<p>Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare som undervisar i Idrott och hälsa legitimerar sitt ämne och vilka aktiviteter de anser dominerar i undervisningen. Jag har genomfört intervjuer med åtta lärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa i grundskolan. I teoridelen ges en inblick i betydelsen av kroppsövningar och fysisk aktivitet runt 1800-talet fram till idag. Jag tar också upp hur olika styrdokument genom tiderna legitimerat att idrottsämnet ska finnas i skolan. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna anser flera moment som viktiga i idrottsundervisningen. Sex av åtta lärare poängterar att t.ex. momentet hälsa är betydelsefullt. Med tanke på att idrottsämnet utvecklats mycket genom tiderna och att momentet hälsa kommit att bli viktigare verkar detta dock inte får särskilt mycket utrymme. En del av lärarna menar att det är svårt att få in hälsa på ett bra sätt i undervisningen och de verkar vara rädda för att “ta“ lektioner där rörelse ingår till hälsomoment där barnen sitter still. Alla lärare säger att tidsfördelningen av aktiviteter är ganska jämn. Jag tolkar det dock som att bollaktiviteter dominerar i många fall. Möjligen kan det vara så att lärarna av gammal vana ägnar tid till aktiviteter som inte efterfrågas av samhället.</p>

Syftet med denna studie är att ta reda på hur lärare som undervisar i Idrott och hälsa legitimerar sitt ämne och vilka aktiviteter de anser dominerar i undervisningen. Jag har genomfört intervjuer med åtta lärare som undervisar i ämnet Idrott och hälsa i grundskolan. I teoridelen ges en inblick i betydelsen av kroppsövningar och fysisk aktivitet runt 1800-talet fram till idag. Jag tar också upp hur olika styrdokument genom tiderna legitimerat att idrottsämnet ska finnas i skolan. Resultatet av intervjuerna visar att lärarna anser flera moment som viktiga i idrottsundervisningen. Sex av åtta lärare poängterar att t.ex. momentet hälsa är betydelsefullt. Med tanke på att idrottsämnet utvecklats mycket genom tiderna och att momentet hälsa kommit att bli viktigare verkar detta dock inte får särskilt mycket utrymme. En del av lärarna menar att det är svårt att få in hälsa på ett bra sätt i undervisningen och de verkar vara rädda för att “ta“ lektioner där rörelse ingår till hälsomoment där barnen sitter still. Alla lärare säger att tidsfördelningen av aktiviteter är ganska jämn. Jag tolkar det dock som att bollaktiviteter dominerar i många fall. Möjligen kan det vara så att lärarna av gammal vana ägnar tid till aktiviteter som inte efterfrågas av samhället.

Despite the fact that mandatory financial auditing has been abolished for small private public companies in Sweden we still see this service being used by these firms. Earlier research, papers and published articles tend to focus on the abolishment of the mandatory audits seen from the accountant’s point of view. There has however been less emphasis on the fact that 85 percept of the companies relived from the mandatory audits still utilises this service. We think that we have found a new and until now unexplored angel on this subject, and the purpose of our study has been to explore what the Swedish bank officials and what the Swedish Tax Agency’s officials think that they have to gain from a mandatory financial audit. The scientific method used in the study is deduction due to the fact that existing theories has been used to form the hypothesis. Using a web based questionnaire the study aimed to explore what benefits Swedish bank officials and Swedish Tax Agencies officials think exist on the topic of financial auditing in small public companies. The questionnaire was sent to all company advisers working within banks in the Kristianstad area and to all officials working within the Swedish Tax agency in the same region. The study is based on select variables from existing literature and from already existing concepts within financial auditing, insurance, assurance, improving, comfort and legitimacy. The study includes five hypotheses derived from the studies theoretical reference framework. The aim of the study was to examine then perceived value of companies undergoing finical auditing by a certified accountant. The hypotheses has been analysed and tested using the statistical program SPSS. From the hypotheses testing using a multivariate analyse the study shows that there is a strong perceived value amongst the Swedish bank officials and amongst the Swedish Tax Agenise officials when it comes to the topic of companies using certified accountants for financial auditing.

Tillämpningen av spö i Svenska galopptävlingar är etiskt problematiskt då det handlar om att slå eller stressa djur. Detta går emot den Svenska djurskyddslagen och organisationen Svensk Galoppsegna värdegrund. Dessutom överensstämmer inte tanken om spöets effektivitet med tidigareforskning om ämnet. Trots detta används spöet frekvent av tävlingsryttarna. Ur ett socialpsykologiskt perspektiv ämnar studien därför att belysa varför spöet tillämpas utifrån teorierna legitimering och social anpassning. Som datainsamlingsmetod användes kvalitativa intervjuer med aktiva och före detta tävlingsryttare. Studien följer en socialkonstruktivistisk tradition med en hermeneutisk tolkningsansats. Resultatet tyder på att spöet tillämpas, om nödvändigt, som en säkerhetsåtgärd för ökad kontroll av galopphästen samt som en tillgång för att uppnå optimal prestation. Dessa två premisser har positiv legitimerande kraft i dess olika praktiska utföranden. Tillämpningen av spöet legitimeras också positiv genom tävlingsryttarens stereotypa roll, deindividualisering av hästen, reglerna om spöet, jämförelser med andra hästsporter samt hur olika hästar sköts. Dessa positiva legitimeringskrafter minskade i sammanhang då respondenterna upplevde att spöet tillämpades trots att piskslagen inte hade någon önskvärd effekt på hästens prestation eller agerande. Vidare pekar resultatet på att normativ anpassning möjligtvis ägt rum genom reglementets avsaknad av regler om spöet som standardutrustning, trots att de flesta respondenter upplever spöet som standard. Normativ anpassning kunde också uppfattas kring de stereotypa tankar om sin arbetsuppgift en tävlingsryttare håller. Resultatet indikerar på att informativ anpassning äger rum genom respondenternas adaption till reglementet, trots att flertalet inte fann reglerna tillfredsställande. Slutligen verkar det som att respondenterna med mindre yrkeserfarenhet tenderar att anpassa sig informativt i högre grad efter tränarens auktoritära roll i förhållande till respondenterna med längre yrkeserfarenhet. Respondenternas ansvarstagande reducerades möjligtvis då de anpassade sig informativt genom tränarens rid-order i tillämpningen av spöet. Resultatet kan inte uttala sig om graden av legitimering eller social anpassning då studiens upplägg inte mätte frekvens.

Det självständiga bildämnet? – En bilddidaktisk litteraturstudie om bildämnets möjligheter att vara ett autonomt ämne i skolan: syftar till att undersöka, skapa kunskap om samt diskutera bildämnets plats, roll och funktion inom skolans värld. Vidare att öka förståelsen för bildämnets betydelse för elevers lärande och utveckling. Föreliggande studie har haft fokus mot gymnasieskolan och undersökningen är genomförd genom en systematisk litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys som analysverktyg. Resultatanalysen är uppdelad efter frågeställningarna; Vilka argument lyfts fram för att legitimera bildämnet i skolan? Vilken betydelse har bildämnet för elevers lärande och utveckling? Vilka eventuella konsekvenser finns när bildämnet marginaliseras? Forskningen belyser flera argument för att legitimera bildämnet - exempelvis genom det mediespecifika argumentet, livsvärldsargumentet, demokrati- och yttrandefrihets-argumentet, tillväxtargumentet samt om bildämnet som kommunikatör vilket syftar till att konsten har en inverkan på kommunikation, ekonomi och teknik. Forskningen redogör för, gällande elevers lärande och utveckling, att bildundervisning har förmåga att konstruera betydelse och utveckla för ett öppet och kritiskt tänkande. Forskningen pekar mot att behövs nya perspektiv i bildundervisningen, annars riskerar undervisningen och estetiken att bli kraftlös och irrelevant. / <p>Bild</p>

Kommunikatörerna i offentlig sektor har blivit allt fler under de senaste decennierna, och de växande kommunikationsavdelningarna och kommunikatörsrollen har varit en omdiskuterad och uppmärksammad fråga bland såväl ledarskribenter som kommunikatörer. Mot denna bakgrund väcktes frågan som utgör startpunkten för denna studie: vad är det egentligen för idéer, ideal och underliggande diskurser om kommunikation som kan ha bidragit till eller legat bakom legitimeringen av denna utveckling?Studiens övergripande syfte är att undersöka vilka idéer och diskurser om kommunikation som bidragit till att legitimera de växande kommunikationsavdelningarna hos många kommunala, regionala och statliga verksamheter. Den teoretiska grund som studien vilar på är kritisk diskursanalys (Fairclough 2010) och teorier om marknadiserings- och kommersialiseringtendenser i offentlig sektor och av offentlig kommunikation.Det undersökta materialet består av 30 stycken platsannonser avseende kommunikatörstjänster i offentlig sektor samt 6 stycken debattinlägg om kommunala kommunikationsavdelningars storlek och tillväxt. Undersökningens textanalytiska tillvägagångssätt står på två ben: en tematisk analys av innehållskomponenter (inspirerad av Helgesson 2011) och en legitimeringsanalys (van Leeuwen 2007; 2008).Resultaten visar på flera intressanta tendenser: kommunikationen i offentlig sektor präglas av kommersiella diskurser, diskursteknologisering och marknadsföringsinfluenser, samtidigt som legitimeringar med hänvisning till traditionellt icke-kommersiella och demokratiska kommunikationsideal, utvecklingsdiskurser och inslag av populism förekommer i materialet. Slutsatser som kan dras av studien är att det råder en viss diskrepans mellan det som framställs som viktigt och legitimt inom offentlig kommunikation och det som faktiskt verkar ingå i rollen som offentliganställd kommunikatör. Sammanfattningsvis kretsar studiens resultat kring en större tendens i samhället, där gränser mellan offentlig och privat sektor blivit suddiga – och kommunikatörsrollen är inget undantag.

Syftet med denna uppsats är att undersöka två svenska djurrättsorganisationers argumentation mot konsumtion av animaliska produkter. Materialet utgörs av 6 texter från Djurens Rätt och Djurrättsalliansen. Texterna handlar om tre olika djurslag: grisar, kycklingar och fiskar. Frågor som ställs är vilka språkliga argumentationsstrategier organisationerna använder sig av, vilka likheter och skillnader som finns i deras argumentation och om argumentationen skiljer sig åt beroende på vilka djur texterna handlar om. Argumentationsteori efter bland andra Björnsson m.fl. (2009) används som teoretiskt och metodiskt ramverk för studien. Analysen fokuserar på 5 språkliga strategier som används för att legitimera varför animalisk konsumtion ses som fel: orsaks- och konsekvensargument, exempelargument, auktoritetsargument, analogiargument och regelargument. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i de båda organisationernas sätt att språkligt argumentera mot konsumtion av animaliska produkter. En likhet mellan organisationerna är att ingen av dem explicit skriver ut att det är fel att konsumera djur; denna övergripande tes tas för givet. Djurens Rätt använder främst exempelargument för att legitimera varför det är fel att konsumera djur, medan Djurrättsalliansen i högre utsträckning använder sig av analogiargument, exempelvis jämförelser mellan djur och människor. Det märks också skillnad i hur argumentationen utformas beroende på vilka djurarter texterna handlar om, exempelvis innehåller båda organisationernas texter om fiskar färre känsloladdade analogiargument än texterna om landlevande djur som grisar och kycklingar.

This study explores the role of visual arts in two projects that aimed to integrate refugees and migrants into Swedish society, and in what way art was considered to help the integration process. Qualitative content analysis and a cultural policy model have been used to analyze the material consisting of interviews with the leaders of two projects, and some texts. The result shows that art was considered to have an instrumental role in both of the projects, but educational and social values were also mentioned. The use of visual arts was considered successful for integration purposes because of its perceived ability to help people communicate without using words, and helping people to learn the language through conversations about art.

I detta arbete undersöker jag hur den nationalsocialistiska organisationen nordiska motståndsrörelsen (NMR) legitimerar sin ideologi i sitt partiprogram. Jag använde en i huvudsak kvalitativ metod. Rent specifikt använde jag mig av en diskursanalytisk ansats, den så kallade diskurspsykologiska ansatsen som framförts av Margaret Wetherell och Jonathan Potter. Denna ansats fungerade som både mitt metodologiska och mitt teoretiska ramverk. Som teoretiskt komplement har jag även använt mig av Antonio Reyes teori om legitimeringsstrategier. I min analys kunde jag identifiera ett flertal diskursiva praktiker med vilka NMR legitimerade sin ideologi. Detta görs genom åberopandet av apokalyptiska framtidscenarior, användandet av en slags politisk korrekthet, delegitimeringen av rådande system, hänvisning till rationalitet samt bruket av en altruistisk och utopisk framställning av den egna ideologin.

Denna undersökning syftar att undersöka hur Dagens Nyheter använde sig av opinionsundersökningar från svenska Gallupinstitutet vid deras introduktion i Sverige under 1940-talet och hur man legitimerade användningen, med speciellt fokus på felprognoserna i valen 1948. Undersökningen visar att Dagens Nyheter använde undersökningarna för att politiska debatter kring frågor de ansåg vara av värde samt för tt skapa nyheter om mer vardagliga händelser eller problem. Genom sin publiceringsrätt kunde de kontrollera undersökningarna resultat genom att välja ut svar och göra tolkningar från dessa. Undersökningarna legitimerades genom betoningar om hur värdefullt det var att veta den allmänna opinionen och kunna visa upp denna för befolkningen och beslutsfattarna. Dagens Nyheter:s användning av undersökningarna legitimerades primärt genom att betona Gallups säkra valprognoser som direkt bevisade undersökningarnas trovärdighet. I samband med felen i Gallups valprognoser från 1948 sker det förändringar i legitimeringen. Gallup förlorar sin legitimitet och Dagens Nyheter ändrar därmed sin inställning till undersökningar som endast ansågs kunna visa samtiden effektivt men inte vad som komma framöver. Dagens Nyheter insåg värdet som opinionsundersökningar hade och använde Gallup som ett redskap för att skapa nyheter och debatter fram tills detta inte längre gick att legirimera till läsarna.