Syfte: Syftet med detta arbete är att se om ledare tenderar att ha skiftande ledarstilar i och med att de har skiftande förutsättningar. Vi vill även se hur stor medvetenhet ledare tenderar att ha beträffande sin egen ledarstil. Metod: Vi har valt att genomföra en kvalitativ studie, med intervjuer som ett viktigt inslag. Informationen som vi har insamlat ligger till grund för vår analys och slutdiskussion. Vi har utfört en intensiv studie där vi endast har intervjuat några få respondenter och utifrån de erhållna svaren bildat oss en uppfattning. Vi har studerat redan befintliga teorier och ställt dessa mot vårt empiriska material. Vårt mål har inte varit att hitta en absolut sanning, utan vår avsikt har varit att se om vår empiriska undersökning stämmer, eller inte stämmer, överens med tidigare forskning. Resultat & slutsats: Det som vi har funnit är att ingen av våra respondenter har en renodlad ledarstil. De leder som de önskar att leda, men vi ser dock att vissa förutsättningar påverkar ledarstilen. Verksamheter med olika inriktningar och skiftande produktion påverkar ledaren, i och med att kraven varierar mellan olika branscher. Det som vi kan konstatera, är att ledarstilen är ett medvetet val i den bemärkelse att samtliga respondenter har valt att leda efter hur de är som personer. Samtliga respondenter är även överens om att de egenskaper de själva har och hur de är som personer, speglar den bild av ledare som de vill vara. Förslag till vidare forskning: Ett förslag på vidare forskning, kan vara att undersöka ledarstilar i en viss vald bransch och därmed inrikta sig till på en och samma typ av verksamhet. Det kan vara intressant att se om det finns likheter/olikheter på ledarskapet inom samma verksamhetsgren, och jämföra dessa ledare med varandra. Uppsatsens bidrag: Våra förhoppningar är att denna uppsats ska bidra till en ökad förståelse för att ledare och deras stilar inte är en enkel ekvation. Främst ser vi att vårt arbete kan vara till nytta för medarbetare. Vi tror att en ökad medvetenhet hos dem kan leda till en ökad förståelse för varför deras ledare har en viss stil och därmed skapa viss respekt. / Aim: The aim of this work is to see if leaders tend to have varying leadership styles in view of the fact that they have varying conditions. We also want to see how big awareness leaders tend to have regarding there own leadership style. Method: We have chosen to carry out a qualitative study, with interviews as an important element. The information we have collected constitute the base for our analysis and conclusions. We have completed an intensive study where we only have interviewed a few persons, and formed an understanding on the basis of the answers. We have studied already existing theories and compared them with our empirical material. Our goal have not been to find an absolute truth, instead our intention have been to see if our empirical investigation correspond or not with earlier research. Result & Conclusions: What we have found is that none of our respondents have a pure leadership style. They lead as they wish to lead, but we can see that some conditions do have an effect on the leadership style. Businesses whit different directions and changing productions affect the leader, since the demands vary between branches. What we could state is that the leadership style is an aware choice in the sense that all respondents’ has chosen to lead dependent on the kind of person they are. All respondents also agree that their qualities and how they are as persons, reflects the leader they wish to be. Suggestions for future research: A suggestion for future research could be to investigate leadership styles in a chosen branch, and with that set focus on the same type of business. It could be interesting to see if there are similarities or differences in the leadership in the same field of activity, and compare the leaders with each other. Contribution of the thesis: Our expectations are that this essay will contribute to an increased understanding for the complex equation between leaders and their styles. Foremost we see that this work can be useful for co-worker. We believe that an increased awareness could lead to an increased understanding in why their leader has a certain style, and with that create some respect. Främst ser vi att vårt arbete kan vara till nytta för medarbetare. Vi tror att en ökad medvetenhet hos dem kan leda till en ökad förståelse för varför deras ledare har en viss stil, och därmed skapa viss respekt.

Floorball is currently the second largest sport in Sweden, yet there is a low ethnic diversity. This study aims to describe, explain and understand how the leaders in Swedish floorball perceive the work with ethnic diversity from the Swedish Floorball Federation and within the associations they seem. The questions of the study are: How do leaders perceive that the Swedish Floorball Federation works to promote ethical diversity in the within the federation? How do the leaders describe their own efforts to promote ethnic diversity within their team / association? How do the leaders perceive their role in increasing ethnic diversity? How do the leaders perceive the sport as an integration arena? The study was based on a qualitative method with semi-structured interviews. The respondents were eight leaders from four different associations, two leaders from each association. Overall, the results show that leaders have a low knowledge in the work to promote ethnic diversity in floorball. Only one of the associations had been working actively on the issue. Finally, the leaders saw their role as important and they underlined that sport is a suitable integration arena.

Society is facing rapid and continuous change. In order to participate in the development, organizations need to take advantage of all the knowledge and skills available in the labor market. Women leaders in top positions are still in the minority but do as good a job as their male colleagues. She brings different dynamics and a new dimension in the work culture but is nevertheless excluded from the mightiest rooms. The purpose of this study is to elucidate the organizational factors that determine and facilitate for women to take on leadership positions. Through semi-structured interviews with six women leaders, the material has resulted in a thematic analysis with four themes. These themes are the workplace culture, impersonation, conditions and driving forces. The result confirms earlier research showing the importance of a healthy corporate culture to shape and develop tomorrow’s passionate women leaders. / Samhället står inför snabba och kontinuerliga förändringar. För att kunna vara med i utvecklingen behöver organisationer ta tillvara på all kunskap och kompetens som finns tillgänglig på arbetsmarknaden. Kvinnliga ledare på toppositioner är fortfarande i minoritet men gör ett lika gott jobb som sina manliga kollegor. Hon tillför annan dynamik och en ny dimension i arbetskulturen men som trots detta stängs ute från de mäktigaste rummen. Syftet med studien är att belysa organisatoriska faktorer som avgör och underlättar för kvinnor att ta sig an ledande positioner. Genom semistrukturerade intervjuer med sex kvinnliga ledare har materialet resulterat i en tematisk analys med fyra teman. Dessa temaområden är arbetsplatskultur, personifiering, förutsättningar och drivkrafter. Resultatet styrker tidigare forskning och visar vikten av en sund företagskultur för att forma och ta fram morgondagens passionerade kvinnliga ledare.

The study is a qualitative textual analysis comparing how two newspapers fromSmåland reacted to Nazi Germany during the interwar period. The purpose of the studyis to illustrate how newspapers' political orientation may influence its content. Theexamined material is limited to letters to the editor, editorials and columns. The twopapers are of different political orientations, Smålänningen is bourgeois andKronobergaren is social democratic. The theoretical basis is founded in Klas Åmarksperspective on Sweden's position in the war, the so-called small state realistic paradigmand the moral perspective, as well all Kosellecks theory about the written word. Theresults of the study shows that what’s written in the editorials, columns and letterswidely differ depending on witch political orientation it has. The social democraticnewspaper, Kronobergaren, had a strong anti-Nazi attitude and wrote a lot about theNazis and Germany. There are many texts that ridicule and criticize Hitler and theNazis. The bourgeois newspaper Smålänningen had significantly fewer textscommenting the Nazi-Germany and their content is often contradictory. Some of thetexts are strongly anti-Nazi, some give their support to Germany and proclaimunderstanding of its actions. Kronobergaren is deeply sympathetic to the Jews andSmålänningen has an anti-Semitic tone in many of their texts. There are also similaritiesbetween the two papers, its joint condemnation of war and the recognition of its terribleconsequences. The study in many ways confirms the previous research available on thesubject.

Syfte: Vårt syfte är att öka förståelse för hur de olika motivationsfaktorerna självförverkligande, gemenskap och altruism (i samhällsfrågor) är motiverande för ledare i sociala företag till att driva deras företag. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer där 10 olika ledare i sociala företag har blivit intervjuade. För att kunna dra slutsatser från empirin har vi använt oss av tematisk analys och öppen kodning. Resultat & slutsats: Efter studiens genomförande upptäckte vi olika sätt hur de tre teman påverkade ledare i sociala företags motivation. Vi såg även att gemenskap är den motivationsfaktor som påverkar en ledare i ett socialt företag på flest sätt, följt av självförverkligande och sedan altruism (i samhällsfrågor). Resultatet var förvånade då tidigare forskning mer förespråkar altruism som den motivationsfaktor som påverkar en ledare i sociala företag i störst utsträckning.  Uppsatsens bidrag: Vi presenterar en ny vinkel till vad som motiverar en ledare i sociala företag än vad tidigare forskning har visat. Vårt resultat skapar en större och djupare förståelse till varför en person vill arbeta som ledare i ett socialt företag. / Aim: This study has been conducted to find out how the motivation factors of self-realization, fellowship and altruism (in social issues) are motivating for leaders in social enterprises. Method: The study is based on a qualitative method and we have used semi-structured interviews where 10 different leaders in social enterprises have been interviewed. To obtain a result from the empirical data, we have used a thematic analysis and open coding. Result & Conclusions: After this study implementation we found that fellowship is the motivating factor that has the biggest impact for a leader in social enterprise, followed by self-realization and finally altruism (in social issues). This was surprising when earlier research more focused on altruism as the motivating factor that affects a leader in social enterprises the most. Contribution of the thesis: We present a new aspect to what motivates a leader in social enterprises than previous research has shown. This creates a greater and deeper understanding of why a person wants to work as a leader in social enterprise.

Denna studie syftar till att undersöka hur personliga tränare som ledare arbetar med motivation, för att deras kunder ska bevara sin egen träningsmotivation och därigenom nå sina valda mål. Ett delsyfte är att se om skillnad föreligger i deras uppfattning av hur kunderna når målen beroende på om motivationens ursprung är av inre eller yttre karaktär. Fyra stycken personliga tränare har intervjuats med hjälp av semistrukturerade intervjuer om hur de arbetar med motivation och målsättning, samt hur de ser på sig själva som ledare och pedagoger. Även svårigheter och andra påverkande faktorer de stöter på i arbetet med att motivera kunder tas upp. Resultatet visar att det finns olika typer av motivation, att den kan vara både inre och yttre (eller blandad), där respondenterna i denna studie är överens om att människor med inre motivation lättare når sina träningsmål samt att den inre motivationen bibehålls längre.

Denna undersökning syftar till att få djupare insikt i vilken uppfattning om pedagogiskt ledarskap som finns hos verksamma inom förskolan, detta för att fokus på ledarskapet inom skolan ökar och ingen tydlig definition av begreppet finns. Detta görs genom en webb-baserad enkät som riktar sig åt alla som arbetar i förskolans verksamhet. Resultatet visar på vissa gemensamma uppfattningar som kollegialt lärande, fokus på barns delaktighet och inflytande samt egenskaper som ödmjukhet och lyhördhet. Slutsatsen vi drar är att det finns en röd tråd i de verksammas uppfattning men att mer forskning behövs om ledarskapet inom förskolan, både på en teoretisk som praktisk nivå.

Forskning kring ledarskapsutbildningen Utveckling av Grupp och Ledare (UGL) är ett område där fåtaliga studier gjorts. Vår studie syftar till att bygga vidare på forskning kring denna ledarskapsutbildning. Studier kring ett destruktivt ledarskap som påverkar vardagen i en arbetsgrupp är gles och vi saknar en vidareutveckling av begreppet destruktivt ledarskap, något vi vill förändra genom denna studie. Studiens syfte är därför att studera hur ledarskapsutbildningen UGL påverkar ledarskapet. Ytterligare ett syfte är att studera ledarbeteende som sker i det vardagliga arbetet i arbetsgrupper. För att uppnå studiens syfte anser vi att det behövs insikt kring flera delar ur en ledares beteende. Genom kvalitativa intervjuer har vi sökt teman, mönster och återkommande termer, genom att tolka ord och meningar. Studien har utgått från tre frågeställningar. Dessa handlar om de positiva effekterna av just denna utbildning, tre till fem år efter avslutad utbildning. Hur förekomsten av destruktivt ledarskap upplevs i stort. Studiens avslutande frågeställning handlar om medarbetarna upplever att UGL reducerar destruktivt ledarskap. Studien innehåller definition av begreppet ledare, ett avsnitt som förklarar företeelsen kompetensutveckling, för att läsaren ska få en grund att stå på vid fortsatt läsning av studien. Det presenteras en beskrivning av utbildningen Utveckling av Grupp och Ledare samt dess effekter. Studien innehåller ett avsnitt som presenterar personlighetsteorier samt i vår tolkning, motsatsen till destruktivt ledarskap, det utvecklande ledarskapet. Efter genomförandet av denna studie har vi kommit fram till att medarbetarna till ledare som genomgått UGL för tre till fem år sedan, inte upplever de positiva effekterna lika starkt, som efter sex månader efter avslutad utbildning, vi kommer fram till att medarbetare till ledare som har gått UGL upplever att utbildningen har en positiv inverkan på ledarbeteenden. Destruktiva ledarbeteenden upplevs förekomma utifrån medarbetarnas synvinkel, där vissa beteenden är mer vanligt förekommande än andra. Vidare har vi kommit fram till att utbildningen reducerar det destruktiva ledarskapet

Studiens syfte var att undersöka hur medarbetardrivna förändringsprocesser kan fungera för att se om detta kan vara ett komplement till ledardrivna förändringsprocesser, vilka är vanligastförekommande i tidigare litteratur. För att undersöka detta gjordes först en undersökning om hur ledardrivna förändringsprocesser kan fungera, därmed har relevanta tongivande teorier tagits upp, exempelvis Kotters åttastegsmodell och Lewins trestegsmodell. För att få en förståelse om hur medarbetardrivna förändringsprocesser kan fungera användes en kvalitativ studiedesign med en fallstudie där författarna använde semistrukturerade intervjuer för att intervjua medarbetare på ett företag som använder medarbetardrivna förändringsprocesser.Resultatet visar att en förändring driven av medarbetare kan delas upp i tre faser, uppstartsfas, arbetsfas och implementeringsfas, vilka har ett antal underliggande steg. Analysen framhåller både skillnader och likheter med tidigare forskning inom ämnet förändringsprocesser. Den största skillnaden ter sig vara att andra medarbetare blir mer engagerade av att en medarbetare driver förändringen än när en ledare gör det.

Syftet med denna studie är att undersöka hur tränarna i gräsrotsföreningarna arbetar i relation till Svenska Fotbollförbundets spelarutbildningsplan, samt att kartlägga hur specialdistriktsförbunden arbetar med att implementera spelarutbildningsplanen i deras dagliga verksamhet. Vidare undersöks vilket stöd tränarna i gräsrotsföreningarna vill ha från sitt specialdistriktsförbund. Studien tar sin utgångspunkt i ramfaktorteorin som syftar till att förklara sambandet mellan resultatet och undervisningens ramar som utbildningen ger. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ datainsamling gjorts där semistrukturerade respondentintervjuer tillämpats. Respondenterna representerar tre stycken specialdistriktsförbund och nio stycken tränare i gräsrotsföreningar.   Resultatet och analysen ger en bild av hur relationen ser ut mellan specialdistriktsförbunden och tränarna i gräsrotsföreningarna. Det visade sig att de olika specialdistriktsförbunden arbetar utefter olika strategier för att nå ut med spelarutbildningsplanen till gräsrotstränarna. Vidare kunde det identifieras vikten av en tydlig strategi och en gemensam röd tråd mellan organisationerna för ett lyckat implementeringsarbete. Det upptäcktes att en viktig länk mellan specialdistriktsförbunden och tränarna är organisationsledarna i gräsrotsföreningarna. Det medför att informationen stannar på föreningsnivå och inte når ut till tränarna. Därmed kunde det urskiljas ett samband där tränarna inte hade full insyn i spelarutbildningsplanen och att verksamheten därmed styrs utifrån deras egna föreställningar och kompetens snarare än efter en röd tråd.