The transformational leadership and the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy are two factors that affect a Swedish military officer. The author has identified a need of understanding the process of personal development. An understanding that couldn’t be supplied by the transformational leadership but that was found in the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy. This essay’s purpose is to analyze and describe how the roles of the leader and the teacher are portrayed in the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy and the transformational leadership. The essay’s aim is also to evaluate what value the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy can add to the transformational leadership. Important conclusions in the essay are that the understanding of the collective’s influence on its members and surroundings could possibly be used as a means to spread the transformational leader’s visions and goals. Both in the form of intentions and in the form of a critical approach to knowledge in order to stimulate the individual development. This also helps to capture moments where learning can be achieved even when the leader isn’t present. As an added bonus the Swedish Armed Forces’ basic outlook on pedagogy offer a wider insight in the individual’s needs to grow but also how the proper conditions for development are created.

Drygt 1,6 miljoner barn och ungdomar deltar i någon form av idrottslig verksamhet, man kan alltså påstå att idrotten, näst efter skolan, är vår största gemensamma socialisationsarena. Samtidigt så finns mycket lite forskat på vilken betydelse idrotten har och betydelsen av ledarna ur barnen och ungdomarnas perspektiv. Denna studie har syftat till att belysa denna kunskapsbrist och söka svar på frågeställningar utifrån de två övergripande temana; idrottens roll som socialisationsarena och ledarnas betydelse. För detta har valts ett kvantitativt angreppssätt med en enkätundersökning riktat till drygt 80 barn och ungdomar, aktiva i sex olika idrotter i en mellansvensk kommun. Resultaten har sedan analyserats statistiskt. Studiens övergripande slutsatser är att idrottande barn och ungdomar anser att idrotten har en viktig plats i deras liv. De idrottar för att det är kul, för att hålla sig i form och för att de själva vill det. De träffar fler kompisar och får ett större socialt kapital. I idrotten finner de genom ledarna vuxna förebilder som de har en bra relation till, ett stort förtroende för och som lyssnar på dem. Ledarna anses som viktiga både för utövandet av sin idrott, men också i områden utöver idrotten, och är den person efter familjen, den närmaste släkten och kompisar som de anser vara allra viktigast för dem. Slutligen konstateras att även om skillnader mellan pojkars och flickors uppfattning av idrotten och ledarna finns så är likheterna större än skillnaderna.

Medarbetarsamtal är en form av samtal på individnivå. Samtal kan vara en viktig arbetsform även för hälsopedagoger som arbetar med människor på individnivå. Att veta hur pedagogiken kan användas i samtal för att påverka individer blir därmed en stor tillgång. Undersökningen syftar till att ta reda på om och i sådana fall hur pedagogiska ledare använder sig av pedagogik i medarbetarsamtal. Uppsatsen bygger på en kvalitativ ansats och den metod som har använts är intervju. Fyra intervjuer har genomförts med en urvalsgrupp bestående av personer med pedagogisk högskoleutbildning och som arbetar som ledare på en pedagogisk arena. Resultatet visade att medarbetarsamtalen till stor del är baserade på utveckling och utvecklingsinriktat lärande. Reflektion ses som det viktigaste verktyget man som pedagog har i samtal som syftar till utveckling hos en annan individ. Reflektionen kan leda till förståelse och därmed utveckling som kan leda till ytterligare reflektion och vidare utveckling. De tre begreppen reflektion, förståelse och utveckling utgör tillsammans en form av helhet.

Titel: Anställdas reaktioner vid kvalitetsdrivet utvecklingsarbete, fokus på motståndens art, konsekvenser och hantering Nivå: C-uppsats i företagsekonomi Författare: Marie Olsson, Emelie Mårtensson Handledare: Tomas Källquist, Stig Sörling Datum: 2013-06-11 Syfte: Studiens syfte är att belysa motstånd från anställda mot kvalitetsdrivet utvecklingsarbete och belysa olika sätt för ledningen att bemöta dessa motstånd. Metod: Litteratur och tidigare forskning om kvalitetsarbete och motstånd från anställda studerades. Även ledare- och ledningens roll i arbetet mot motstånd studerades. Därefter undersöktes hur respondenterna i fallföretagen arbetar med kvalitet och vilka erfarenheter de har av motstånd. Reflektion: Det visade sig att tidigare forskning och den insamlade empirin hade flera likheter, bland annat huvudteman som kommunikation, struktur och mänskligt beteende. Förslag till fortsatt forskning: Denna studie belyser endast motstånd, som är en av många olika reaktioner. Detta bör tas fasta på i andra studier, och därför belysa vilka reaktioner som kan uppstå vid en kvalitetsdriven förändring. För fortsatt forskning vore det också intressant att överblicka hur motstånden kan te sig mot förnyelsearbete rent generellt, och bortse från kvalitetsfokus. Är det samma faktorer som påverkar som vid ett kvalitetsdrivet utvecklingsarbete? Förutom att belysa motstånd finns också möjligheten att rikta sig mot de koncept som finns, och belysa hur de används idag jämfört med tidigare. Studien har även uppmärksammat att TQM inte används i samma utsträckning idag, och att företag istället väljer att inspireras av dem. Vad kan denna utveckling bero på, varför har företag som implementerat konceptet valt att frångå detta? Uppsatsens bidrag: I dagsläget finns mer teoretiskt material än empiriska synvinklar på motstånd från anställda i ett kvalitetsdrivet utvecklingsarbete. Det finns en mängd litteratur och tidigare forskning kring ämnet men färre fallstudier, hur problemen verkligen förefaller i praktiken, varför denna studie behövs. Nyckelord: Kvalitetsdrivet utvecklingsarbete, Motstånd, Kvalitetsarbete, Anställda, Ledare- och ledningens roll. / Title: Employee reactions to quality-driven development, focus on resistance, its nature, consequences and managing. Level: Final assignment for Bachelor's Degree in Business Administration Author: Marie Olsson, Emelie Mårtensson Supervisor: Tomas Källquist, Stig Sörling Date: 2013-06-11 Aim: The purpose of this study is to illustrate resistance from employees towards quality-driven development and ways for management to respond to these resistors. Method: The literature and previous research of quality work and resistance from employees was studied. Leaders and leadershiprole in the resistance was also studied. Next, the study examined how respondents in the case company committed to quality and their experiences of resistance. Reflection: It turned out that previous research and the collected empirical data had many similarities, including keytopics such as communication, structure and human behavior. Suggestions for future research: This study has only studied resistors, and therefore would a study that illustrates the reactions that occur in a quality driven change be interesting. For future research it would also be interesting to conduct a study overviews how resistance may seem to renewal in general, apart from the quality focus. Is it the same factors that affects as in a quality-driven development? In addition to illustrate resistance is also the possibility of targeting the concepts that are available today, and how they are used. The study has noted that TQM is not used to the same extent today, and that companies instead choose to be inspired by them. What might this evolution depend on, why have companies that implemented the concept chosen to deviate from this? Contribution of the thesis: In the current situation there is more theoretical than empirical perspectives on resistance from employees in quality-driven development. There are a variety of literature and previous research about the subject but fewer case studies where you can really see how the problems seem in practice, wich is why that this study is necessary. Keywords: Quality-driven development, Resistance, Quality work, Employees, Leaders and leadershiprole.

Fotbollsverksamheten präglar många flickors vardag och är den största ungdomsverksamheten i svensk idrott. Det råder inga tveksamheter om att idrott innebär flera fördelar för människors psykiska och fysiska välbefinnande. Fotbollen är en arena där flickors självförtroende kan främjas och stärkas. Samtidigt faller många idrottsutövare offer för den robusta individualismen med strävan efter idrottslig framgång. Tävlingsmomentets påverkan för barn och ungdomars psykiska hälsa är viktigt att belysa och diskutera för att fotbollen ska kunna verka som en hälsofrämjande arena. Syftet med studien var att undersöka, utifrån flickors egna upplevelser, hur självförtroende konstrueras inom flickfotbollen. Metoden för insamling av det empiriska materialet var en intervjustudie i form av sex fokusgruppsintervjuer och två individuella intervjuer, vilket utgick från en semistrukturerad intervjuguide. Resultatet, erhållet genom kvalitativ innehållsanalys, visade att flickor har olika avsikter med sin fotboll och lever i skilda idrottsvärldar. Flickfotbollen kunde inte tillgodose behoven hos flickor som inte ville satsa på sin fotboll. Flickors självförtroende konstruerades i interaktion med omgivningen och dess respons på flickors prestationer på fotbollsplanen. I takt med att flickfotbollen blev mer tävlingsinriktad belystes vikten av att vara dukig, vilket bidrog till att verksamheten hämmade flickor som inte satsade på sin fotboll från ett psykiskt välmående i form av ett sänkt självförtroende. Ur en folkhälsopedagogisk syn kan slutsatsen dras att flickfotbollen ur ett långsiktigt perspektiv behöver finna nya synsätt för att inte frånta flickor rätten till psykiskt välbefinnande och fysisk aktivitet inom verksamheten. / Football organization characterizes many girls living and is the largest youth sport activity in Sweden. There is no doubt about that sport offers several benefits to human mental and physical wellbeing. Football is an arena where girls’ self-confidence can be promoted and strengthened. In the same time many athletes become victims to the rugged individualism of the pursuit of sporting success. The competition of sports impact of child and adolescent mental health is important to highlight and discuss in football to operate as a health promotion arena. The purpose of this study was to investigate, based on girls 'own experiences, how selfconfident are constructed in the girls' football. The method for collecting the empirical material was an interview in the form of six focus group interviews and two individual interviews, which were based on a semi-structured interview guide. The result, based on qualitative content analysis, showed that girls have different intentions with their football and live in different sporting worlds. Girl's football could not meet the needs of girls who would not venture on its football. Girls self-confidence is constructed in interaction with the environment and it responses to the girls' accomplishments on the football field. Girls' football become more competitive and highlighted the importance of being good. This contributed that the activity inhibited the girls who not venture for their football from a mental health in the form of a lowered self-confidence. From a health promotion and education view, the conclusion was that girls' football in the long term need to find new approaches in order not to deprive the girls the right to mental health and physical activity within the business.

Back, I. & Hörberg, A. (2009). En ordförandegrupps känsla av sammanhang. C-uppsats i pedagogik. Institution för pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i Gävle. I den ekonomiska krisen som slår hårt mot industrin har fackföreningsordföranden och ledare en utsatt position i tider av personalneddragningar på grund av minskade orderingångar. Denna studies syfte är att undersöka en ordförandegrupps känsla av sammanhang och söka faktorer som påverkar känslan av sammanhang. Detta görs genom intervjuer och enkäter. I resultatet framgår att gruppens känsla av sammanhang är relativt högt trots hot och stress. En viktig orsak till den höga känslan av sammanhang i gruppen är den höga meningsfullheten och det sociala stödet gruppen har. Nyckelord: KASAM, chefsroll, fackföreningsordföranden, hälsofrämjande, ledare, stress, / Back. I & Hörberg, A. (2009). A group of trade union leader’s sense of coherence Ccomposition in Education. Department of pedagogy, didactics and psychology. University of  Gävle In the economic crisis which strikes hard against the industry, trade union chairmen and leaders have vulnerable positions. In times when companies needs to reduce the number of employees because of diminishing orders the organized labors get a large Burdon to help in the process. The aim of this study is to investigate a group of trade union leaders, find out their sense of coherence, also known as SOC., and to look for health factors. The results of interviews and questionnaires show that the sense of coherence in the group is on a relative high level in spite of threat and stress. A main reason to this high sense of coherence in the group is that they feel that their efforts are important and that they have support from the members.

Syfte: Syftet med denna undersökning är att genom kvalitativa intervjuer skapa en ökad förståelse för, och belysa skillnader och likheter inom, ledarskap i tjänste- och tillverkningsföretag. Syftet är också att fastställa om eventuella skillnader beror på verksamhetens inriktning eller om det finns andra skäl till skillnaderna.   Metod: I min studie har jag använt mig av det kvalitativa angreppssättet, det har jag gjort eftersom jag försöker att sätta mig in i hur olika ledare tänker och agerar i olika situationer, jag försöker även komma underfund med vilken ledarskapsstil de använder sig av. Jag har utfört sex intervjuer av semistandardiserad karaktär, intervjuerna har genomförts på plats hos respektive respondent. Utfallet av dessa intervjuer redovisas i empiriavsnittet och kopplas sedan samman med teorier i analysavsnittet. Resultatet av min undersökning redovisas slutligen i avsnittet slutsats.   Resultat & slutsats: Min slutsats är att jag inte kan hitta några betydande skillnader på ledarskapets inriktning och ledarens ledarskapsstil som beror på om ledarens företag är ett tjänsteföretag eller ett tillverkande företag. Däremot kan jag hitta flera likheter där den största är att samtliga ledare som jag intervjuat i denna uppsats har en i grunden demokratisk ledarskapsstil. Sett ur ett större perspektiv tycker jag att ledarskap och ledarskapsstil inom de två olika verksamhetstyperna tjänste- och tillverkningsföretag utgår från samma grunder.   Förslag till fortsatt forskning: Att studera den demokratiska ledarskapsstilen på djupet för att försöka hitta olika nyanser och inriktningar av demokratiskt ledarskap skulle vara intressant. Att kvantitativt studera vilken ledarskapsstil ledare inom tjänsteföretag jämfört med tillverkningsföretag har, för att statistiskt bevisa vilka ledarskapsstilar som används skulle också vara intressant. Eller att jämföra unga oerfarna ledare med äldre erfarna ledare. Ett ytterligare förslag till fortsatt forskning är att jämföra kvinnliga ledare med manliga.   Uppsatsens bidrag: Denna uppsats har bidragit med att ge en ökad förståelse för hur ledarskap och ledarskapsstilar ser ut hos olika ledare, på olika position, i olika typer av företag. Uppsatsen tydliggör också skillnader och likheter mellan ledare i tjänsteföretag och tillverkningsföretag. / Aim: The aim of this study is that through qualitative interviews provide a greater understanding, and highlight the differences and similarities within, leadership in service and manufacturing companies. It also aims to establish whether any differences due to the focus of activity or if there are other reasons for the differences.   Method: In my study I have used the qualitative approach; I've done because I try to put me into how various leaders think and act in different situations, I am also trying to figure out what leadership style they use. I've done six interviews of semi-standard nature; the interviews have been conducted on the premises of each respondent. The outcome of these interviews are reported in the empirical section and then connected to the theories in the analysis section. The results of my study will be presented finally in the section conclusions.   Result & Conclusions: My conclusion is that I cannot find any significant differences in leadership orientation and leader's leadership style that depends on whether the leader's business is a service or manufacturing company. However, I can find many similarities with the biggest being that all the leaders whom I interviewed in this essay have a fundamentally democratic leadership style. From a larger perspective, I think that leadership and management style within the two different types of business, Service Company and Manufacturing Company is based on the same grounds.   Suggestions for future research: To study the democratic leadership style deeper and try to find different nuances and approaches of the democratic leadership would be interesting. To quantitatively examine the leadership style of leaders in service compared to manufacturing companies, in order to statistically prove the leadership styles used would also be interesting. Or to compare young inexperienced leader with more experienced leaders. A further proposal for continued research is to compare female to male leaders.   Contribution of the thesis: This paper has contributed to a better understanding of how leadership and leadership styles, looks at different leaders, different positions, in different types of businesses. The essay also makes clear the differences and similarities between leaders in service and manufacturing companies.

Första linjens ledares roll har under de senaste åren blivit mer ansvarskrävande. Vad är då viktigt för ledare i denna position då det kommer till att åstadkomma förändring? Finns det några utmaningar första linjens ledare stöter på? Denna studie syftar till att belysa första linjens ledares upplevelse av att leda en förändringsprocess. Två frågeställningar skapades; ”Vad anser första linjens ledare som viktigt i sitt ledarskap för att kunna åstadkomma förändring?” samt ”Vilka utmaningar möter första linjens ledare i en förändringsprocess?”. Detta undersöks genom att ta del av vad tidigare forskning lyfter fram som betydelsefullt dels då det kommer till den maktfördelning som skiftat inom organisationerna genom åren, men även den roll första linjens ledare tar på sig som facilitator av lärande i organisationer. Sex stycken halvstrukturerade intervjuer genomfördes på ett statligt företag med ledare vars position fanns närmast den operativa personalen. Det empiriska materialet analyserades utifrån det ramverk uppsatsen skapat. Human Relations, double loop-lärande och teori O utgjorde det mjuka perspektivet i analysen och Scientific Management, single loop-lärande och teori E utgjorde det hårda perspektivet i analysen. Resultatet visar att vad som kommuniceras från strategisk nivå ofta behandlas av första linjens ledare utifrån det mjuka perspektivet och då det kommer till att kommunicera och implementera detta på operativ nivå utgår första linjens ledare oftast från det hårda perspektivet. / The responsibility of the first line managers has increased in amount over the past years. What does a manager, having this kind of position, feel is necessary when it comes to accomplish change? Are there any challenges presented to the first line manager during a change process? The purpose of this essay is to visualize first line managers experience of leading a change process. Two questions were posed; ”What do first line managers feel is important when it comes to their own leadership, to be able to achieve change?” and ”What challenges do first line managers face in a change process?”. The questions were examined by taking part of previous research, with emphasis on the evolution of authority within organizations, as well as the role first line managers take on when it comes to facilitating learning within organizations. Six semi-structured interviews were held in a government owned company with leaders having a position closest to the operational staff. The material gathered through these interviews was analyzed with the theoretical framework created for this essay as a basis. Human Relations, double loop learning and theory O formed the soft perspective in the analysis and Scientific Management, single loop learning and theory E formed the hard perspective in the analysis. The results show that the line managers often treat communications from the strategic level to the first line managers according to the soft perspective, and when it comes to communicating and implementing what has been decided on the strategic level, it often is treated according to the hard perspective.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på vad som motiverar ungdomar inomGymnastikförbundets verksamhet att vara ideella ledare. Vidare undersöks hur den ideella föreningen arbetar för att behålla unga ledare. För att nå syftet används en kvalitativ undersökningsmetod. Intervjuer har genomförts med tolv unga, ideella ledare med olika erfarenhet och bakgrund samt med fem olika gymnastikföreningar. I dessa föreningar är någraav de unga ledarna vi intervjuat verksamma. Tillgänglig litteratur har lästs och relevant forskning för denna undersökning har beaktats. Intervjusvaren analyseras utifrån tre teorier. De unga ledarnas svar analyseras utifrån Edward Deci och Richard Ryans teori, Self-Determination Theory, som handlar om vad som motiverar människor. En annan teori som analysen grundar sig på är David G. Barkers teori, Motiv till ideellt engagemang, som beskriver tre faktorer som motiverar till ideellt arbete. Gymnastikföreningarnas svar analyseras utifrån Aron Antonovskys teori känsla av sammanhang, som består av tre komponenter – begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Resultatet visar att det som motiverar ungdomar till att vara ideella ledare i gymnastikföreningar inte skiljer sig så mycket åt. Gymnasternas utveckling och kärleken till gymnastiken är två av de klart största motivationsfaktorerna bland de unga ledarna. Gymnastikföreningarna försöker behålla sina unga ledare främst genom att erbjuda utbildning. Ett arvode utgår för alla de unga ledarna vilket kan ses som ett sätt att locka ungdomarna till fortsatt uppdrag, framförallt i de föreningar där arvodet baseras på antal år i föreningen och utbildningsnivå. / This thesis aims to examine what motivates youths within The Swedish Gymnastic Federation activities to be a voluntary leader. Non-profit sports associations will also be examined to see how they work to keep the youth leaders. A qualitative examination method will be used. Twelve youth leaders with different experiences and backgrounds will be interviewed, and five gymnastics associations will also be interviewed. In these gymnastics associations some of the youth leaders are active. Available literature has been read as well as relevant research has been taken into consideration. The answers from the interviews gets analysed on the basis of three theories. The youth leaders’ answers get analysed on the basis of Edward Deci and Richard Ryans theory, Self-Determination Theory, which is about what motivate people in general. Another theory that will be used is David G. Barker’s theory, Motives for voluntary work, which describes three factors that motivate to voluntary commitment. The gymnastics associations’ answers get analysed on the basic of Aron Antonovsky’s theory, Sense of Coherence, which consists of three components – comprehensibility, manageability and meaningfulness. The result shows that what motivates youth leaders in gymnastics associations is quite simmilar. The gymnastics’ development and the love of gymnastics are the two most usual motivation factors. The gymnastics association tries to keep the youth leaders by offering education. The youth leaders get a small economic compensation, which can be seen as a way to tempt youths to continue their leader commitment, especially in the gymnastics associations where the economic compensation is based on the number of years in the association as well as the level of education.

Bakgrund: Årligen drabbas miljoner patienter världen över av vårdrelaterade infektioner, vilket representerar ett folkhälsoproblem och ett hotmot patientsäkerheten. Enligt WHO måste varje land därför vidta och fokusera på åtgärder som att förbättra hygienrutiner hos vårdpersonalen, för att minska andelen vårdrelaterade infektioner. Syfte: Att få insyn, förståelse och fördjupad kunskap i hur chefer på ett akutsjukhus i Stockholm arbetar för patientsäkerhet genom följsamhet till hand-, kläd-och hygienrutiner. Hur upplevsföljsamhet till hygienrutinerna vara, ses svårigheter, hur ser praxis för ansvar och uppföljning av följsamheten till hygienrutinernaut?Målet är att kunna ge förslag och inspiration till hur följsamhet till hygienrutiner kan optimeras på det sjukhus där studien utförts, även som inspiration till andra vårdgivare. Metod: 41 chefer på olika nivåer intervjuades. Kvalitativ forskningsansats valdes och manifest kvalitativ innehållsanalys användes som analysmetod. Resultat: Chefer upplever att följsamheten till hygienrutiner generellt är god, men kan skilja sig åt mellan yrkeskategorier. Det finns individer med upprepad icke-följsamhet, trots påpekanden.Det arbetas med följsamhet på den egna enheten, medan det är liten koordinering mellan enheterna. Varje chef bestämmer själv hur arbetet skall läggas upp för sin personal, det finns ingen klar sjukhusgemensam strategi. Önskemål uttrycks om att få tid med sin verksamhetschef att diskutera hur enhetens följsamhet ser ut och behov av åtgärder för förbättring samt åtgärd för de med lägre följsamhet. Konklusion: Följsamheten till hygienrutiner skulle sannolikt kunna öka genom att chefer samverkar, samordnaroch haren mer enad strategi och sjukhusövergripande fokusering på hygienrutiner. / Introduction: Every year, millionsof patients world wide contract healthcare-associated infections, which posea public health problem and threaten patient safety. According to the World Health Organization, all countries must reduce the prevalence of healthcare-associated infections by improving hygiene procedures by health professionals. Aim: This thesis aims to increase insight, understanding,and knowledge about how managers at an emergency hospital in Stockholm work to improve patient safety through hygiene procedures, clothing,and hand hygiene routines.This thesis also aims to provide suggestions and inspiration for optimizing adherence to hygiene procedures and possibly inspire other caregivers. Method: Forty-one managers at various levels were interviewed using aqualitative research approach.Manifest qualitative content analysis was used for data analysis. Results: Managers perceived that adherence to hygiene procedures is generally good, but reported that adherence may differ between professions. Despite correction, some ndividuals repeatedly demonstrated non-adherence. Managers worked o increase adherence in their own units, but reported little coordination between units. Because the hospital had no joint strategy, each manager organized work assignments for their own staff. Mid-level managers expressed a desire to discuss their unit’s adherence to hygiene procedures with senior managers.They also voiced the need for improvement in health professionals with low adherence. Conclusion: The evidence presented here suggests that adherence to hygiene procedures would increase if managers interact, coordinate,and have more unifiedstrategies.A hospital-wide focus on hygiene procedures would aid adherence. / <p>ISBN 978-91-86739-66-9</p>