjar inkludering och som möjliggör delaktighet och engagemang hos medarbetarna. Inkluderande ledarskap kan leda till ökad produktivitet, innovation och trivsel på arbetsplatsen. Ledarna framhöll även vikten av att implementera konkreta strategier och verktyg för att stödja inkludering, såsom utbildning och medvetandehöjande åtgärder. Resultaten gav även insikt i hur inkluderande ledarskap uppfattas och praktiseras, samt vilka konsekvenser det kan ha för medarbetarna. Denna studie har bidragit till en fördjupad förståelse för inkluderande ledarskap ur ledarnas perspektiv inom offentlig verksamhet. Ledarnas uppfattningar om inkluderande ledarskap omfattar att skapa en tillitsbaserad arbetsmiljö, engagera medarbetare och anpassa sig till medarbetarnas individuella behov men även att begreppet inkluderande ledarskap inte används inom den offentliga sektorn. / This thesis aims to investigate how inclusive leadership is perceived by leaders in the public sector and what consequences this leadership can have for employees from the leaders' perspective. Through a qualitative study, empirical data was collected through semi-structured interviews with a selection of leaders in the public sector. The analysis of the interviews identified main themes and patterns in leaders' perceptions of inclusion and inclusive leadership, as well as the strategies and tools used to promote inclusion in the workplace. Additionally, leaders' perceptions of the consequences of inclusive leadership for employees were examined. The results showed the leaders' belief in the importance of creating an environment that promotes inclusion and enables employee participation and engagement. Inclusive leadership can lead to increased productivity, innovation, and well-being in the workplace. The leaders also emphasized the importance of implementing concrete strategies and tools to support inclusion, such as training and awareness-raising measures. The results also provided insights into how inclusive leadership is perceived and practiced, as well as its consequences for employees. This study has contributed to a deeper understanding of inclusive leadership from the perspective of leaders in the public sector. Leaders' perceptions of inclusive leadership include creating a trust-based work environment, engaging employees, and adapting to employees' individual needs, but it is also noted that the concept of inclusive leadership is not widely used in the public sector in Sweden. / <p>PE207G. Exainationsdatum: 2023-06-08.</p>