<p><strong><strong><strong><strong><strong><strong><strong><strong><strong>  </strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p><p><strong>Datum:           </strong>2009-05-29</p><p><strong>Författare:     </strong>Sanne Jotorp, sjp07001@student.mdh.se</p><p>                        Linnéa Olsson, lon08004@student.mdh.se</p><p><strong>Handledare:   </strong>Ann-Sofi Paul</p><p><strong>Titel:               </strong>Ett företagsperspektiv på bestyrkt hållbarhetsredovisning - Vilka motiv kan finnas till ett bestyrkande</p><p><strong>Nivå:               </strong>Kandidatuppsats i ekonomistyrning</p><p><strong>Syfte:              </strong>Syftet med undersökningen är att utifrån ett företagsperspektiv beskriva vilka motiv som kan tänkas finnas till ett bestyrkande. Ambitionen är att försöka förstå vad ett bestyrkande kan innebära för företagets interna hållbarhetsarbete och för förhållandet till interna och externa intressenterna.</p><p><strong>Metod:</strong>            Undersökningen har formen av en förstudie och en kvalitativ undersökningsmetodik har tillämpats. Till grund för den teoretiska referensramen ligger en litteraturstudie. Empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer som har genomförts med ett urval av företag. I analysen fångas en helhetsbild av de samband och mönster som kan utläsas ur insamlade data.</p><p><strong>Slutsats:          </strong>De tendenser som kan skönjas i undersökningen visar att legitimitet för företagets handlingar kan stärkas i förhållande till både interna och externa intressenter. De motiv till ett bestyrkande som tydligast kan urskiljas är dels att hållbarhetsrapporteringen och det interna hållbarhetsarbetet kan säkerställas och effektiviseras. Dessutom kan de interna intressenternas förståelse för hållbarhetsfrågor öka och transparensen gentemot externa intressenter öka.</p><p><strong>Nyckelord:</strong>     Hållbarhet, hållbarhetsredovisning, bestyrkande, legitimitet, intressenter.</p> / <p> </p><p><strong>Date:               </strong>2009-05-29</p><p><strong>Authors:         </strong>Sanne Jotorp, sjp07001@student.mdh.se</p><p><strong>                        </strong>Linnéa Olsson, lon08004@student.mdh.se</p><p><strong>Tutor:             </strong>Ann-Sofi Paul<strong></strong></p><p><strong>Title:               </strong>A Corporate Perspective on Assurance of Sustainability Reporting - What kind of motives might there be for an assurance<strong></strong></p><p><strong>Level:             </strong>Bachelor Thesis in Management Accounting<strong></strong></p><p><strong>Purpose:         </strong>The purpose of the essay is to describe, from a corporate perspective, what kind of motives there might be for an assurance. The ambition is to try to understand what an assurance can mean for the internal corporate sustainability work and the corporate relationship to internal and external stakeholders.<strong></strong></p><p><strong>Method:         </strong>The essay has the form of a preliminary study and a qualitative study method has been used. A scholarly literature study forms the base of the theoretical reference frame. Semistructured interviews have been made with a sample of corporations to form the base of the empirical material. In the analysis the connections and the patterns that can be interpreted has been captured to give a general picture.<strong></strong></p><p><strong>Conclusion:    </strong>The tendencies that can be discerned shows that legitimacy for the actions of a corporation can be strengthened in the relationship to both internal and external stakeholders. The motives for an assurance that most clearly can be discerned are partly that the internal sustainability reporting and internal sustainability work can be ensured and made more effective.<strong> </strong>Furthermore the internal stakeholders understanding of sustainability questions can increase and the transparency towards external stakeholders can increase.</p><p><strong>Keywords:</strong>     Sustainability, sustainability reporting, assurance, legitimacy, stakeholders.</p>

<p>Denna uppsats fokuserar på den amerikanska utrikespolitiken och dess inverkan på omskapandet av den chilenska politiken under 1970-talet. Valet att studera omskapandet av politiska strukturer grundar sig i en förståelse av Förenta Staterna som en viktig och central aktör inom den internationella arenan. Det som diskuteras och teoretiseras kring i uppsatsen är bland annat internationella relationer, begreppen hegemoni och makt, för en vidare förståelse av den amerikanska interventionen i Chile.</p>

<p>Uppsatsens problemställning utgår från en eventuell brist i utbildning eller kunskap om gällande doktriner för svenska förband i utlandstjänst. Uppsatsen har ansatsen att visa på en ögonblicksbild av hur ett svenskt förband tolkar begreppet legitimitet och hur det arbetar med att stödja detta i genomförandet av verksamheten. Jämförande underlag och även analysverktyg utgår från ett brett urval inom forskning om upprorsbekämpning och även amerikanska doktriner samt reglementen.</p><p>Uppsatsen utgår från att begreppet legitimitet har stor betydelse för teorier kring upprorsbekämpning och även för den använda amerikanska doktrinen. Begreppet legitimitet har definierats med hjälp av tre frågeställningar, <em>Legitimitet för vem, Vem ska uppfatta vad som legitimt?</em> samt<em> Vem genererar legitimiteten åt vad? </em></p><p><p>Resultatet visar på att det svenska förbandet i det undersökta exemplet har en bred syn på begreppet legitimitet och kopplar det till såväl sig själva som statsmakten i värdlandet och detta både mot befolkningen i hemlandet och också i operationsområdet. Skillnaderna mot vad som i uppsatsen redovisas som COIN teori eller amerikansk doktrin är små. En viktig del är dock att uppsatsen visar på att det svenska förbandets huvudsakliga definition av legitimitet inom ett COIN-perspektiv är stärkandet av landets säkerhetsorganisationers legitimitet kontra den egna befolkningen. Detta skulle skilja sig mot ovan redovisad teori och doktrin.</p></p> / <p>The essay presentation of a problem proceed from a possible lack of training or knowledge about valid doctrines for Swedish units conducting service abroad. The essay have the goal to give a snapshoot picture of how a Swedish unit interpret the concept of legitimacy and how the unit works with different aspects to support this. Relating material and also the tool for conducting the analysis are gathered from a wide selection of science in counterinsurgency and also American doctrines.</p><p>The paper assumes that the concept of legitimacy is important in theories surrounding counterinsurgency and also for the used American doctrine. The concept of legitimacy has been defined by three issues, <em>Legitimacy for whom</em>, <em>Who will perceive what is legitimate</em>? and <em>Who generates legitimacy for what</em>?</p><p>The result shows that the Swedish unit in the examined example has a width of vision of the concept of legitimacy and linking it to both themselves as the state of the host country and that both the population in both the home and area of operation. The differences of what is in the paper are reported as COIN theory or the American doctrine is small. An important part is that the paper shows that the Swedish's unit primary definition of legitimacy in a COIN perspective, are the strengthening of the country's security organizations legitimacy versus its own population. This would differ from the above reported theory and doctrine.</p>

Datum:           2009-05-29 Författare:     Sanne Jotorp, sjp07001@student.mdh.se                         Linnéa Olsson, lon08004@student.mdh.se Handledare:   Ann-Sofi Paul Titel:               Ett företagsperspektiv på bestyrkt hållbarhetsredovisning - Vilka motiv kan finnas till ett bestyrkande Nivå:               Kandidatuppsats i ekonomistyrning Syfte:              Syftet med undersökningen är att utifrån ett företagsperspektiv beskriva vilka motiv som kan tänkas finnas till ett bestyrkande. Ambitionen är att försöka förstå vad ett bestyrkande kan innebära för företagets interna hållbarhetsarbete och för förhållandet till interna och externa intressenterna. Metod:            Undersökningen har formen av en förstudie och en kvalitativ undersökningsmetodik har tillämpats. Till grund för den teoretiska referensramen ligger en litteraturstudie. Empirin grundar sig på semistrukturerade intervjuer som har genomförts med ett urval av företag. I analysen fångas en helhetsbild av de samband och mönster som kan utläsas ur insamlade data. Slutsats:          De tendenser som kan skönjas i undersökningen visar att legitimitet för företagets handlingar kan stärkas i förhållande till både interna och externa intressenter. De motiv till ett bestyrkande som tydligast kan urskiljas är dels att hållbarhetsrapporteringen och det interna hållbarhetsarbetet kan säkerställas och effektiviseras. Dessutom kan de interna intressenternas förståelse för hållbarhetsfrågor öka och transparensen gentemot externa intressenter öka. Nyckelord:     Hållbarhet, hållbarhetsredovisning, bestyrkande, legitimitet, intressenter. / Date:               2009-05-29 Authors:         Sanne Jotorp, sjp07001@student.mdh.se                         Linnéa Olsson, lon08004@student.mdh.se Tutor:             Ann-Sofi Paul Title:               A Corporate Perspective on Assurance of Sustainability Reporting - What kind of motives might there be for an assurance Level:             Bachelor Thesis in Management Accounting Purpose:         The purpose of the essay is to describe, from a corporate perspective, what kind of motives there might be for an assurance. The ambition is to try to understand what an assurance can mean for the internal corporate sustainability work and the corporate relationship to internal and external stakeholders. Method:         The essay has the form of a preliminary study and a qualitative study method has been used. A scholarly literature study forms the base of the theoretical reference frame. Semistructured interviews have been made with a sample of corporations to form the base of the empirical material. In the analysis the connections and the patterns that can be interpreted has been captured to give a general picture. Conclusion:    The tendencies that can be discerned shows that legitimacy for the actions of a corporation can be strengthened in the relationship to both internal and external stakeholders. The motives for an assurance that most clearly can be discerned are partly that the internal sustainability reporting and internal sustainability work can be ensured and made more effective. Furthermore the internal stakeholders understanding of sustainability questions can increase and the transparency towards external stakeholders can increase. Keywords:     Sustainability, sustainability reporting, assurance, legitimacy, stakeholders.

Denna uppsats fokuserar på den amerikanska utrikespolitiken och dess inverkan på omskapandet av den chilenska politiken under 1970-talet. Valet att studera omskapandet av politiska strukturer grundar sig i en förståelse av Förenta Staterna som en viktig och central aktör inom den internationella arenan. Det som diskuteras och teoretiseras kring i uppsatsen är bland annat internationella relationer, begreppen hegemoni och makt, för en vidare förståelse av den amerikanska interventionen i Chile.

Med utgångspunkt i den livliga debatt som fördes kring bonusutbetalningar i samband med finanskrisen och det skadade förtroende för rörliga ersättningar den resulterade i syftar denna studie till att undersöka hur man idag återskapar legitima rörliga ersättningssystem. Studien ämnar även svara på frågan varför organisationer, trots stora kostnader, väljer att använda sig av rörliga ersättningssystem. Med agentteorin och nyinstitutionell teori som referensramar genomfördes en kvalitativ undersökning vilken bestod av sex semi-strukturerade expertintervjuer. Tre av dessa intervjuer genomfördes med representanter för tre olika organisationer, två av intervjuerna gjordes med oberoende konsulter som specialiserat sig på utformning av rörliga ersättningssystem och slutligen intervjuades en jurist som arbetar med föreskrifter gällande rörlig ersättning inom den finansiella sektorn. Analys av intervjuerna hanterades med etnografisk kvalitativ metodik som utgångspunkt för att skapa ett kodschema kopplat till vår teori. Två analysmodeller användes sedermera på de koder vi fick fram: Den komparativa analysen och den idealtypcentrerade analysen. I studien framkommer att organisationer alltmer använder sig av transparenta system för sina rörliga ersättningar i syfte att legitimera dessa. Alltfler anställda tenderar även att innefattas i det rörliga ersättningssystemet, oberoende av vilken befattning och funktion de har i organisationen, detta för att skapa en större acceptans för systemet. Resultatet visar att det dock fortfarande finns en klick anställda som i många fall står utanför de nyskapade rörliga ersättningssystemen: den högsta ledningen. Vidare finner vi i studien att organisationer använder rörliga ersättningssystem som en styrteknik; i och med att de kopplat ersättning till måluppfyllnad skapas en acceptans för systemet och ifrågasättande av de uppsatta målen minskar. / Based on the lively debate on bonus payments that took place due to the financial and damaged the trust for variable compensation systems, this study aims to answer the question of how to recover legitimate variable compensation for this present day. The study also intends to answer the question of why organizations, despite great expense, choose to use variable compensation systems. Using the New Institutional theory and the Agency theory as frameworks, a qualitative study is performed consisting of six semi-structured expert interviews. Three of these interviews were conducted with representatives of the three organizations, two of the interviews were conducted by independent consultants specializing in the design of variable compensation systems and the last interview was conducted with an expert on variable compensation in the financial sector. The analysis of the interviews was performed with an ethnographic quantitative methodology as a basis to create a coding scheme linked to the proposed theories. From this approach, the interviews were narrowed down to codes which were then analyzed with two different analytical models: the comparative analysis and the ideal type centered. The study shows that organizations tend to increasingly exceed the transparency in the compensation system in order to legitimize them. In addition, variable compensation systems tend to include a greater number of employees, at various levels and functions within the organization, with the purpose of creating a greater acceptance of the system. Despite this, there are still a group of employees which, to some extent, are outside the system: the top management and directors. Furthermore, this study finds that organizations tend use variable compensation as a control technique, due to the connection between compensation and performance that creates an acceptance of the system and decreases the questioning of goal-setting.

När kraven från omvärlden ökar hittar organisationer nya sätt att vara såväl det mest effektiva som det mest legitima företaget. Detta gäller gentemot kunder, anställda, konkurrenter och samhället i stort. Syftet med denna kandidatuppsats är att med hjälp av nyinstitutionell teori undersöka hur ett kommunalt bostadsbolag jobbar med arbetsmiljö. Fokus ligger på att belysa hur arbetsmiljöarbetet samverkar med legitimitetsskapande faktorer, exempelvis standardisering av arbetsmiljöarbetet. Kandidatuppsatsen är en kvalitativ studie och utgörs av dokumentstudier samt intervjuer. Genom att koda materialet kunde våra frågeställningar besvaras. Våra slutsatser är att bostadsbolaget har ett antal rutiner som pekar på att ett systematiskt arbetsmiljöarbete bedrivs. Vidare utför bostadsbolaget enligt oss en stor del av sitt arbetsmiljöarbete för att upprätthålla sin legitimitet, även om en viss del även utförs av effektivitetsskäl. Införandet av en standard skulle inte nödvändigtvis förändra det praktiska arbetet i någon större grad, men ge ett ökat fokus på arbetsmiljöarbete vilket i sin tur skulle kunna förbättra arbetsmiljöarbetet i organisationen, möjligtvis till priset av ökad administration. / When demands of the surrounding world increase organizations find new ways to be the most effective and legitimate. This applies to customers, employees, competitors and society as a whole. The aim of this bachelor thesis is to investigate how a public housing company1 handle issues concerning the work environment. The focus of this paper is to illustrate how the occupational safety and health work interacts with legitimacy-building factors, for example standardization. To explain this, we use neoinstitutional theory with its concepts we find relevant. This bachelor thesis is a qualitative study, consisting of document studies and interviews. By encoding the material our three initial questions were answered. The conclusions suggest the public housing company retain systematic routines when working with occupational safety and health. Further, according to us, the company executes a large part of their occupational safety and health work in order to maintain its legitimacy, although some is also carried out for reasons of efficiency. The introduction of a occupational health standard would not necessarily cause significant change in the organization's daily work routine, but give an increased focus on occupational health and safety work, which in turn could improve the work environment of the organization. 1 Note that "public housing" in Sweden (allmännyttiga bostadsbolag)not is reserved for people under a certain income level. This form of housing tenure makes up 20% of all homes in Sweden.

Corporate Social Responsibility (CSR), företegets sociala ansvar saknar en universell definition. Det är upp till varje individ och företag att själva välja definition och ansvarsområde. Allt flera företag väljer att kommunicera sitt sociala ansvar genom CSR- rapporter även kallade hållbarhetsrapporter. Det teoretiska ramverket visar att företag som agerar på en oetisk marknad har en tendens att offentliggöra sitt CSR- arbete i högre grad än etiska företag. Syftet med denna studie är observera om det finns en skillnad i kommunikationen av CSR-arbete mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk bransch. Syftet besvaras genom en textanalys som är uppdelat i två delar, en ordsökning och en djupgående analys på utvalda CSR- rapporter. Empiriska resultaten visar att det inte finns en större skillnad mellan etiska företag och företag som agerar på en oetisk marknad kommunikation av CSR eller i vilken omfattning rapportering sker med undantag för tobaksbranschen.

Företag publicerar allt mer information om deras sociala miljömässiga och ekonomiska ansvar.Denna information presenterar de i sina årsredovisningar under avsnittet Corporate Social Responsibility. Idenna studie undersökt har vi undersökt hur rapporteringen i en bransch påverkas efter en incident och omdet finns spridningseffekter och imitationsbeteende när det gäller CSR-rapporteringen. Som utgångspunkthar vi valt incidenten i Mexikanska golfen den 20 april 2010. Då skedde ett stort oljeutsläpp i sambandmed att oljeföretaget British Petroleum's plattform Deepwater Horizon exploderade. Oljeutsläppet varomfattande och hade stor effekt på BP's rykte hos allmänheten. För legitimisera sin verksamhet igen har devalt att utöka sin CSR-rapportering med mer information om deras sociala ansvar. Genom att ha undersökt34 andra oljebolag runt om i världen har vi sett ett liknande mönster, att flertalet av dessa bolag har ökatsin CSR-rapportering i efterföljd av incidenten. Detta är i enlighet med flertalet teorier som påvisar attföretag härmar varandra i beteende och söker legitimitet från allmänheten. I vår studie har det också visatsig att storleken på företaget har betydelse för hur mycket CSR-rapporteringen ökar, vilket förklaras av attde större företagen har mer exponering än de mindre vilket leder till att de söker mer legitimitet.

Titel: Värdeskapande processer – Beräkna det som räknas Nyckelord: Värdeskapande effekter, påvisande av socialt värdeskapande, Social Return On Investment (SROI), intressenter, legitimitet. Idag ställs allt högre krav på företag och organisationer att ta ett samhällsansvar. I och med de ökade kraven höjs också angelägenheten att kunna redovisa dessa insatser på ett tydligt och effektivt sätt. Europakommissionen har exempelvis efterfrågat metoder för att synliggöra och redovisa organisationers samhällsinsatser och samhällsansvar. Även inom idrottsrörelsen efterfrågas sätt att tydliggöra värdeskapande, då idrottsföreningar ofta har problem med att visa sitt värde för samhället och dess övriga intressenter. Idrotten är Sveriges största folkrörelse, med cirka 3 miljoner medlemmar och det är tydligt att den är betydelsefull för många. Idrottsföreningar står således inför en rad utmaningar, bland annat är det relevant för dessa att identifiera vilka som är deras intressenter och vad de anser kring värdeskapande. Detta för att ha möjlighet att svara på deras förväntningar, något som skapar förtroende för verksamheten. Enligt det rådande forskningsläget är det även relevant att finna verktyg att påvisa detta värde för dess intressenter. Metoder för påvisning av liknande effekter efterfrågas idag och forskning kring ämnet sker, bland annat eftersom de mätinstrument som används idag fått kritik för bristande tillämpbarhet och effektivitet. Ett relativt nytt mått som används för att mäta dessa samhällsinsatser är Social Return on Investment (SROI). Metoden används ofta inom den ideella sektorn och mäter det värde verksamheter skapar, som inte bara är ekonomiskt, utan även socialt och miljömässigt. Baserat på ovanstående forskningsläge är syftet med studien att analysera en organisations värdeskapande processer, dess intressenter och relation till dessa, med inslag av SROI-analys. För att uppnå syftet har en kvalitativ studie genomförts i samarbete med en idrottsförening. Semistrukturerade intervjuer utfördes med respondenter som är aktiva i idrottsföreningen samt med representanter för den kommun där föreningen verkar. Det empiriska materialer kommpleteras med intressentteori, legitimitetsteori samt teori kring SROI som metod. De slutsatser som kan dras från denna studie är att en idrottsförening har många intressenter med varierade intressen. Studien presenterar en analys kring relationerna mellan idrottsföreningen och dess intressenter, där det framkommer att den mest framstående intressenten är de aktiva i föreningen. De aktiva upplever effekter av sitt engagemang i föreningen; Socialt välbefinnande, Fysisk hälsa och Personlig utveckling. Dessa effekter påverkar även de aktiva efter avslutat engagemang i föreningen, vilket medför att idrottsföreningens aktiviteter skapar effekter som är hållbara över tid. Studien avslutas med en analys kring värderingen av dessa effekter och hur användbar SROI är som metod, där det konkluderas att måttet underlättar diskussion och värdering av effekter som traditionellt sett inte står i fokus vid utvärdering av organisationers prestationer. Denna insikt är värdefull för idrottsföreningar då de är beroende av relationen till sina intressenter, för att exempelvis få tillgång till ideellt engagemang och finansiell support. Att påvisa vilket värde de skapar för dessa visas relevant i denna studie, bland annat för att idrottsföreningen ska nå en ökad legitimitet.