• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 330
  • 10
  • Tagged with
  • 340
  • 142
  • 92
  • 77
  • 76
  • 67
  • 55
  • 51
  • 50
  • 46
  • 43
  • 43
  • 43
  • 40
  • 35
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Ledare och medarbetares olika syn på bekräftelse som motivationsfaktor : En jämförande fallstudie / Confirmation as a motivation factor- a comparative case study comparing leaders with co-workers

Andersson, Lisa, Ulmestig, Amanda January 2016 (has links)
Motivation är ett brett och svårdefinerat begrepp som används ofta i yrkeslivssammanhang. Många människor behöver genom bekräftelse bli uppmärksammade för sina arbetsprestationer.   Studien har genom en kvalitativ ansats jämfört hur ledare och medarbetare genom bekräftelse motiveras under arbetsdagen. För att få svar på studiens syfte och frågeställningar genomfördes sju intervjuer med ledare och medarbetare inom ett företag. Svaren har därefter analyserats utifrån inspration av en tematisk analys. Slutsatsen är att på den valda arbetsplatsen arbetar ledare efter en struktur som de tror motiverar sina medarbetare. Resultatet visade att medarbetare främst inte motiveras av sina ledare. Istället motiveras medarbetarna av kollegor, pengar samt arbetsuppgifter. Resultatet visade även att medarbetare motiveras av olika faktorer i olika sammanhang.
22

Rösta på mig : En observation av politiska verbala uttalanden

Blücher, Anna, Billson, Johan January 2017 (has links)
No description available.
23

Har enhetschefens ledarskap betydelse för medarbetarens hälsa och sjukfrånvaro?

Tedegren, Christine January 2019 (has links)
Title:Does the leadership of the Unit Heads affect the employee health and sick leave? Background:Previous research indicates that there are a lot of different reasons for employee sick leave. Some factors that highlight the reasons for employee sick leave are related to socioeconomic and educational differences, personal health, work environment and the impact of the leader.  Aim:The aim of the study was to see whether there are differences or similarities between Unit Heads with high and low sick leave rates in terms of action and interaction with employees.    Method:Qualitative semi-structured interviews analyzed by using latent content analysis. Results:The results show that the Unit Heads who had longer experience as leaders and higher levels of education lead a healthier staff group where the employees showed lower rates of sick leave. Leadership that promotes prosperous employees come from the Unit Heads that recognize their employees, who are there for them and who have built a well-functioning structure at work. Team building, where the Unit Head invest to form functioning groups, highlights the difficulties of sick leave and also identifies other problems that occur among the employees. The Unit Heads with low sick leave rates among employees were individuals who themselves had low sick leave rates which made them a positive example to the employees. These Unit Heads also created a positive view about the leaders’ work environment. Conclusion:The Head of Units who had leadership qualification, long experience of leadership, acted and interacted with their employees focusing on the employee were the leaders with employees with low sick leave. Keywords:leader, interacting, acting, work environment
24

Jakten på det perfekta ledarskapet

Frick, Anna, Milton, Matilda January 2007 (has links)
<p>What do we really mean when we are talking about the perfect leadership? Does a leadership like that really exist in the world we live in today? Being perfect is something that many people are longing for, but that is hard to achieve. In school, in families and at work: the longing for perfectionism is everywhere. Being a leader is a tough goal to master, being the perfect leader is something impossible. Many managers in Sweden today all want to be successful and perfect at what they do, many of them don’t have the time to reflect over how the perfect leadership should be characterized. So why not give them a helping hand to show them how to achieve their goal as a perfect leader?</p>
25

Nyutbildade lärare och ledarskap : En intervjustudie med sju nyutbildade lärare om deras ledarskapspraktik

Ahlros, Ann January 2007 (has links)
<p>Sammanfattning</p><p>Intresset för lärares ledarskap tycks växa, samtidigt visar forskning att nyutbildade lärare upplever vissa svårigheter med sitt ledarskap. Det övergripande syftet med denna studie har varit att försöka få en tydligare bild av nyutbildade lärares ledarskapspraktik med sikte på att bidra till lärares ledarskapsutveckling. För att få kunskap om nyutbildades lärares ledarskapspraktik genomfördes intervjuer med sju nyutbildade lärare. Följande forskningsfrågor låg till grund för intervjuerna.</p><p>Hur beskriver nyutbildade lärare ledarskap? Hur utformar nyutbildade lärare, enligt egen utsago, sitt ledarskap i praktiken?</p><p>Idéer och teorier om ledarskap är många. För att ge en bild av vad ledarskap innebär och möjliggöra jämförelser, redovisas i studiens första del idéer och vetenskapliga teorier, som kan anses vara relevanta för förståelsen av de intervjuade lärarnas beskrivningar och ledarskapspraktik. I litteraturen framträder att det behövs ett brett perspektiv för att kunna förstå och förklara ledarskap. De kunskapsområden som blir synliga och som framstår som avgörande i ledarskapssituationer är individ- och gruppsykologi, pedagogik samt organisation.</p><p>I de intervjuades beskrivningar framträder samma breda perspektiv. Lärarna har en tydlig beskrivning av sin ledarskapspraktik och sina ledarskapsambitioner. De framhåller relationen till eleverna som en avgörande del av ledarskapet. Vid jämförelse av lärarnas beskrivningar och teorier från litteraturen framträder begreppen påverka och beteende som centrala. Dessa begrepp blir också synliga när lärarna beskriver vad som är svårt med ledarskap. Dessutom framträder tydligt de icke-verbala signalerna som betydelsefulla delar av de intervjuades ledarskap. De intervjuade lärarna efterlyser mer fokus på ledarskap i lärarutbildningen. I diskussionen förs bland annat resonemang kring lärarutbildningens innehåll och paralleller dras till en annan lärandeorganisation, den svenska försvarsmakten och deras ledarskapsutbildning.</p><p>Några slutsatser som kan dras är att, skolvärlden behöver enas kring värdet av att ha ledarskapskompetens som lärare. Skolvärlden behöver också enas om vad ett lärarledarskap av god kvalitet bör innehålla. En samsyn behöver överföras till lärarutbildningen och bli en del av den. Ökad kunskap om lärares ledarskap behövs för att säkra en positiv utveckling av läraryrket.</p>
26

Skolans pedagogiska ledare : en studie av hur rekorer arbetar med skolutveckling

Tegneklint, Maria January 2008 (has links)
<p>Syftet med uppsatsen var att utöka kunskap om hur rektorer inom grundskolans tidigare år beskriver att de arbetar med skolutveckling. För att nå studiens syfte besvarades hur rektorer beskriver att de arbetar med skolutveckling, hur de beskriver sin roll som pedagogisk ledare för skolverksamheten samt hur de beskriver att de påverkar lärarnas arbete. Undersökningen genomfördes med hjälp av en kvalitativ intervjustudie med tre rektorer som genomgått rektorsutbildning och arbetar inom grundskolans tidigare år. Utifrån deras svar och med forskningsfrågorna som utgångspunkt konstruerades beskrivningskategorier där rektorernas uppfattningar om forskningsfrågorna finns representerade. Resultatet visade att rektorer beskriver skolutveckling som ett politiskt uppdrag där fokuseringen är att följa och förverkliga styrdokumenten. Rollen som pedagogisk ledare för skolverksamheten beskrivs vara att ge det pedagogiska arbetet en riktning, att följa upp arbetet genom att finnas med i verksamheten och att utmana lärarnas uppfattningar genom att vara en motpart. Rektorerna uttrycker att de påverkar lärarnas arbete genom den ledningsgrupp som utgörs av arbetsledarna/utvecklingsledarna, genom att anordna forum för pedagogiska diskussioner, genom att uppmuntra och utmana samt genom att ge tid för reflektion.</p>
27

Ridsport – En livsstil : Vad vill ridskolan lära barnen förutom att rida?

Pihl, Jessica January 2003 (has links)
<p>Syftet med studien är att undersöka vad en grupp ridsportledare vill förmedla till sina elever, samt ta reda på vilka kunskaper och värderingar som produceras och förmedlas inom ridsportkulturen. För att uppnå syftet har jag formulerat nedanstående frågeställningar.</p><p>Vilken utbildning har ledarna inom ridsporten?</p><p>Vilka är de oskrivna reglerna inom ridsporten vad gäller etik, moral och empati?</p><p>Hur förmedlas den goda ridsporten till eleverna enligt ridsportledarna?</p><p>Metod</p><p>Fem ridsportledare i Stockholmsområdet kontaktades baserat på vad som i forskningssammanhang kallas ett informerat urval. Författaren valde ridskolor med spridning inom Stockholmsområdet. Några större och några mindre avseende medlemsantal. Ledaren skulle varit aktiv under flera år och med god inblick i verksamheten. Det slutgiltiga valet föll på de klubbar som hade väl utvecklad ungdomsverksamhet. Tid och plats för intervjuerna bestämdes vid det första telefonsamtalet. Intervjuerna har varit kvalitativa för att få en djupare insikt i vilka tankar ridsportledarna har kring sin ledarroll och vilka värderingar de vill förmedla till sina elever. Samtliga intervjuer har bandats och skrivits ner ord för ord.</p><p>Resultat och slutsats</p><p>Ridsportledarna är välutbildade inom sitt område och i princip inga ”snälla föräldrar” nyttjas som ledare. Eleverna på ridskolan tillbringar mycket tid i stallet utöver sin faktiska ridtid, många gånger upp till sju dagar per vecka. Ridskolans roll som fritidsgård kan därmed diskuteras och i och med den tid eleverna tillbringar där får de äldre eleverna och ledarna även en framstående roll som förebilder.</p><p>Ridskolans viktigaste uppgift anses vara att lära ut hur eleverna ska hantera hästen. De oskrivna regler som framför allt poängteras är: horsemanship, ödmjukhet och kamratskap. Alla ryttare på en ridskola måste kunna den sociala koden för just den ridskolan. I det avseendet är ridskolan en extremt fostrande miljö eftersom så många olika människor, med avseende på ålder och attityd, ska kunna mötas på samma område och samsas om samma hästar.</p>
28

Rektors och lärares föreställning av rektors pedagogiska uppdrag på samtliga år 7 - 9 skolor i Dalsland år 2005

Eriksson, Catrin January 2007 (has links)
The purpose of this essay is to outline the conception of principals´pedagogic assignment amongst principals and teachers at all schools year 7 - 9 in Dalsland from the principals´ conception of their assignment as pedagogic leaders from the point of view of the public sector, the municipality, students and faculty. As a starting point the portions of the school constitution; school law, elementary school ordinance and teaching plan which discusses the principal´s role regarding responsbility and pedagogic leadership were used.
29

Ridsport – En livsstil : Vad vill ridskolan lära barnen förutom att rida?

Pihl, Jessica January 2003 (has links)
Syftet med studien är att undersöka vad en grupp ridsportledare vill förmedla till sina elever, samt ta reda på vilka kunskaper och värderingar som produceras och förmedlas inom ridsportkulturen. För att uppnå syftet har jag formulerat nedanstående frågeställningar. Vilken utbildning har ledarna inom ridsporten? Vilka är de oskrivna reglerna inom ridsporten vad gäller etik, moral och empati? Hur förmedlas den goda ridsporten till eleverna enligt ridsportledarna? Metod Fem ridsportledare i Stockholmsområdet kontaktades baserat på vad som i forskningssammanhang kallas ett informerat urval. Författaren valde ridskolor med spridning inom Stockholmsområdet. Några större och några mindre avseende medlemsantal. Ledaren skulle varit aktiv under flera år och med god inblick i verksamheten. Det slutgiltiga valet föll på de klubbar som hade väl utvecklad ungdomsverksamhet. Tid och plats för intervjuerna bestämdes vid det första telefonsamtalet. Intervjuerna har varit kvalitativa för att få en djupare insikt i vilka tankar ridsportledarna har kring sin ledarroll och vilka värderingar de vill förmedla till sina elever. Samtliga intervjuer har bandats och skrivits ner ord för ord. Resultat och slutsats Ridsportledarna är välutbildade inom sitt område och i princip inga ”snälla föräldrar” nyttjas som ledare. Eleverna på ridskolan tillbringar mycket tid i stallet utöver sin faktiska ridtid, många gånger upp till sju dagar per vecka. Ridskolans roll som fritidsgård kan därmed diskuteras och i och med den tid eleverna tillbringar där får de äldre eleverna och ledarna även en framstående roll som förebilder. Ridskolans viktigaste uppgift anses vara att lära ut hur eleverna ska hantera hästen. De oskrivna regler som framför allt poängteras är: horsemanship, ödmjukhet och kamratskap. Alla ryttare på en ridskola måste kunna den sociala koden för just den ridskolan. I det avseendet är ridskolan en extremt fostrande miljö eftersom så många olika människor, med avseende på ålder och attityd, ska kunna mötas på samma område och samsas om samma hästar.
30

Nyutbildade lärare och ledarskap : En intervjustudie med sju nyutbildade lärare om deras ledarskapspraktik

Ahlros, Ann January 2007 (has links)
Sammanfattning Intresset för lärares ledarskap tycks växa, samtidigt visar forskning att nyutbildade lärare upplever vissa svårigheter med sitt ledarskap. Det övergripande syftet med denna studie har varit att försöka få en tydligare bild av nyutbildade lärares ledarskapspraktik med sikte på att bidra till lärares ledarskapsutveckling. För att få kunskap om nyutbildades lärares ledarskapspraktik genomfördes intervjuer med sju nyutbildade lärare. Följande forskningsfrågor låg till grund för intervjuerna. Hur beskriver nyutbildade lärare ledarskap? Hur utformar nyutbildade lärare, enligt egen utsago, sitt ledarskap i praktiken? Idéer och teorier om ledarskap är många. För att ge en bild av vad ledarskap innebär och möjliggöra jämförelser, redovisas i studiens första del idéer och vetenskapliga teorier, som kan anses vara relevanta för förståelsen av de intervjuade lärarnas beskrivningar och ledarskapspraktik. I litteraturen framträder att det behövs ett brett perspektiv för att kunna förstå och förklara ledarskap. De kunskapsområden som blir synliga och som framstår som avgörande i ledarskapssituationer är individ- och gruppsykologi, pedagogik samt organisation. I de intervjuades beskrivningar framträder samma breda perspektiv. Lärarna har en tydlig beskrivning av sin ledarskapspraktik och sina ledarskapsambitioner. De framhåller relationen till eleverna som en avgörande del av ledarskapet. Vid jämförelse av lärarnas beskrivningar och teorier från litteraturen framträder begreppen påverka och beteende som centrala. Dessa begrepp blir också synliga när lärarna beskriver vad som är svårt med ledarskap. Dessutom framträder tydligt de icke-verbala signalerna som betydelsefulla delar av de intervjuades ledarskap. De intervjuade lärarna efterlyser mer fokus på ledarskap i lärarutbildningen. I diskussionen förs bland annat resonemang kring lärarutbildningens innehåll och paralleller dras till en annan lärandeorganisation, den svenska försvarsmakten och deras ledarskapsutbildning. Några slutsatser som kan dras är att, skolvärlden behöver enas kring värdet av att ha ledarskapskompetens som lärare. Skolvärlden behöver också enas om vad ett lärarledarskap av god kvalitet bör innehålla. En samsyn behöver överföras till lärarutbildningen och bli en del av den. Ökad kunskap om lärares ledarskap behövs för att säkra en positiv utveckling av läraryrket.

Page generated in 0.0391 seconds