Undersökningens syfte är att studera hur litteraturhistoriska läromedel i svenska för gymnasiet legitimerar de litterära verk och författarskap de omfattar, samt även vilken litteratursyn de legitimerar. En brukstextanalytisk metod tillämpas för att studera läromedlens innehållsliga mönster, dess teman och propositioner. Utifrån denna analys framställdes ett antal kategorier av legitimeringar. Vidare anläggs ett teoretiskt perspektiv baserat på tidigare forskning. Legitimeringarna i läromedlen bedöms vara i linje med de legitimeringsformer som tidigare identifierats i svenskläromedel. Legitimeringarna bedöms motsvara de kriterier för svenskundervisningens centrala innehåll som redovisas i Lgy11. Den litteratursyn som identifieras i läromedlen relateras till tidigare forskning om litteratursyn i läromedel samt läroplaner och motsvarar på flera sätt tidigare legitimeringar av litteraturläsning.

Syftet med studien var att undersöka hur e-sportutbildningarna på svenska gymnasieskolor är strukturerade och vad det finns för utvecklingsmöjligheter. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats med sex stycken semistrukturerade djupgående intervjuer med både rektorer och e-sportinstruktörer för utbildningarna. Studien resulterade i fem stycken teman/utvecklingsområden för utbildningarna. Med den empiri som samlats in anses dessa utvecklingsområden vara de mest centrala för att utveckla utbildningarna. Dessa fem utvecklingsområden beskrivs nedan i punktform. Oseriösa utbildningar skadar e-sportens legitimitet Problematiken med att erbjuda flera spel  Problem med att tolka kursplanen E-sportprofilernas avsaknad av en röd tråd  Behov av licens för att förbättra utbildningarna.

Uppsatsen syftar till att genom en rättsdogmatisk metod fastställa gällande rätt avseende det förvaltningsrättsliga kravet på namn. I beslutsfattandet finns bestämmelser och riktlinjer som ska efterföljas för att uppfylla det grundläggande kravet om god förvaltning. Det innebär att tjänstemän vid kommunala nämnder och andra myndigheter har ett krav på sig att utreda varje enskilt ärende individuellt. Vidare ska dem förhålla sig professionellt gentemot den enskilde och beakta att handläggningen av ärendet kräver en opartisk utredning, 1 kap. 9 § Regeringsformen (1974:152) och 5 § Förvaltningslagen (2017:900). I 21 § myndighetsförordningen(2007:515) och 31 § förvaltningslagen återfinns tydliga formkrav för hur en tjänsteman ska dokumentera sitt slutliga beslut. Där anges det att namn på ansvarig beslutsfattare (tjänsteman) ska finnas med i beslutet. Enskilda får ta del av namnet och kan i vissa fall utsätta tjänstemannen för otillåten påverkan. Namnkravet enligt 31 § FL och 21 § myndighetsförordningen skulle kunna ersättas med en intern e-legitimering eftersom det inte skulle störa reglerna och principerna om ärendehandläggningen. Det som förändras är att det blir svårare att ta del av namn på tjänstemän. Tjänstemän skulle alltså inte bli anonyma i sin tjänsteutövning.

No description available.

Under de senaste decennierna verkar det ha skett en förskjutning mot mer mätbara aspekter i skolans styrdokument. Detta är något som har väckt tankar kring vad det får för konsekvenser för litteraturundervisningen, då skönlitteraturen och de tolkningar och reflektioner som hör till läsningen är svåra att mäta och bedöma. I dagsläget inväntas en ny revidering av läroplanen, och därför är det av didaktisk relevans att belysa vilka förändringar som skett gällande litteraturens ställning i kursplanen för svenska. Syftet med denna studie är att belysa om några förändringar har skett i synen på skönlitteratur i svenskämnets kursplan med tillhörande kommentarmaterial från Lgr11 till Lgr22. De forskningsfrågor som studien ämnar ge svar på är: Hur legitimeras skönlitteratur i kursplanerna och kommentarmaterialen? Vilka likheter och skillnader går att utläsa gällande hur skönlitteratur legitimeras? Vilka sätt att läsa framträder genom legitimeringarna i dokumentens formuleringar?   Studien har en kvalitativ metodansats i form av komparativ textanalys för att kunna belysa innehållsliga likheter och skillnader i materialet. Analysen utgår från ett litteraturdidaktiskt, transaktionsteoretiskt perspektiv där de centrala begreppen efferent läsning och estetisk läsning aktiverats som analysverktyg. Efferent läsning karakteriseras av att uppmärksamheten fästs vid vad läsaren kan föra med sig från läsningen vad gäller fakta och information. Vid estetisk läsning fokuseras i stället läsupplevelsen, den personliga tolkningen och meningsskapande. Dessa begrepp används för att synliggöra vilka förutsättningar som ges i kursplanerna och kommentarmaterialen till olika sätt att läsa. Resultaten visar att litteraturen legitimeras på mycket liknande sätt i de två kursplanerna med tillhörande kommentarmaterial, trots den starka kritik som förts fram mot hur skönlitteraturens roll i svenskämnet förminskades och instrumentaliserades i Lgr11. Sex olika legitimeringar gör sig gällande i de analyserade dokumenten, i vilka det framgår att litteraturen läses för att den kan bidra till: språkutveckling, identitetsutveckling, förståelse för omvärlden, kunskap om litteratur, läsupplevelser och att väcka läslust. Några skillnader i hur litteraturen legitimeras i skolan framträder således inte mellan dokumenten, men det finns skillnader legitimeringarna emellan och i vilken omfattning de ges stöd i dokumenten. Utifrån analysen tolkas det att formuleringarna skapar förutsättningar för både efferent och estetisk läsning, men i större mån för efferent läsning där praktiska göromål i läsningen fokuseras. Resultaten från denna studie bekräftar till stor del de resultat som tidigare forskning redogör för.

Syftet med studien är att öka kunskapen om hur musikämnet legitimeras i olika texter. Arbetets undersökning ämnar redogöra för vilka diskurser som blir synliga när musikämnet legitimeras i texter skrivna på webben. Arbetets teoretiska utgångspunkt är socialkonstruktionism, från vilken världen anses skapas genom social kommunikation. Norman Faircloughs teori om den kritiska diskursanalysen har vidare fungerat som en inspiration i arbetet. För att samla in material gällande musikämnets legitimering har en textanalys med inspiration från en litteraturstudie genomförts. Material som samlats in har utgjorts av texter som gått att finna i sociala medier (i form av bloggar och onlineforum) samt texter från olika digitala tidningar. Dessa har sedan analyserats för att visa på vilka de bakomliggande diskurser är till de olika yttranden som synliggjorts. Resultatet av arbetet visar på fyra diskurser ur vilket musikämnet legitimeras. Musikämnet legitimeras baserat på (1) ämnets förmåga att underlätta för lärande genom att integreras med andra skolämnen, (2) ämnets förmåga att skapa förutsättningar till anställningsbarhet på en attraktiv arbetsmarknad, (3) ämnets koppling till det större fenomenet som är musik och (4) ämnets påverkan av människans fysiska och psykiska kropp.

Invandring och integration har varit bland de viktigaste valfrågorna i senare års valrörelser i Sverige. Integration syftar i dessa sammanhang på många olika processer och skär in i skilda politiska områden och diskurser. I uppsatsen undersöks: (1) hur, utifrån vilka problemformuleringar och med fokus på vem, partiledarna talar om integration i valdebatterna 2006–2018, (2) hur olika integrerande åtgärder legitimeras i valdebatterna, (3) hur de Andra konstrueras diskursivt och hur maktrelationer, ansvar och förpliktelse uttrycks samt (4) om diskursen om integration har förändrats. Studien bidrar med en ökad förståelse för hur integration formas till en meningsfull politisk praktik. Materialet består av valdebatter från de fyra valåren 2006–2018. I analysen, som är en kritisk och postkolonial diskursanalys, kombineras två metoder. Med hjälp av en legitimeringsanalys visas hur olika integrerande åtgärder rättfärdigas. Sedan urskiljs de processer och deltagare som förekommer i legitimeringarna med en transitivitetsanalys. Resultatet visar att två diskurser är återkommande i alla integrationsdebatter, dels att människor behöver lära sig svenska för att kunna integreras, dels att en lyckad integration kräver förbättrade villkor på arbetsmarknaden. Den förra lägger en stor del av det integrerande ansvaret på individen, medan den senare främst tillskriver politiken ett ansvar. Resultatet synliggör också att det över tid har skett förändringar i vilka andra diskurser som aktualiseras i debatterna och hur dessa legitimeras. Sammantaget indikerar detta att det har skett en förändring i samhällsklimatet under den studerade tidsperioden. Studien visar även att diskurserna om integration i Sverige på flera håll överlappar med diskurserna om ämnet i andra länder.

Denna uppsats ämnar undersöka om och hur den strukturella vardagsrasismen upplevs av afrikaner i Sverige. Stor fokus ligger på att undersöka diskriminering i Sverige vilket leder till att orsaken till diskriminering, rasism, inte får det utrymme som den behöver. Detta har dock sina nackdelar då man riskerar att genom detta inte erkänna förekomsten av den rasism som finns i vårt samhälle i dagens Sverige. Genom en kvalitativ studie med djupintervjuer har jag i denna uppsats lyft fram upplevelsen av den strukturella vardagsrasismen. Den teoretiska bakgrunden för detta har varit social konstruktivism samt en "vi och de andra" uppdelning som lägger grunden för kategorisering och stigmatisering av de andra som sedan kan leda till rasistiska åsikter. Det empiriska materialet har visat på att det finns en upplevelse av strukturell vardagsrasism bland afrikaner i Sverige, att den upplevs som dold och att dess förekomst många gånger förnekas och förminskas i samhället. Detta leder sedan till slutsatserna om att det behövs mer forskning kring rasism och etnicitet för att kunna synliggöra dessa strukturer i samhället och därmed motarbeta den strukturella vardagsrasism som förekommer i Sverige idag.

Syftet med följande arbete är att kunna förstå och klargöra hur den specialpedagogiska verksamheten i den undersökta kommunen är organiserad - hitta den röda tråden - för att få svar på vad man (politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer) vill få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser, vilket även rimligen bör avspeglas vice versa. Arbetet är en fallstudie med en fenomenografisk forskningsansats som omfattar en legitimeringsstege avseende specialpedagogisk verksamhet på en kommunal arena. Undersökningen utfördes i två faser där först specialpedagogiska arbetsuppgifter kategoriserades till en matris i vilken studiens ingående specialpedagoger fick uppskatta och fylla i fördelningen av sina arbetsuppgifter och vidare intervjuades sedan politiker, förvaltningstjänstemän och rektorer utifrån problemställningen: Vad vill man få ut konkret i verksamheten av specialpedagogiska insatser? Studien har sin teoretiska grund i ramfaktorteorin som visar vad som inte är möjligt och i KASAM-teorin som visar vad som är nödvändigt betraktade utifrån Foucaults maktperspektiv som utgår från den av makten drabbade, och i litteraturgenomgången behandlas stöd- och/eller spetspedagogik, lång- och/eller kortsiktiga perspektiv, implementeringsdjup samt specialpedagogens yrkesroll. Sammanfattningsvis pekade studiens resultat på att rektor var den som avgjorde hur den specialpedagogiska verksamheten organiserades lokalt sett och vidare på att det fanns potential att i högre grad utnyttja specialpedagogisk kompetens, i synnerhet på organisationsnivå. Studiens resultat bör betraktas som lokalt betingat med tanke på dess ringa deltagarantal och dess geografiska begränsning, dock bör det finnas ett visst mått av relaterbarhet.

Den här magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrågan kring hur den didaktiska strategin livslångt lärande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk läsning och analys av centrala texter inom forskningsområdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns’ socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka på att centrala aktörers definition, tolkning och användning av begreppet globalisering samt användandet av ett språk präglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsättningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslångt lärande som en typ av didaktisk strategi. En legitimeringsprocess som resultatet tycks visa också inneburit en maktförskjutning där marknaden fått allt större inflytande över det formella utbildningsområdet vilket ställer frågor kring dess legitimitet och roll i ett globaliserat kontext. Syftet med uppsatsen är att bidra till den pedagogiska forskningen genom att belysa de problem som en alltför oreflekterad, okritisk och ensidig användning, anpassning och implementering av den didaktiska strategin livslångt lärande riskerar bidra till.