Sammanfattning Sverige har sedan lång tid tillbaka varit ett ledande land i såväl ekonomi som tillväxt. Att Sverige inte varit delaktiga i de två världskrig som varit, har gjort att Sverige haft ett försprång i nya processer, nya organisationsformer och ny utveckling. Detta försprång har under 2000 talets början reducerats kraftigt och många länder har gått förbi Sverige i denna utveckling. Flertalet andra länder har börjat producera de produkter som vi tidigare producerat i Sverige. Sverige måste förändras, Sverige måste återta det försprång landet en gång hade. Sverige står därför inför stora förändringar, där ledarens funktion är viktigare än någonsin. Syftet med denna studie har därför blivit att skapa en förståelse kring vad som är ledarens viktigaste funktion i en förändring. Detta har bidragit till följande frågeställning: Vad kan vara ledarens viktigaste funktion i en förändring? För att skapa en förståelse kring ledarens viktigaste funktion har vi genom studien arbetat med relationen mellan ledarskap och förändring. Denna relation har skapat vår teoretiska referensram, där följande sju begrepp diskuterats: delegering, transformellt ledarskap, kommunikation, situationsanpassat ledarskap, motstånd, motivation och delaktighet. För att få svar på vår frågeställning har vi använt oss utav en kvalitativ studie, där vi format en intervjuguide utifrån vår teoretiska referensram. Vår insamling av primärdata genomfördes genom fyra intervjuer på två olika företag. Resultatet av studien har blivit att ledarens viktigaste funktion i en förändring är att driva ett ledarskap genom en kombination utav delegering, god kommunikation, motivation och delaktighet. Dessa fyra sammanhängande egenskaper kommer enligt vår studie att motverka uppkomsten av motstånd, som ses som förändringars största hot. Kommer framtidens ledare bedriva sitt ledarskap i förändring på detta sätt, kommer allt fler lyckade förändringar genomföras. / Abstract Since many years ago, Sweden has been in the prominent position regarding economy as well as growth. The fact that Sweden did not participate in the world wars, has given Sweden a great advantage in new processes, new organisation forms and new development. However, during the beginning of 21st century this lead has reduced tremendously and many countries have passed Sweden in this development. A great majority of other countries has started to produce those products that Sweden previously produced. Therefore, a change is necessary. Sweden must recapture the lead it once had. Sweden stands in front of great changes, where the leader’s function is more important than ever. The purpose with this study is to create an understanding of what´s the most important function in a change for a leader. This has contributed to following question: What may be the leader’s most important function in a change? In order to create an understanding concerning the leader’s most significant function, we have throughout the study worked with the relation between leadership and change. This relation has created our theoretical frame of reference where following seven conceptions have been discussed: Delegation, transformational leadership, Communication, situational leadership, Resistance, Motivation and Participation. With the intention of getting an answer to this question, a qualitative study has been used where we have formed an interview guide from our theoretical frame of reference. The collection of data was carried out by four interviews at two different companies. The result of the study has shown that the leader’s most significant function in a change is to have a leadership through a combination of delegation, good communication, motivation and participation. According to our study, these four connected qualities will in our opinion prevent the emergence of resistance, which is seen as changes biggest threat. Will the future leaders pursue their leadership in change in this way, more and more successful changes will be implemented.

Kvinnliga chefer sitter i en minoritetsställning eftersom det fortfarande är mest män som är chefer (Bohlin, 2006). Könsfördelningen i byggbranschen är 4 % för kvinnor och 96 % för män (SCB, 2010). Det finns starka skäl att tro att kvinnor inte har en plats i byggbranschen eftersom kvinnorna är ett andrahandsval. När det är högkonjunktur och brist på arbetskraft rekryteras kvinnor men annars anses byggyrkena för tunga, trots att fysisk styrka inte krävs inom vissa befattningar. Dessutom finns en manlig jargong som hindrar kvinnorna att komma in i branschen (Olofsson, 2000). Gary Yukl (2002) har identifierat och delat upp ledarskap i olika förhållningssätt, ett av dessa är egenskapsperspektivet som säger att en del människor är naturliga ledare och har särskilda egenskaper. Detta med fokus på ledarens personliga egenskaper. Litteraturen diskuterar kvinnliga ledarstilar men det finns inga studier som visar om män och kvinnor använder sina egenskaper på olika sätt trots deras olika socialisering (Isaac, Behar-Horenstein, Koro-Ljungberg, 2009). Eftersom det inte finns några studier om kvinnor och män använder sina egenskaper på olika sätt vill vi utreda vilka dessa är och hur de skiljer sig åt i ledarskapet. Trots alla hinder finns det kvinnor som lyckats och har ledarpositioner inom byggbranschen. Vi vill ta reda på vilka egenskaper dessa kvinnor har som ledare i en väldigt mansdominerad bransch. Vår frågeformulering för uppsatsen är: Vilka egenskaper präglas en kvinnas ledarskap i byggbransch av? Syftet med vår studie är att se hur kvinnliga ledare uppfattar kvinnligt ledarskap och deras egenskaper inom en mansdominerad bransch som byggbranschen. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod med deduktiv ansats. Fyra olika respondenter i byggbranschen har intervjuats där alla fyra var kvinnor i ledande positioner. Intervjufrågor som vi ställde var formulerade utefter vår teoretiska referensram. Det vi har kommit fram till genom vår studie är att det finns egenskaper som präglar en kvinnas ledarskap inom byggbranschen. Vi har även kommit fram till att det finns en del hinder och därför är det viktigt att vara anpassningsbar. Vårt bidrag med denna studie är att visa vilka egenskaper som kvinnor har, samt att vi vill visa att kvinnor har en plats som ledare i byggbranschen.

Språket och människans förmåga att kommunicera har sedan urminnes tider format hur olika situationer och kontexter utvecklats samt hur individerna som existerar i dessa situationer påverkats. Både det verbala och icke-verbala språket har inverkan på hur individen mottar, tolkar och förstår den information som presenteras för dem. Språkets betydelse blir speciellt märkbar i t.ex. svåra samtal. Svåra samtal innefattar situationer, händelser samt personer och präglas av en känsla av svårighet mot bakgrund av en eller ett flertal faktorer. Varje svårt samtal är unikt då det har sin grund i olika problem, emotioner, tankar och erfarenheter – vilket också är anledningen till att det ena svåra samtalet aldrig är det andra likt.1 Jag har i denna studie valt att undersöka hur svåra samtal kan beskrivas och uppfattas utifrån intervjuer med fyra ledare inom olika arbetsorganisationer samt publikationer inom området för svåra samtal. Intervjuerna och publikationerna har bearbetats utifrån en metod som till viss del influerats av metoden grundad teori. Analysen av materialet ger bilden av ett mångfacetterat studieområde där innehåll och utgång aldrig kan förutspås. De intervjuade ledarnas såväl tidigare erfarenheter som personliga egenskaper kan utifrån såväl intervjuerna som publikationerna sammanlänkas med deras upplevelse av svårighet i svåra samtal. Vidare tycks svåra samtal präglas av faktorer såsom språket och kommunikationsförmåga – både det verbala och icke-verbala, aktivt- och djupgående lyssnande, uppföljningsfrågor, tydlighet och struktur, empati, tillit, förtroende och respekt, känslouttryck, kontext och situation, självkännedom och avslutningsvis avsättandet av tid. Trots detta belyser denna studie att det ena samtalet aldrig är det andra likt. Varje svårt samtal är mångfacetterat och unikt på sitt sätt!

Abstract   Title: Coaching Leadership - A win-win situation?   Level: Final assignment for Master Degree in Business Administration   Author: Helena Gustafsson   Supervisor: Pär Vilhelmson   Date: 2012 – mars   Aim: The purpose of this study is to examine how companies use the coaching leadership and how the employees perceive to have a manager who uses this way to lead.   Method: The study was conducted as a qualitative study in which interviews was an important feature. The information I gathered is the basis for analysis and final discussion. The material has been collected through personal interviews with two managers and then I send questions to the employees by e-mail that they responded. This is to get such an interesting empirical data as possible. With this qualitative approach, I got a deeper understanding of how managers and employees perceive it to work with the so-called Coaching leadership.   Result & Conclusions:  Coaching leadership is theorized to be motivating for employees than the traditional because it is based on a person in charge should have the role of helping the employees to strengthen and develop the staff. In order that the employees increase the performance of companies. This is consistent with respondents´ views in relation to the coaching style of leadership advantages. The study has shown that both companies are well aware that that communication and information are key ingredients to get their employees involved so they feel involved in what goes on in the company. Employees will be more motivated to take responsibility and solve any problem that may arise. In this way, believe the two respondents in the leading position that the results are better for business. Respondents use a coaching style of leadership which is consistent with the theory. Coaching leadership is here to stay.   Suggestions for future research: This study has shown that there is reasoning among managers and scientist around the firms improves the results using the Coaching Leadership. This is something that I think we should continue research on and produce measurable results on whether it really is so that companies using a coaching style of leadership among their managers can get better results. The two companies that I have examined so both managers are convinced of the improved results, but they can not reveal any figures on this, which I think would be interesting to see.   Contribution of the thesis: The studies contribution is to clarify how the company can have the help of the coaching leadership when they work with their staff. The study shows that with a coaching style of leadership the companies get their employees more involved, solution-oriented and that they take grater responsibility for their work. There are also those who believe that it improves the results for companies as the use of coaching   Key words: Coaching, leader, manager, coaching leadership, coach, traditional leadership / Sammanfattning   Titel: Det coachande ledarskapet - En win-win situation?   Nivå: Magisteruppsats i ämnet företagsekonomi   Författare: Helena Gustafsson   Handledare: Pär Vilhelmson   Datum: 2012– mars   Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur företag använder sig av det coachande ledarskapet och hur medarbetarna upplever det att ha en chef som använder sig av detta sätt att leda.   Metod: Studien har genomförts som en kvalitativ studie, där intervjuer är ett viktigt inslag. Den information jag samlat in ligger som grund för analys och slutdiskussion. Materialet har samlats in genom personliga intervjuer med två chefer sedan har frågor skickats till medarbetare via mejl som de besvarat. Detta för att få en så intressant empiri som möjligt. Med den kvalitativa metoden fick jag en djupare förståelse för hur chefer och medarbetare uppfattar det att arbeta med det så kallade coachande ledarskapet.   Resultat & slutsats: Det coachande ledarskapet anses i teorin vara mer motiverande för medarbetarna än det traditionella eftersom det bygger på att man som chef ska ha en hjälparroll som ska stärka och utveckla medarbetarna. På det sättet ökar de prestationen inom företagen. Detta stämmer väl överens med respondenternas åsikter när det gäller det coachande ledarskapets fördelar. I studien har det visat sig att båda företagen är väl medvetna om att kommunikation och information är viktiga ingredienser för att få sina medarbetare engagerade så de känner delaktighet i det som sker i företaget. Medarbetarna blir de mer motiverade, tar ansvar och löser de problem som kan uppstå. På detta sätt tror de två respondenterna i ledande ställning att resultaten blir bättre för företagen. Respondenterna använder sig av ett coachande ledarskap och som stämmer väl överens med det som står i teorin. Det coachande ledarskapet har kommit för att stanna.   Förslag till vidare forskning: Denna studie har visat att det finns ett resonemang bland chefer och forskare att företagen förbättrar resultaten med hjälp av det coachande ledarskapet. Detta är något som jag anser att man bör forska vidare kring och ta fram mätbara resultat på om det verkligen är så att företagen med hjälp av ett coachande ledarskap bland sina chefer kan få bättre resultat. I de två företagen som jag granskat så är båda cheferna övertygade om att man förbättrat resultaten men de kan inte visa upp några siffror på detta, vilket jag tycker vore intressant att ta del av.   Uppsatsens bidrag: Studiens bidrag är att tydliggöra hur man inom företag kan ha hjälp av det coachande ledarskapet då man arbetar med sin personal. Studien visar att med ett coachande ledarskap får företagen sina medarbetare mer delaktiga, lösningsinriktade samt att de tar ett större ansvar för sitt arbete. Det finns även de som anser att man förbättrar resultaten för företagen då man använder sig av coaching.   Nyckelord: Coaching, ledare, chef, coachande ledarskap, coach, traditionellt ledarskap

Syftet med studien var att undersöka unga idrottares upplevelser av deras egna och omgivningens krav samt att undersöka vilka konsekvenser det innebar för individens hälsa. Frågeställningar baserades på studiens syfte som var att få förståelse för vilka krav idrottarna upplevde och varifrån de ansågs komma. Vidare frågeställningar var att undersöka hur kraven påverkade motivationen till idrottande samt att se vilka konsekvenser det innebar på individens hälsa. Metoden var av kvalitativ ansats med halvstrukturerade intervjufrågor som konstruerades utifrån en intervjuguide. Sammanlagt genomfördes fem intervjuer på idrottande ungdomar från både en skidförening och en fotbollsförening i Gästrikland. Från individuella idrotten utfördes tre intervjuer och från lagidrotten, två intervjuer. Deltagarna var idrottsaktiva tjejer och killar mellan 15-20 år. Resultatet visade att ungdomarna anser att de största kraven kommer från dem själva och att i grund och botten upplevs idrottandet som positivt, motiverande och roligt. Trots det fanns tydliga indikationer kring de krav som ställdes och som ungdomarna upplevde. I negativ bemärkelse kan de upplevda kraven påverka individens fysiska som psykiska hälsa vilket påverkar livssituationer utöver idrotten. Från undersökningen är slutsatsen att de största upplevda kraven ansågs komma från ungdomarna själva men att idrottandet kändes motiverande och glädjefyllt.

De senaste decenniernas ökade globalisering och konkurrensutsättning har inneburit högre krav på styrmetoder hos såväl privata som offentliga organisationer. Innes & Mitchell (1990) har utvecklat en modell för förändringar i styrmetod (på engelska management accounting change) som Cobb, et al. (1995) och Kasurinen (2002) sedan vidareutvecklat. Denna modell beskriver vad som på företagsnivå driver förändring i styrmetod och vilka barriärer som organisationen måste övervinna för att lyckas med förändringen. Offentliga organisationer styrs ofta av andra mål än privata organisationer vars mål många gånger är att tjäna pengar. I vår studie undersöker vi om det, trots skillnaderna på organisationstyp, går att tillämpa Kasurinens (2002) modell på en offentlig organisation. Detta görs genom att studera införandet av Balanserat styrkort i den offentliga organisationen Ålands hälso- och sjukvård. Vi kommer fram till att modellen kan beskriva förändringen i styrmetod i den studerade organisationen. Mer forskning behöver dock genomföras för att säga om våra slutsatser är applicerbara på alla offentliga organisationer. Vår studie argumenterar även för att ledares roll i förändring av styrmetod kan vara större än vad som framgått av Kasurinens (2002) modell.

Syftet med uppsatsen är att analysera ledarskapet i den ideella organisationen Friskis&Svettis med avseende på incitament för formella och informella ledare samt hur dessa ledare motiveras. Författarna vill även jämföra olika lokala Friskis&Svettisföreningar för att se om det finns några skillnader i dessa avseenden. I uppsatsen har sekundär data i form av litteratur om ledarskap och motivation samt dokument gällande Friskis&Svettis legat till grund för studien. Empirin har insamlats genom semistrukturerade intervjuer. Respondenterna valdes ut genom ett bekvämlighetsurval där vi avgränsat oss till tre Friskis&Svettisföreningar i Stockholmsområdet. På de lokala föreningarna intervjuades verksamhetscheferna och totalt sju träningsledare. För att få ett perspektiv från riksorganisationen intervjuades även en styrelserepresentant därifrån. Författarna ville med denna uppsats undersöka vad som motiverar människor i en organisation där människor mestadels arbetar ideellt. Därför undersöktes vilka incitament som finns för olika typer av ledare inom Friskis&Svettis och huruvida dessa motiverar dem eller om det finns andra motivatorer. Slutsatserna som gjordes var att det största incitamentet är den ideella värdegrund som Friskis&Svettis har om lustfylld och lättillgänglig träning för alla. Den är så stark att även formella ledare ändå upp på riksnivå anser att den är det mest drivande. Andra incitament som påverkar engagemanget är de utbildningar och inspirationsdagar som anordnas internt.

Våra forskningsfrågor har handlat om vilka förväntningar chefer och medarbetare har på chefsrollen inom kommunal äldreomsorg - vilka likheter och skillnader som finns mellan chefer och medarbetare och vad det får för eventuella konsekvenser. Syftet var att förstå vilka förväntningar medarbetarna i en offentlig äldreomsorgsorganisation i tre kommuner i Småland har på sin chef samt vad enhetschefen har för förväntningar på sin roll inom äldreomsorgen. Vår fokus var några personers egna upplevelser, och vi har därför valt en kvalitativ ansats och har gjort tio enskilda intervjuer med fyra enhetschefer och sex medarbetare samt en parintervju med två medarbetare. Teoribildningar som vi använt är norm- och ledarskapsteorier. Resultatet av denna undersökning visar att det är skillnader på chefers och medarbetares förväntningar på chefsrollen, vad skillnaderna beror på är här svårt att fastslå. Respondenternas personlighet, ålder, kön, erfarenhet och att de arbetar i olika verksamheter, ordinärt och särskilt boende tycks ha betydelse för vilka förväntningar chefer och medarbetare har. Det är dock svårt att säga vilken faktor som har störst betydelse för förväntningarna. Dessa skillnader i förväntningarna kan eventuellt få konsekvenser i form av en svårhanterad chefsroll och kan leda till en splittrad organisation.

Syftet med denna undersökning är att ta del av några lärares syn på ledarskap och ledarskapets förhållande till gruppen och hur de själva anser sig vara som ledare. Undersökningen genomfördes på ett kvalitativt tillvägagångssätt där sex lärare intervjuades. Det framkom att lärarna tänker olika mycket på sitt ledarskap och hur deras ledarskap påverkar elevgruppen. Något som alla var överens om var att det inte är någon lätt uppgift att leda en grupp med flera skilda individer och att det krävs flera olika ledarroller för att tillmötesgå alla. Undersökningen visar att lärarna har en positiv bild av begreppet ledarskap, deras tankar kring ett gott ledarskap resulterade i åtta nyckelord som beskriver viktiga funktioner för läraren som ledare. Dessa är demokratisk, målinriktad, konfliktvan, lyhörd, omtänksam, självreflekterande, trygg och tydlig. Ledarens betydelse för gruppen är enligt lärarna stor, eftersom de anser att det är ledaren som formar hur gruppen blir. Som framtida lärare ser vi detta som en spännande och utmanande uppgift.

Detta examensarbetes syfte är att klarlägga de formella krav som ställs på lärares klassrumsledarskap, att belysa sådana faktorer som lärare själva kan påverka för att uppnå ett gott ledarskap i klassrumssituationen samt att diskutera huruvida dessa krav och faktorer är förenliga med varandra. Ett ramfaktorteoretiskt resonemang utgör teoretisk grund för vad lärare kan påverka i sitt ledarskap och en teoretisk tolkning av begreppet classroom management utgör definition av begreppet klassrumsledarskap. Examensarbetet är en textbaserad, komparativ undersökning, utförd med kvalitativ, hermeneutisk metod. Efter en inledande litteraturgranskning har en kvalitativ innehållsanalys av läroplanstexter genomförts för att klarlägga styrdokumentens krav på lärares klassrumsledarskap. En forskningsöversikt beträffande begreppet klassrumsledarskap har genomförts med målsättningen att åstadkomma allmängiltiga generalisationer och söka praktiska tillämpningar inom området. Slutligen har en jämförelse mellan styrdokumentens krav och forskningsöversiktens resultat gjorts som underlag för en diskussion kring huruvida dessa är förenliga med varandra. Jämförelsen visar att en sådan förenlighet i allt väsentligt föreligger. Diskussionen lyfter bland annat fram vikten av en större medvetenhet avseende gruppdynamiska processer och att skolan i större utsträckning borde använda sig av konjunktiva grupparbeten som arbetsform.