No description available.

Background and problem:Theory and literature in the field of board recruitment are limited. The theory and literature that existed focused primarily on the recruitment of senior management and CEO. It was identified that no one had examined the factors that influence the recruitment of board members. The underlying factors might cause the board recruitment is not done from a purely efficiency perspective and therefore it is of interest to be examined. Purpose:The purpose of this thesis is to examine and give an insight into the underlying factors affecting the choice of new directors in large Swedish companies. Method:The thesis has had a deductive approach and been based on existing theory and literature to explain the factors that affect board recruitment. The study was quantitative and the sample consisted of all the major Swedish listed companies. Results and conclusions:The survey indicated that board members ethnicity and number of other board assignments were factors that influenced the board recruitment. The empirical results showed that these two factors had positive significant correlations with the survey and are therefore factors affecting that the board recruitment might not be done out of a purely efficiency perspective. Proposals for future research:Future research could conduct a qualitative study in which the backgrounds to the ethnic reproduction are studied in order to identify the underlying factors that may explain the phenomenon. Future research may also conduct surveys concerning the Board members' personal relationships with each other to create an understanding of network effects. A similar study for smaller firms to explore the differences between the companies' size and their board recruitment can also be performed.

Flygbolag är mäktiga globala aktörer med en omfattande miljöpåverkan, så vilka initiativ redovisar de för att bidra till en hållbar utveckling? För att svara på detta genomförde vi en innehållsanalys där vi undersökte skillnader och likheter i europeiska och amerikanska flygbolags hållbarhetsredovisningar. För att skapa en förståelse för hur samhällsansvar spelar roll i en historiskt förankrad miljö testade vi förklaringsvärdet av social struktur, nationell kultur samt isomorfism. Den största skillnaden vi fann är att USA är mer detaljerade och redovisar fler initiativ, medan Europa för ett bredare resonemang om hållbarhet. Skillnaderna förklaras utifrån social struktur och nationell kultur, likheter förklaras med isomorfism. Skillnaderna i hållbarhetsredovisningarna kan förklaras med att det sociala kontraktet, som flygbolagen måste följa, är olika mellan regionerna. I framtiden menar vi att de sociala kontrakten kommer att likna varandra mer och att hållbarhetsredovisningen således blir mer homogen världen över.

Internet har förändrat sättet att kommunicera, och numera erbjuds ett vidsträckt spektrum av kommunikationsalternativ att sprida information genom. Ett av alternativen utgörs av YouTube, som också visat sig utgöra ett starkt medium för företag att nyttja i marknadsföringssyfte. Frågan är emellertid om formatet passar företag som enkom opererar på renodlade industriella marknader, så kallade B2B-företag. Avsikten med studien är att undersöka detta, och därigenom bidra till förståelsen för hur B2B-marknadsföring ser ut på Internet. Undersökningen utförs genom en kartläggning av de nordiska industriföretagens närvaro på YouTube, samt via en innehållsanalys av videokommunikationen ur ett varumärkesperspektiv. Resultatet visar att YouTube-användandet är etablerat bland nordiska industriföretag och att största delen av kommunikationen är fokuserad kring produkter, följt av innehåll som beskriver verksamheten i stort. Även kommunikation med ett medarbetarperspektiv förekommer. I studien framkommer dessutom intressanta iakttagelser vilka renderar i införandet av ytterligare en innehållsrelaterad dimension. Dels återfinns en profilerande typ av kommunikation, som pekar ut företagens strävan efter att uppfattas som exklusiva, dels framkommer en kommunikation med ett normaliserande innehåll som pekar ut företagens strävan efter legitimitet. Med hjälp av fyndet framträder en mer nyanserad bild av innehållet, som vidare möjliggör att kommunikationens övergripande syfte bättre kan urskiljas. Studien lämnar ett bidrag till den teoretiska diskussionen kring varumärkeskonceptet, samtidigt som det medför förslag till framtida forskning och implikationer på ett praktiskt plan.

Syftet med denna uppsats var att undersöka välfärdsmodellens förändring i form av privatisering genom kommunal upphandling och nya konstellationer av offentlig och privat verksamhet. Frågeställningarna besvaras utifrån en fallstudie gjord på den upphandlade ungdomsverksamheten Blå Huset i Tensta (Stockholm) och den metodologiska utgångspunkten bottnar i de kvalitativa sätten, mer specifikt Burawoys Extended Case Method. Genom att kombinera organisationsteoretiska begrepp och utgångspunkter med urbansociologiska perspektiv har resultatet fått ett djup och en bredd som visar på offentlig - privata partnerskaps relationers komplexitet vad gäller legitimitet och dess inverkan i den urbana kontexten. Resultatet visar på strategier som sammankopplar rationaliserande myter med kognitiva institutioner exempelvis i form av nyliberala initiativ inom den urbana kontexten. / The purpose of this paper was to get a deeper understanding of the transformations in the Swedish welfare model, which includes privatization through contracting out and new combinations of public and private actors. A case study was done on the youth centre Blå Huset in the suburb Tensta (Stockholm) using qualitative methods, and more specifically Burawoys Extended Case Method. Through combining organizational concepts with urban sociological perspectives the results showed both depth and width in illustrating the complexity of public - private partnerships in terms of legitimacy and effects on the urban context. The results showed strategies connecting rationalized myths with cognitive institutions such as neoliberal initiatives in the urban context.

This study examines differences between private and state-owned companies' sustainability reports for the year 2010. Three state-owned companies and three private companies in three different industries have been examined. An effort has been put to explaining if differences are related to the owner or to the industry. The basis for this is that the state owned companies are required to present a sustainability report according to shareholder demands, while the private owned aren’t obligated to present their sustainability efforts. The study has a qualitative basis, and empirical data have been collected by the authors. This data have later been used to examine publicly published sustainability reports and have partly been narrated in the text. To be able to do a comparison, three state owned and three private owned companies were selected by that they are in three similar industries, and operate in three similar economic areas. The collected data was analyzed by theories of legitimacy. Theories of isomorphism as DiMaggio and Powell discuss, companies tends to become more equal, and theories of brand management of Nikolaeva and Bicho, which describes that companies who voluntarily choose to present sustainability reports do it as a form of marketing standpoint were used in this study.The authors came to the conclusion that differences between public and private companies exist, but they also exist in between industries. Some differences could be explained by theories concerning legitimacy and isomorphism. / Denna studie undersöker skillnader i privata och statligt ägda bolags hållbarhetsredovisningar för år 2010. Detta genom att granska tre statliga bolag och tre privata bolag i tre olika branscher för att förklara de skillnader som finns är ägarrelaterade eller branschrelaterade. Grunden till detta är att de statliga bolagen är skyldiga att upprätta en hållbarhetsredovisning enligt ägarkrav medan de privata inte har några skyldigheter att presentera deras hållbarhetsarbete. Studien har en kvalitativ utgångspunkt då empirin har insamlats genom att författarna har granskat offentligt publicerade hållbarhetsredovisningar och återberättat i text. För att kunna genomföra en jämförelse valdes tre statliga och tre privata bolag genom matchning det vill säga att de befinner sig i tre liknande branscher och bedriver tre liknande verksamheter. Den data som samlats in har analyserats genom teorier om legitimitet. Detta i form av teorier om isomorfi enligt DiMaggio och Powell som diskuterar att bolag tenderar att bli mer lika samt teorier om varumärkesvård av Nikolaeva och Bicho, som beskriver att bolag som frivilligt väljer att presentera hållbarhetsredovisningar gör det ur en marknadsföringssynpunkt. Det har framkommit att skillnader mellan statliga och privata bolag finns men även skillnader över branscherna. Vissa skillnader kan förklaras genom teorier om legitimitet och isomorfi.

<p>The legitimacy of the European Union is being questioned, and this has put focus on the democratic deficit, as the main reason for the negative outcome of the referendum about implementing the last initiated treaties of the union. In this essay the credibility of the problem solving strategy through the communication policy of the commission is being put under the scope. The objective is to treat the credibility of the solution to the main problems of the EU as an important part of how the democratic, political system works and how it deals with taking care of its’ supporting and demanding channels of communication. The importance of a citizen platform to form common interests and a strictly European dialogue using media, common debates and several other possible ways to advocate this solution throughout the whole union is stressed here.</p>

I denna fallstudie skapas förståelse för projektorganisationers organisering. Detta har gjorts genom att inledningsvis beskriva den organisatoriska utvecklingen, där byråkrati och postbyråkrati präglar introduktionen. Problemdiskussionen förstärks genom användning av dikotomi, där grekiska mytologins gudar gestaltar organiserandets utveckling. Syftet med studien är att bidra till en nyanserad bild av hur projektorganisationer organiserar sig och anmanar system. För att möjliggöra syftet angrips fallstudien med en abduktiv forskningsansats. Fallstudien utgörs av tre projektgrupper som arbetar på uppdrag av samma huvudorganisation. Respondenternas upplevelser är av betydelse för studien och görs därmed med en kvalitativ metod. Observation och intervjuer utgör största delen av datainsamlingen. Den empiriska datainsamlingen har tolkats för att sedan kunna appliceras till en viss grad på andra projektorganisationers organisering. Det teoretiska kapitlet har tack vare valet av forskningsansats anpassats till den empiriska datainsamlingen under forskningsprocessen gång. Kapitlet redogör för grundläggande och relevant teori för att förstå projektorganisationers organisering. Empiri och analys kombineras för att kunna klargöra resonemang och förtydliga kopplingen till det teoretiska materialet. Studien har nått slutsatsen att projektorganisationer anammar omedvetet system till en högre grad än vad som förutsetts. Anledningen grundar sig att legitimitet ligger i projektorganisationers finansieringsmöjlighet, snarare än det bästa sättet att organisera sig. I samband med studien har ett nytt begrepp uppmärksammats, förankring. Konstaterandet av studien är att projektorganisationers dilemma är deras behov av att kunna förankra ett projekt hos samtliga involverade samtidigt som projektet inte begränsar förmågan att anpassa sig. / Purpose The purpose of this case study is to contribute to the theory development of ‘project organisations’.   Methodology/approach The case study advances the theory of the project organisation by applying an abductive research approach. Enabling this with a qualitative approach where focus of the primary empirical is central.   Findings This research conceptualises that ‘the project organisation’ constantly unconsciously seeks bureaucratic structure whilst organising. Two empirically driven modes ‘financing’ and ‘anchoring’ has been highlighted.   Practical implications Based on the empirical findings in this case study, further research is encouraged to find empirical support of and to develop its claims and develop theoretical knowledge.   Originality/value Despite this case study is based on an earlier theoretical observation, there is still need for theory development in the area of ‘project organisations’. By introducing ‘system’ as a concept into the studies of ‘project organisations’, this case study enables empirical data, which builds a theoretical framework, where other studies may be commence.

Kvalitetssäkringssystem är vanligt förekommande inom organisationsvärlden idag. Sedan 2009 är alla statliga myndigheter i Sverige skyldiga att ha ett miljöledningssystem, vilket även bör certifieras enligt ISO 14001 eller EMAS. När organisationer inför den här typen av system leder det ofta till stora variationer i utfall. I vissa organisationer blir inte konceptet mycket mer än ett beslutsdokument eller en verkningslös policy, känd i stort sett enbart av ledningsgruppen. Hos andra organisationer implementeras systemet neråt i organisationen och får praktiska följder på den operativa verksamheten, med ett positivt utfall som följd. Variationerna har dokumenterats i tidigare studier där flera organisationer som infört samma koncept har jämförts. Det har skett på ett övergripande plan där forskare har sökt generella svar på vad som orsakar variationerna i utfall. Den här fallstudien bidrar med en djupanalys på mikronivå där en enskild organisation studerats. Det utesluter möjligheten till en jämförande ansats gentemot andra certifierade lärosäten, men å andra sidan lämnar det utrymme för en mer detaljerad analys av den unika organisatoriska kontexten. Organisationen i fråga, Högskolan i Borås, införde 2012 ett ISO-certifierat miljöledningssystem. Studien syftar till att förklara utfallet av införandet genom att analysera vilka påverkande aspekter som förekommit. Empirin som analysen grundar sig på består av datamaterial från semistrukturerade intervjuer samt studier av dokument från en femårsperiod. De påverkande aspekterna står att finna både i drivkrafterna bakom införandet och i implementeringsprocessen av miljöledningssystemet. Tillsammans ger de en detaljerad helhetsbild av vad som gynnat och vad som motverkat processen att få ett kvalitetssäkringssystem att generera effektivt kvalitetsarbete, utifrån lokala och specifika förutsättningar i en organisation. Två aspekter som gynnat implementeringsprocessen av miljöledningssystemet framträder med särskild tydlighet i den här fallstudien; Skapandet av en gemensam vision inom organisationen kring det införda konceptet, samt utvecklandet av artefakter så som strukturer, riktlinjer och rutiner i arbetet med miljöledningssystemet. Det senare förutsätter visserligen inte attitydsförändringar hos individer inom organisationen, men generarar ändå resultatförbättringar och påverkar därmed utfallet positivt. / Quality assurance systems are common in the organizational world today. Since 2009, all Swedish government agencies are obliged to have an environmental management system, which should also needs to be certified according to ISO 14001 or EMAS. When organizations adopt this type of system it often leads to large variations in outcomes. In some organizations the concept will not be much more than a decision document or an ineffective policy, known almost exclusively by the management team. In other organizations the system is implemented down in the organization and has practical implications on the operational activities, with positive outcomes as a result. These variations have been documented in previous studies where several organizations that have adopted the same concept have been compared. This has been done on a comprehensive level in which researchers have sought general answers to what causes variations in outcomes. The contribution from this case study is a deep analysis at a micro level where a single organization has been studied. It excludes the possibility of a comparative approach towards other certified educational institutions, but on the other hand, it leaves room for a more detailed analysis of the unique organizational context. The organization in question, The University of Borås, introduced an ISO certified environmental management system in 2012. The study aims to explain the outcome of this introduction by analyzing the influencing aspects that occurred. The empirical data on which the analysis is based on consists of datasets from semi-structured interviews and studies of documents from a five-year period. These influencing aspects can be found both in the driving forces behind the introduction and also in the implementation process of the environmental management system. Together they provide a detailed overview of what favored and what counteracted the process of getting the quality assurance system to generate efficient quality results, based on local and specific conditions in the organization. Two aspects that favored the implementation process of the environmental management system emerges with particular clarity in this case study; The creation of a shared vision within the organization around the introduced concept, and also the development of artifacts, such as structures, policies and procedures related to the environmental management system. The latter presupposes not changing attitudes of individuals within the organization, but it still leads to performance improvements and thereby affecting the outcome in a positive way.The language of this paper is Swedish.

This thesis explores how the legitimacy and reputation of firms that have experienced severe crises can be restored through the means of crisis management and crisis communication strategies. Our focus is on the airline industry, analyzing how three European airlines have communicated and acted towards important shareholders during and following a fatal airline accident. The airlines that have been compared are Air France, Spanair and SAS; an analysis of their press releases, press conferences, annual reports and websites has been conducted. We found that Air France and SAS communicated more information compared to Spanair and also showed that they had a clear strategy to uphold their legitimacy through the crisis. When dealing with a crisis many stakeholders have a high demand for information and if the airline satisfies this need in a satisfactory way they live up to the stakeholders expectations and gain legitimacy. Communicating a clear strategy as to how the airline is working towards improving flight safety can be seen as an important part of upholding the airline's legitimacy and reputation after an airline accident, something that especially Air France has done through clear safety communications through their annual report and website.