Den här studien undersöker implicita (underförstådda) bilder av ledare och syftar till att, utifrån ett svenskt följarperspektiv, ta reda på vilka egenskaper som kännetecknar ”en effektiv ledare i en tänkt arbetssituation”, samt undersöka huruvida bilden av denna varierar utifrån ett antal sociala skiljelinjer. Utgångspunkten är att de egenskaper som anses vara kännetecknande för en effektiv ledare också är egenskaper som studiedeltagarna prefererar (föredrar) och därför helst ser hos en sådan ledare. Studien omfattar 198 deltagare och använder sig av ett särskilt ILT-verktyg (implicit leadership theory) för att fånga de underförstådda bilderna. Skiljelinjerna består i kön, ålder, social bakgrund, socioekonomisk position samt ett antal attityder kopplat till bland annat arbete och ideologi. Resultaten visar att huvuddelen av skiljelinjerna kan förutsäga preferenser för vissa ledaregenskaper, men att de flesta i grund och botten är överens om vilka egenskaper som kännetecknar, respektive inte kännetecknar, en effektiv ledare. Störst enighet råder kring de egenskaper som ses som mest kännetecknande, medan uppfattningarna kring de minst kännetecknande egenskaperna skiljer sig desto mer. Män, lågutbildade och de som har arbetaryrken anser i högre utsträckning att ”negativa” egenskaper är kännetecknande för en effektiv ledare medan högutbildade och de som arbetar med professionella yrken i genomsnitt skattar flera av de ”positiva” egenskaperna högre. Ytterligare ett antal noterbara resultat framträder också. Studien bekräftar därigenom flera tidigare fynd inom ILT- och preferensforskningen, men tillför också nya tänkbara förklaringsvariabler. Inte minst bidrar studien till att ge en dagsaktuell bild av det svenska följarperspektivet och de skillnader som det rymmer. Kopplat till det läggs också stor vikt vid att diskutera det mätverktyg samt den ledardefinition som används.

Denna studie syftar till att bestämma betydelsen av Gott Ledarskap (GL) och se vilken effekt ledares spatiala fjärmande kan ha på anställdas upplevelse av ledarskapet. Ambitionen är att öka förståelsen av hur personalen uppfattar ledarskapsrelaterade frågor vid omorganisation. I denna studie definieras ett Gott Ledarskap (GL) som det samlade resultatet av skattningar av stödjande förhållanden, ledarskap samt självbestämmande. I studien undersöktes hur GL upplevdes av anställda i en kommunal organisation när det rumsliga avståndet till cheferna ökade. I studien deltog 106 anställda på Örnsköldsviks kommun som i samband med omorganisation flyttades till nya kontor. Deltagarna var anställda i åldrarna 18 – 60+, uppdelade i fem åldersgrupper. Frågeformuläret Work Experience Measurement Scale (WEMS) användes för datainsamling. Dessutom undersöktes om bakgrundsfaktorerna Ålder och Anställningsform inverkade på eventuella förändringar. T-test visade ingen signifikant skillnad mellan före och eftermätningen. Regressionsanalys visade dock att ett item, visstidsanställda, påverkade synen på GL. Upplevelsen av ledarskapet minskade i denna grupp. Vidare forskning rekommenderas använda kontrollgrupp samt undersöka vilken effekt ledares närvaro har på anställda. / This study aims at define Good Leadership (GL) and investigate what effect increased spatial distance between leadership and employees can have on employee satisfaction with leadership. The ambition is to increase understanding on how employees experience leadership-related issues at times of reorganization. In this study, a Good Leadership (GL) is defined as the overall result of estimates of supportive relationships, leadership and self-determination. The study examined how GL was experienced by employees in a municipal organization as the distance to the managers increased. In the study, 106 employees participated in the municipality of Örnsköldsvik that was moved to new offices. The participants were employed in the ages of 18 - 60+, divided into five agegroups. A questionnaire, Work Experience Measurement Scale (WEMS), was used for data collection. In addition, background factors such as age and form of employment was investigated to see if they affected any changes. T-test showed no significant difference between pre- and postmeasurement. Regression analysis, however, showed that the background variable Part-time employee influenced the view of GL. Employee estimations on leadership quality decreased in this group. Further research is recommended to use the control group as well as to examine the effect leader presence has on employees.

Syftet med detta arbete är att undersöka utmaningarna med multikulturellt ledarskap till sjöss, och hur dessa skiljer sig från multikulturellt ledarskap iland. Från tidigare forskning och litteratur samt med hänsyn till de speciella förhållandena ombord identifieras fem punkter för ett lyckat multikulturellt ledarskap till sjöss. Dessa punkter har sedan legat till grund för en intervjuguide, som använts i intervjuer med tolv sjömän ombord på ett fartyg i svenska handelsflottan. Sjömännen har bland annat tillfrågats om hur de tycker att ett bra ledarskap ska vara, deras förväntningar på ledarskap och hur miljön ombord påverkar dem. Av sjömännens svar och åsikter under intervjuerna har det framgått att de viktigaste egenskaperna (enligt sjömännen) hos en ledare är att vara rättvis, snäll och kunnig. Sjömännen är medvetna om förväntningar på ledarskap som tillhör deras roll ombord, men reflekterar inte nämnvärt över olika kulturers förväntningar på deras roll. Detta kan ha sin förklaring i att, utifrån intervjuerna och litteraturgenomgången, kan man uppfatta att ombord råder en fartygsspecifik kultur. Det är denna fartygsspecifika kultur som besättningen uppmärksammar och anpassar sig till, och den egna nationella kulturen blir sekundär. Avslutningsvis bedöms den största utmaningen med multikulturellt ledarskap till sjöss att kunna vara en rättvis och snäll ledare i en isolerad och påfrestande miljö. / The purpose of this study is to investigate possible challenges regarding multicultural leadership at sea, and to see if these differ from challenges connected to multicultural leadership ashore. Considering the special conditions onboard a ship, and based on previous studies and literature, five components for successful multicultural leadership at sea has been identified. These five components have been the base of an interview guide, which has been used to conduct interviews with twelve seafarers onboard a Swedish flagged ship. The seafarers were asked what they consider to be good leadership, their expectations on leadership and how they feel affected by the environment onboard. According to the interviews, the seafarers feels that the most important traits for a leader is to be fair, kind and knowledgeable. The seafarers appear to be aware of the expectations connected to their roles onboard, but they do not seem to contemplate that people from different cultures may have different expectations on their role. Based on the literature study and the interviews, one can make out that a ship-specific culture rules the social environment onboard. The crewmembers seem to primarily adapt and adjust to this ship-specific culture, and their own national culture comes in second hand.  In conclusion, the biggest challenge of multicultural leadership at sea is recognized to be the ability to be a fair and kind leader in an isolated and wearying environment.

I den här uppsatsen kommer jag förklara med hjälp av kvalitativa intervjuer hur chefer i den offentliga verksamheten motiverar sina anställda. Med hjälp av teorin som behandlar forskning om motivation och andra motivationsfaktorer som till exempel belöningssystem och feedback att visa i analysen vad arbetsledares bästa sätt att motivera sina anställda. Detta kommer sedan avslutas med en slutdiskussion där jag kommer fram till vilka slutsatser somjag kommit fram till. Slutsatsen visar att chefer i de offentliga verksamheterna mycket förlitar sig på humana relationer med sina anställda. Man menade att man har gått ifrån New public management-eran och nu satsar det istället mer på tätare relationer med anställda. De visar även att belöningssystem inte har en stor plats i offentliga verksamheter. Det beror för det första på att man inte har råd med belöningssystem, men även att man tycker det inte leder till ökad motivation. En stor majoritet av cheferna argumenterade istället för feedback och att det är en arbetsledares största verktyg för ökad motivation. / This study is about motivation and how leaders in public management motivate their employees. This essay is mainly done to show what kind of leaders. In this essay I will explain with the help of qualitative interviews how managers in the public sector motivates their employees. With the help of the theory that deals with research on motivation and other motivators such as reward systems and feedback to display in the analysis what the supervisor's the best way to motivate their employees. This will then conclude with a final discussion where I come to the conclusions that I have reached. The conclusion shows that managers in government activities much rely on human relationships with their employees. They argued that it is gone from New Public Management era and are now focusing instead on closer relations with employees. They also show that the reward system does not have a big place in the public sector. It depends firstly on not afford reward system, but also because they think it does not lead to increased motivation. A large majority of the managers argued instead for feedback that there is a supervisor's main tool for increased motivation.

Pandemin har en stor påverkan på arbetsmarknaden där de som drabbats hårdast av pandemin är hotell- och restaurangbranschen. Arbetsplatsen har en stor påverkan på den anställdes kompetensutveckling och hälsa. Kompetensutveckling har uppmärksammats som betydelsefullt på arbetsplatsen eftersom detta resulterar i engagerade anställda, högre ekonomisk omsättning i företaget samt ett främjande inlärningsklimat. Därför är det betydelsefullt att undersöka hur ledare bemöter utmaningar inom hotell- och restaurangbranschen såsom pandemin, personalomsättningen samt utvecklingen som sker inom företaget. Syftet med studien var att beskriva ledares erfarenheter av hälsa och kompetensutveckling inom hotell- och restaurangbranschen under pandemin. Studiens teoretiska referensram och pedagogiska utgångspunkt är det anpassnings- och utvecklingssinriktade lärandet, där hälsoteorin KASAM tillåter studiens hälsoaspekter träda fram. För att svara på studiens syfte har elva ledare från olika hotell och restauranger deltagit i semistrukturerade intervjuer. Det insamlade materialet utifrån intervjuerna analyserades sedan genom en konventionell kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visade att sociala sammanhang på arbetsplatsen under pandemin främjar kompetensutveckling och god hälsa, stress och krav på arbetet påverkar hälsan negativt, att planerat eller påtvingad kompetensutveckling inte alltid är hållbart utan endast ett medel för ett större mål. Konklusionen är att sociala relationer har en positiv påverkan på både kompetensutvecklingen och hälsan. Om lärandet upplevs meningsfullt, hanterbart och begripligt anses det indirekt vara hälsofrämjande. Den kompetensutveckling som sker påtvingat har visats påverka hälsan negativt. Avslutningsvis anses ledarnas kompetensutveckling och hälsa vara en process, vars erfarenheter upplevs påfrestande av den pandemiska kontexten. / The pandemic has a major impact on the labor market, and the hotel and restaurant business has been the most affected. The workplace has a big impact on the employee's skills development and health. Skills development has been found to be a significant contributing factor within different companies. This results in engaged employees, higher financial turnover and a promoting learning climate. Therefore, it was of importance to study how leaders respond to challenges within the hotel and restaurant business. Business such as the pandemic context, staff turnover and the development that takes place within the company. The aim of this study was to describe leaders experiences of health and skills development in the hotel and restaurant business during the pandemic. The study's theoretical frame and pedagogical view is: The Developmental and adaptive learning and SOC. To answer the study's aim, eleven leaders from different hotels and restaurants participated in semi-structured interviews. The findings suggest that social contexts within the workplace during the pandemic promote skills development and good health. Furthermore, stress and imposed work demands has a negative impact on health, where planned or forced skills development is not viewed as sustainable. In conclusion, social relationships are positively associated with skills development and health. Additionally, if the learning is experienced as meaningful, manageable and comprehensible, it is indirectly considered to be health-promoting. The skills development that is forced has shown a negative effect on health. Finally, the interdisciplinary basis of this study is considered to have contributed new and original knowledge about skills development and health in a pandemic context.

Titel: Att härska genom internkommunikation – En observationsstudie om kvinnliga ledare Nivå: Examensarbete på grundnivå i ämnet företagsekonomi Författare: Rama Malki och Malin Frisell Handledare: Monika Wallmon och Svante Brunåker Datum: 2020 - juni Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur kvinnliga ledare använder och utsätts för härskartekniker, med fokus på internkommunikation. Metod: Denna studie är kvalitativ och utgår från en deduktiv ansats. Den empiriska insamlingen av data har genomförts med hjälp av fem ostrukturerade observationer som sedan har tolkats och analyserats. Analys & slutsats: Kvinnliga ledare använder och utsätts framförallt för härskartekniker som är av snällare art eller spelar på känslor, dessutom finns det indikationer på att både biologiskt kön och kommunikationsstil kan påverka vilka tekniker som används. Flera olika härskartekniker används av kvinnliga ledare, och det finns en risk att teknikerna försämrar effektiviteten i kommunikationen. Vi kan därför dra slutsatsen att de kvinnliga ledare vi har observerat bör fortsätta utveckla sin kommunikation genom ökad medvetenhet om härskartekniker, för att den ska bli mer framgångsrik. Examensarbetets bidrag: Härskarteknikerna som har observerats har synliggjorts genom verbal och icke-verbal kommunikation, men även via skämt och seriösare tonläge. Studien har indikerat att kvinnliga ledare som har en mer relationsorienterad kommunikation tenderar att använda sig av härskartekniker som är av snällare art.Studien har även indikerat att de kvinnor som använder sig av en mer manlig kommunikationsstil kan riskera att misstas för att använda härskartekniker. Förslag till vidare studier: Jämförelser mellan män och kvinnor inom olika branscher, och genom större studier, för att kunna dra slutsatser om huruvida det går att generalisera användningen av härskartekniker till biologiskt kön och kommunikationsstil. Ytterligare ett förslag på vidare studier är att studera vilken påverkan stereotyphot har på härskartekniker. Nyckelord: Härskartekniker, internkommunikation, kvinnliga ledare, ledarskap, stereotyper. / Title: To rule through internal communication – An observational study about female leaders Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Rama Malki and Malin Frisell Supervisor: Monika Wallmon and Svante Brunåker Date: 2020 - June Aim: The aim of this study is to increase the understanding of how female leaders uses and are exposed to master suppression techniques, focusing on internal communication. Method: This study is qualitative with a deductive approach. The empirical material has been conducted and implemented through five unstructured observations and has later been interpreted and analyzed. Analysis & conclusions: Women use and are exposed to master suppression techniques that are more kind or utilizes feelings, and that there are indications that both biological gender and communication styles can affect which techniques that are used. Various master suppression techniques are used by female leaders and risk to impair the effectivity of the communication. Therefore, we can draw the conclusion that the female leaders we have observed should continue to improve their communication by increasing awareness about master suppression techniques, in order to communicate more successfully. Contribution of the thesis: The master suppression techniques have been observed through nonverbal and verbal communication, but also through jokes and a more serious tone. This study has indicated that female leaders have more of a relationship-oriented communication, tend to use master suppression techniques of a kinder nature. The study has also indicated that those women using a masculine communication style, risk to be misunderstood for using master suppression techniques. Suggestions for future research: Comparisons between men and women, in various branch of industries and through larger studies to draw conclusions whether it is possible to generalize master suppression techniques to biological gender and communication style. Furthermore, the effects that stereotypical threats have on master suppression techniques could be researched. Key words: Master suppression techniques, internal communication, female leaders, leadership, stereotypes.

Att konflikter uppstår är oundvikligt och de kan ha en avgörande effekt för framtida samarbeten mellan enskilda individer, en arbetsgrupp eller för en hel arbetsplats. När det uppstår meningsskiljaktigheter är det viktigt för sjuksköterskan att komma fram till en lösning, innan en konflikt blir större och påverkar vårdarbetet med patienterna. Kommunikation har en viktig betydelse i informationsöverföringen mellan medarbetare och kan ligga till grund för att motverka underliggande konflikter på arbetsplatsen. Om en konflikt uppdagas i ett tidigt stadie och hanteras med skicklighet och god kompetens kan den ses som lärande inom organisationen. Som ledare är det viktigt att inte brista i kommunikation och att kunna fördela resurserna på ett bra sätt, för det kan underlätta till en hållbar samarbetskultur på arbetsplatsen. Många gånger har en sjuksköterska i arbetsteamet tagit sig an ledarrollen, vilket har kunnat skapa en osäkerhet inför det nya ansvaret. Detta medför risker för att konflikter uppstår. Syftet med arbetet är att undersöka och beskriva hur en sjuksköterskas arbetsplats blir påverkad av konflikter som uppstår och hur de hanteras. Genom en litteraturstudie med fokus på sju vetenskapliga artiklar har ett analysarbete gjorts av tidigare forskning i området, för att öka kunskap och förståelse. Resultatet av analysarbetet gav tre teman, Ledning, Arbetsmiljö samt Relationer och till det följer nio subteman. Sjuksköterskor upplever att deras ledare undviker att ta tag i pågående konflikter. Hur konflikter uppstår och vilka som involveras kan ha med relationer, makt och roller att göra. Kommunikation kan hjälpa ett sjukskötersketeam att lyfta konflikter i ett tidigt stadie och på så sätt undvika brister i vårdkvalite och arbetsresultat. Slutsatsen är att det är viktigt med en trygg ledare som inte undviker konflikter utan besitter kompetens inom konflikthantering. Brister i kommunikation ligger till grund för många konflikter på sjuksköterskans arbetsplats. Det finns ett stort behov av kompetensutveckling både hos ledare och sjuksköterskor när det kommer till strategier i att inte undvika konflikter utan istället hantera dem.

I Sverige finns det en underrepresentation av ett antal befolkningsgrupper, bland annat, kvinnor och utlandsfödda kopplade till VD-rollen. Tidigare forskning visar att just dessa befolkningsgrupper kan utsättas för negativa stereotyper och glastaket vilket skulle kunna vara en förklaring till varför de är underrepresenterade bland VD:ar. Till denna studie intervjuade vi fem olika VD:ar som tillhör en eller flera av dessa befolkningsgrupper med syfte att förstå vilka utmaningar och fördelar de kan ha stött på på grund av deras befolkningsgrupptillhörighet. Vi fann att respondenterna tycks ha stött på en del utmaningar men noterbart fler fördelar i deras avancemang till att avancera på karrriärstegen hela vägen till VD.

The purpose of the study was to investigate what employees in fine-dining restaurants perceive to be desirable characteristics of a leader based on transformative, transactional, and authoritarian leadership. The study was qualitative and used a deductive thematic analysis with eight semi-structured interviews. The Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ) designed by Bass (1985) and authoritarian leadership was used as the theoretical background.   The two requirements to participate was for the respondents to have worked in a fine-dining restaurant within the last two years. The results showed that the desirable characteristics of a leader were committed, encouraging, solution-oriented, creative, patient, responsive, caring, ambitious, relationship-building, and communicative. The desirable qualities characterize a transformative leadership. The results of the study may be relevant to the development of leadership in fine-dining restaurants.

Den svenska skolan ska bygga på likvärdighet och utgå från varje elevs förutsättningar och behov. Dock saknar den samlade elevhälsan allmänna riktlinjer för hur arbetet ska organiseras varpå det hälsofrämjande arbetet kan skilja sig åt i och mellan skolor. Skillnader kan också konstateras gällande vilka professioner som lokalt verkar inom skolorna vilket innebär stora variationer mellan vilket specialpedagogiskt stöd som kan ges lärare i svensk grundskola. Även forskning inom det specialpedagogiska området kopplat till skolans nuvarande styrdokument visar på en komplexitet där likvärdigheten kan ifrågasättas.Denna studie synliggör framgångsfaktorer gällande skolans organisation samt framgångsfaktorer som kan gynna lärares arbete att skapa en tillgänglig lärmiljö. Studien bidrar med kunskap gällande sambanden mellan organisation, specialpedagogiskt stöd och en tillgänglig lärmiljö. En tillgänglig lärmiljö influeras av den specialpedagogiska organisationen som vidare leder mot att undervisningen utvecklas. Systematiskt utvecklingsarbete på organisationsnivå inom det specialpedagogiska området påverkar lärares undervisning och stärker även lärares förmåga att skapa en god lärande miljö. Då lärare ges möjlighet till kompetensutveckling inom det specialpedagogiska området kan det generera i att anpassningar och stödinsatser kan ske på gruppnivå. En ökad specialpedagogisk kompetens hos lärare är en framgångsfaktor. Ytterligare framgångsfaktorer som kan konstateras är en intern elevhälsa där samverkan sker på olika nivåer och mellan olika professioner. När det specialpedagogiska arbetet kan bli en naturlig del i undervisningen stärks undervisningen och elevhälsoarbetet kan därmed börja i klassrummet.