En fjärdedel av Sveriges chefer går i pension när 40-talisterna gör uttåg från arbetsmarknaden. Det skapar en chefsbrist som kräver att andelen unga chefer ökar. För en ung och oerfaren person kan chefspositionen vara krävande. Denna studie undersöker vilka utmaningar unga chefer kan ställas inför i sitt arbete. Den teoretiska referensramen baseras på tre undersökningar inom ämnet samt en svensk handbok för unga chefer. Det empiriska materialet har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer samt kompletterats genom att ytterligare informanter har fått svara på intervjufrågorna skriftligen. Undersökningen visar att det förekommer ett antal utmaningar för nya chefer, där svårigheten att få förtroende är den största utmaningen. En annan utmaning som informanterna upplever är att vara chef utan att ha speciellt mycket kunskap och erfarenhet. Därtill förekommer andra utmaningar som bland annat handlar om att motivera de anställda, att lära sig delegera arbetsuppgifter samt att hantera de anställda inklusive underpresterande individer och problempersoner.

Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur ledare i en Lean Production- kontext hanterar effekter på medarbetares arbetsmiljö och hälsa utifrån de sociala nyckelaspekterna kontroll, krav, social support och erkännande/belöning. Metod: Studien utgår ifrån en hermeneutisk vetenskapstradition och antar ett social konstruktionistiskt synsätt. Med en abduktiv ansats kopplas teori och empiri samman i en kvalitativ fallstudie. Studien är uppbyggd kring semistrukturerade intervjuer och observationer. Studiens bidrag: Studien skapar förståelse för hur ledare hanterar effekter på medarbetarnas arbetsmiljö och hälsa utifrån de valda nyckelaspekterna kontroll, krav, social support och erkännande/belöning. Den belyser även vikten av att balansera dessa för att åstadkomma en så effektiv hantering som möjligt. Studien uppmärksammar också effekter på ledares arbetssituation i form av hög arbetsbelastning, samt att det i studien finns ett upplevt gap mellan ledare och medarbetare gällande kommunikation och engagemang. Förslag till fortsatt forskning: Utifrån studien läggs följande förslag fram som exempel till vidare forskning: Hur kan ledare i en Lean Production-kontext hantera kommunikationen med medarbetare för att den skall fungera bättre, samt att beröm och feedback skall nå fram? Hur- och vem ska hantera effekterna som uppkommer på ledares arbetsmiljö och hälsa, i en Lean Production-kontext?

Problemformulering och syfte: Förändringar är ett vanligt förekommande fenomen i dagens organisationer och en viktig roll i dessa organisationsförändringar är kommunikationen. Idag finns ett stort antal undersökningar kring organisationsförändringar med fokus på kommunikation, dock har dessa främst ett ledningsperspektiv. För att ta fasta vid att organisationsförändringar ur ett medarbetarperspektiv är ett relativt outforskat fält, är det av intresse att med ett större fokus än tidigare undersöka en förändring ur medarbetares perspektiv. Syftet med studien är att undersöka den interna kommunikationen, och dess betydelse, under förändringsarbetet “Införande av Skönsmomodellen i Sundsvalls hemtjänst” samt hur medarbetare och ledare uppfattat förändringen och kommunikationen runt den. Metod och material: I vår studie har vi använt oss av samtalsintervjuer. Projektet “Skönsmomodellen” innefattar hela Sundsvalls hemtjänst, men vi valde att avgränsa oss till enbart Skönsmons hemtjänst. Huvudresultat: De ledare vi intervjuade hade alla en fast ståndpunkt i att kommunikationen är en viktig del i en förändringsprocess. Trots detta tillämpades inte kunskaperna i praktiken under projektet och exempelvis fanns ingen kommunikationsplan att tillgå. Ledningen har dock nyttjat stöd av kommunikatör, men mest gällande extern kommunikation. Förändringsarbetet är nytänkande på så sätt att medarbetaren tar ett stort ansvar. Vårt resultat visar att trots en nytänkande förändring med stort fokus på medarbetaren finns fortfarande en omodern syn på kommunikation som låter den interna kommunikationen stå i skuggan av den externa kommunikationen

<p>Våra forskningsfrågor har handlat om vilka förväntningar chefer och medarbetare har på chefsrollen inom kommunal äldreomsorg - vilka likheter och skillnader som finns mellan chefer och medarbetare och vad det får för eventuella konsekvenser. Syftet var att förstå vilka förväntningar medarbetarna i en offentlig äldreomsorgsorganisation i tre kommuner i Småland har på sin chef samt vad enhetschefen har för förväntningar på sin roll inom äldreomsorgen. Vår fokus var några personers egna upplevelser, och vi har därför valt en kvalitativ ansats och har gjort tio enskilda intervjuer med fyra enhetschefer och sex medarbetare samt en parintervju med två medarbetare. Teoribildningar som vi använt är norm- och ledarskapsteorier. Resultatet av denna undersökning visar att det är skillnader på chefers och medarbetares förväntningar på chefsrollen, vad skillnaderna beror på är här svårt att fastslå. Respondenternas personlighet, ålder, kön, erfarenhet och att de arbetar i olika verksamheter, ordinärt och särskilt boende tycks ha betydelse för vilka förväntningar chefer och medarbetare har. Det är dock svårt att säga vilken faktor som har störst betydelse för förväntningarna. Dessa skillnader i förväntningarna kan eventuellt få konsekvenser i form av en svårhanterad chefsroll och kan leda till en splittrad organisation.</p>

<p>Detta är en genusvetenskaplig uppsats och syftet är att undersöka förutsättningarna för de kvinnliga ledarna i en kvinnodominerad ledningsgrupp. Undersökningen är kvalitativ och baseras på intervjustudier och fältanteckningar från företaget som gjorts under okt-dec-2006. Deltagandeobservation av ett gruppmöte samt företagets årsredovisningar och lönelistor har använts som kompletterande material. De teoretiska ramverken har varit Moss Kanters teori om organisationer och La Clau och Mouffes diskursanalys. Resultatet och analysen är indelade i tre avsnitt.</p><p>I första avsnittet behandlas chefsideal och normer för ledarskap, och dess könsmärkning problematiseras. Hårda krav på prestationer och bemötande gäller för de kvinnliga ledarna när de mäts mot idealchefen. Andra avsnittet handlar om hur ledningsgruppens förutsättningar formar gruppkulturen och fortplantar sig i organisationen. Tredje avsnittet behandlar motstånd och försvar mot diskursiva uppfattningar om kön och ledarskap. Ledningsgruppens situation kan beskrivas som att de befinner sig i ett konstant tillstånd av ifrågasättande, men de har de utvecklat en ledarstil som minskar trycket på de kvinnliga ledarna.</p> / <p>This essay is written from a gender perspective and investigates the conditions of female leaders in a female dominated management group. The investigation is qualitative, and based on interviews, the annual report of the corporation and field notes from participant observations in the autumn 2006, when we frequently visited the corporation. The theoretical framework is Moss Kanters theory on corporations and La Clau and Mouffes discourse analysis. The result and the analysis are different in three sections. The first deals with gendered ideals and norms created around leadership and the image of the “boss”/ manager. Demands of performance and treatment are harder on the female leaders when measured against male norms, and expectations of female gender. The second part discusses how the conditions of the management group repeats through the organisation. The third part treats combating and defence of discourses on gender and leadership. The situation of the management group can be described as being under a constant pressure, but the leaders have constructed a form of leadership that facilitates the pressure on the female heads.</p>

Syftet med denna studie har varit att studera hur idrottsföreningar i Kronobergs län arbetar med rekrytering och bibehållande av ideella ledare, för att kunna analysera hur föreningar påverkas av förändringsprocesser i samhället. Studiens empiri har framkommit genom kvalitativa intervjuer med nyckelinformanter i de olika idrottsföreningarna, samt med verksamhetsledaren på Smålandsidrotten. Resultat och analys visar på att rekrytering och bibehållande inte är områden som prioriteras av idrottsföreningar. Uttalade strategier saknas generellt, men det finns vanligt använda metoder. Oftast rekryteras endast människor med en personlig relation till föreningen, där föräldrar till barn aktiva i föreningen främst utgör de ideella ledarna. Idrottsföreningars arbete med rekrytering och bibehållande har visat sig påverkas av faktorer såsom tidsbrist, ekonomiska begränsningar, ökade kompetenskrav samt bristande tydlighet i kommunikationen. Avslutningsvis kan det konstateras att idrottsföreningar, vilka är beroende av ideella ledare, behöver arbeta mer strategiskt och avsätta tid och resurser för arbete med rekrytering och bibehållande av ideella ledare.

Bakgrund &amp; Problem: Fotboll är den största idrotten i Sverige och har flest ungdomsutövare i landet. Hur ledare uppfattar riktlinjer och direktiv av föreningar är problematiskt, där forskning överlag saknas kopplat till implementering inom idrottsorganisationer. Syfte: Syftet med studien är att kartlägga problematiken hos ungdomsansvariga vid implementering av föreningens spelarutbildningsplan och riktlinjer till ledare. Studien ämnar även att se hur ledare uppfattar och använder sig av spelarutbildningsplanen och riktlinjer i praktiken.   Metod: Studien har använt kvalitativ datainsamling med semistrukturerade intervjuer samt en dokumentgranskning. Studien har samlat in data från tre fotbollsföreningar där intervjuer har gjorts med ungdomsansvarig i varje förening samt två ungdomsledare.   Slutsats: Värdegrundsdokument i föreningar som handlar om att värna om ungdomar och allas rätt att deltaga följs på ett bra sätt. Ledare försöker utgå från spelarutbildningplanen men vet inte om den appliceras på rätt sätt eftersom samarbetet med ungdomsansvarig inte är frekvent. Säkerhetställandet av implementering i föreningarna var bristande och orsaken var tidsbrist, resursbrist och en tröghet i att utveckla verksamheten. Ungdomsansvarigs roll i föreningarna var överlag något oklar och ledare efterfrågade mer hjälp på praktisk nivå.

Att ha motiverade medarbetare på en arbetsplats är väsentligt. Motivation anses vara en central del i medarbetarnas arbetsprestation och ledaren har en roll att skapa förutsättningar som kan främja motivation i en arbetsplats. Syftet med uppsatsen är att undersöka och analysera vilka faktorer som motiverar medarbetarna, både från ledarnas och medarbetarnas perspektiv. Uppsatsen kommer även att undersöka vilka tillvägagångssätt en ledare använder för att skapa motivation bland medarbetarna.   I denna uppsats har en kvalitativ forskningsmetod använts i form av en fallstudie för att samla in empirin. För att få en helhetsbild av undersökningen har författarna utfört total sex intervjuer, varav hälften är ledare och hälften är medarbetare i PostNord Logistik. Studiens resultat visar att för medarbetarna är den största motivationsfaktorn arbetet i sig. Medarbetarna anser också att faktorer såsom uppmärksamhet, ekonomisk belöning, gemenskap, samt eget ansvar är motiverande. Ledarna anser dock att lönen kan vara den främsta motivationsfaktorn för medarbetarna. Resultat visar även att ledarna försöker finnas tillgängliga, vara förebilder, ge uppmärksamhet och skapa trivsel på arbetsplatsen för att motivera medarbetarna. Medarbetarna hade en gemensam åsikt när det gäller ledarnas tillgänglighet för att de ska känna sig motiverade.

Tidigare forskning har fokuserat mycket på vad entreprenörskap är, och vem som är en entreprenör. Tidigare forskningar visar att en entreprenör är något man föds till. Det finns en hel del forskning om entreprenör, entreprenörskap där man fokuserar på entreprenörens personlighetsdrag. Bland den forskning som finns existerar två huvudsakliga uppfattningar. Den ena menar på att man föds till entreprenör medan den andra anser att entreprenör egenskaper är något man kan utveckla genom olika affärserfarenheter. Denna kontrovers har bidragit till att vi vill undersöka hur entreprenörens erfarenheter kan förbättra entreprenörens utövande av sitt entreprenörskap. Vi vill även se hur erfarenheter utvecklar förmågorna som associeras till en entreprenör. Vi vill med vårt arbete få en djupare förståelse för hur viktigt erfarenheter är för entreprenörer.

<p>Bakgrunden till denna studie, är ett intresse som väcktes vid ett tidigare projektarbete i utbildningen. Där ungdomar intervjuades bland annat om hur en bra lärare bör vara. Studiens syfte var att undersöka några lärares och elevers syn på vilka egenskaper/kvalitéer en lärare bör ha som ledare. De data vi har använt oss av gällande detta specifika område är från skollagen, styrdokumenten, relevant forskningsdata, litteratur, Internet och från våra respondenter via intervjuer. Vi har använt oss av kvalitativ metod, då vi lagt fokus på att beskriva och tolka de uppfattningar som förekommer bland respondenterna, som var sex elever och fyra lärare Något som framkom i undersökningen är att läraren bör vara positiv för att smitta av sig på elevgruppen, för att ge förtroende bör läraren vara rättvis, konsekvent och lyhörd. Samt för att inspirera eleverna behöver läraren brinna för sitt ämne och ha bred kunskap. Mindre bra ledaregenskaper var lärare som inte hade tid eller intresse av att lyssna på eleverna. Kränka eller favorisera vissa elever var också något som var dåligt. Hälften av informanterna tyckte att respekt var något positivt. Slutligen var elever och lärare väldigt överens om vad som skapar ett gott ledarskap.</p>