Bakgrund och problem: Svenska banker har de senaste åren utökat hållbarhetsarbetet mendet finns fortfarande många områden där kraven inte uppfylls, däribland miljöområdet.Växthusgasutsläpp till följd av svenskars sparande på världens börser motsvarar utsläppenfrån deras konsumtion, boende och resor. Finansiella företag är vana att hantera risker, men i och med klimatförändringarna tillkommer nya utmaningar. Banker spelar en viktig roll för att motverka klimatförändringarna, men idag är transparensen bristande vilket gör det svårt för kunder att ta klimatsmarta beslut. ● I vilket syfte arbetar banker för att minska sin klimatpåverkan? ● Hur arbetar banker för att minska klimatrelaterade risker? ● Hur kan ökad transparens påverka bankers klimatpåverkan? Syftet med studien är att beskriva varför banker arbetar med klimatrelaterade frågor,hur de förhåller sig till klimatrelaterade risker samt hur ökad transparens mot intressenter påverkar omfattningen av bankers klimatarbete. Studien bygger främst på kvalitativ insamling av data. Studien har sin utgångspunkt i en deduktiv ansats med inslag av en induktiv ansats. Intervjuer har genomförts med fem banker, Svenska Bankföreningen, Finansinspektionen och Swedwatch för att erhålla olika perspektiv på problemområdet. Bankerna arbetar för att minska sin klimatpåverkan för att stärka sina varumärken, reducera ryktes- och klimatrelaterade risker samt för att skapa förutsättningar för långsiktig lönsamhet. De klimatrelaterade riskerna hanteras i kreditgivningen och i bedömningen avinvesteringar. Ökad transparens kan påverka bankernas klimatpåverkan genom att välinformerade kunder kan ta mer klimatsmarta beslut samt att ökad transparens driver på konkurrensen mellan bankerna vilket i sin tur driver på dem att minska deras klimatpåverkan.

This bachelor thesis examines librarians view on the work with cultural activities at public libraries; what they consider the purpose of this work to be, what challenges they face and what competences they need. This is important because the opinions about what the public library’s role is today vary and there is an ongoing discussion on the subject in the field of library and information science, as well as in the society. This is explored through interviews with eight librarians. The interview results are analysed with the concepts of cross-pressure and political legitimacy as described by Kann-Christensen and Pors (2004, s. 330-331). The findings presented in this paper include that the librarians wish to keep up with developments in the society when they develop the public libraries. The librarians also see their work as important and legitimate since the public libraries contribute to important values in the society described by the law.

“Många bäckar små blir en administrativ å” is a bachelor thesis in sociology authored by Molly Jannerman and Lina Sjöberg. In light of the fact that Swedish schools has been subject to a series of reforms which has stimulated an increase of administrative work, this study aims to offer an insight in how elementary school teachers experience the administration and how it is dealt with.  The study takes a qualitative approach and is based on semi structured interviews with six elementary school teachers. The analytical framework of the study is made of Lipsky’s theory of street level bureaucracy, Tummer’s theory of policy alienation, Hodson’s model of workers behaviors, and parts of new institutionalism and legitimacy theory. The result indicates that the teachers’ experiences of the administrative work are complex. As well as they view it as relevant and important, they also find some of the tasks overwhelming and stressful. The administrative work is also found to be a way to create legitimacy in the teaching role; it becomes a tool to justify their decisions against the surroundings.The teachers develop strategies to deal with the administration, which tends to relate closely to how it’s experienced, and therefore includes touches of both compliance and resistance. The identified strategies are made up of simplifying of tasks, shortcuts, procrastination and avoidance, and the goals are mainly to create time for the students and make their working hours sufficient. / ”Många bäckar små blir en administrativ å” är en kandidatuppsats i sociologi författad av Molly Jannerman och Lina Sjöberg. Mot bakgrund av att den svenska skolan varit föremål för en mängd reformer som bidragit till att det administrativa arbetet i skolan ökat, är studiens syfte att ge en inblick i hur grundskollärare upplever det administrativa arbetet samt hur det i praktiken hanteras. Studien utgår från en  kvalitativ ansats och bygger på sex semistrukturerade intervjuer med verksamma grundskollärare. Studiens analytiska ramverk utgörs av Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater, Tummers teori policy alienation, Hodsons typologi över organisatoriska beteendemönster samt delar av nyinstitutionell teori och legitimitetsteori. Resultaten visar att lärarnas upplevelse av administrationen är komplex, i vissa avseenden upplevs den relevant men i andra som övermäktig och som en bidragande faktor till stress. Utmärkande är att administrationen fyller en legitimitetsskapande funktion och fungerar som ett verktyg för att rättfärdiga sina beslut och sin lärarroll gentemot omgivningen. De strategier lärarna utvecklar för att hantera administrationen står i nära relation till hur den upplevs och visar således drag av både samtycke och motstånd. Strategierna som identifierats handlar om att skapa förenklingar, ta genvägar, skjuta upp och prioritera bort administrationen och används främst i syfte att skapa tid till eleverna och få arbetstiden att räcka till.

Företag deltar i en ständig process av legitimitet som tillåter dem att konkurrera inom sinmarknad. Legitimitet hjälper företag att bibehålla sin marknadsställning och baseras påföretags beteende. Uppsatsen syftar till att undersöka hur årsredovisningar används av företagför att behålla sin legitimitet genom företagsvärderingar. I sökandet inom ämnet hittades liteeller ingen tidigare forskning som undersöker hur svenska företag behåller legitimitet genomföretagsvärderingar i årsredovisningar. Intresset för ämnet kom från hur svenska företag kananvända årsredovisningar. Detta formade syftet för uppsatsen, dvs. för att få en bättre bildöver hur svenska företag kan använda årsredovisningar för att behålla sin legitimitet genomföretagsvärderingar. Uppsatsen har använt sig av nyinstitutionell teori för att analysera ochtolka den data som samlades in från aktiebolag. Uppsatsen kommer fram till att företag kananvända årsredovisningar som en form av strategi för att behålla sin legitimitet.Årsredovisningar användas för att visa de mål, värderingar, syften och utveckling som företaghar för att behålla legitimitet. Företag kan även visa upp de åtgärder de vidtar för att förbättrasin verksamhet och samhället i stort, något som kan ge företag trovärdighet om dessa åtgärderstämmer överens med de normer och värderingar samhället i stort har. Årsredovisningaranvänds på ett sätt som skapar tilltro till företaget. Om företag har hög legitimitet litarallmänheten mer på det som företaget visar och står för vilket skulle även kunna hjälpa attattrahera arbetskraft. / Businesses participate in an ongoing legitimization process that allows them to competewithin their markets. Legitimization helps companies maintain their business and marketposition and stems from corporate behaviour. This essay examines how annual reports areused by businesses to maintain their legitimacy through organization values. There is little orno research regarding how Swedish organizations maintain legitimization throughorganization values in annual reports. The interest for the subject comes from how Swedishcompanies use annual reports. This formed the purpose of the essay, to get a betterunderstanding over how companies can maintain legitimization. This essay uses neoinstitutional theory to analyse and interpret how companies utilize annual reports to maintainlegitimacy. The essay concludes the strategies that companies can use annual reports to showtheir companies’ goals, values, purpose, and developments that can maintain legitimacy.Companies can also show measures taken to improve themselves and society at large,something that could give companies trustworthiness if their actions are consistent with thenorms and values of society. Annual reports are used in a way that creates trust in thecompany. If the company have high legitimization then the public will trust them more andcould also help attract employees to the company.

I dagens samhälle utvecklas företag och organisationer ständigt och samhället ställer stora krav på organisationer, allt från att vara mer miljömedvetna till att skapa en mer genusmedveten marknad. Detta innebär i stor utsträckning att organisationer måste förändras för att efterleva de krav som ställs på dem. Utgångspunkten för denna studie var att se till Svenska Ishockeyförbundets förändringsarbete med att främja damishockeyn. Syftet med studien är därmed att se hur förändringsarbetet som Svenska Ishockeyförbundet driver upplevs av aktiva spelare, samt hur väl de har lyckats med de mål som de satt upp. Uppsatsen utgår från ett nyinstitutionellt perspektiv och grundar sig därmed teoretiskt. Tanken är att nyinstitutionell teori ska prövas och användas som analysmedel för att granska Svenska Ishockeyförbundet i relation till respondenternas intervjusvar. För att konkretisera syftet har därmed två frågeställningar utformats; -       Hur arbetar Svenska Ishockeyförbundet för att uppnå målen i förhållande till kvinnofrämjande ishockey? -       Vilken uppfattning har kvinnliga ishockeyspelare kring förändringsarbetet som Svenska Ishockeyförbundet utför?   För att besvara studiens syfte och frågeställningar används en kvalitativ metod i form av en fallstudie. Materialet som samlats in bestod av rapporter från Svenska Ishockeyförbundet och semistrukturerade intervjuer från fem respondenter från samma förening. Uppsatsen har en deduktiv ansats och resultatet från intervjuerna analyserades därtill med hjälp av den teoretiska referensramen, nyinstitutionell teori. Utifrån detta har studien identifierat damishockeyspelarnas uppfattning och förståelse kring förändringsarbetet samt hur de ställer sig till fenomenet. Studien belyser även hur Svenska Ishockeyförbundet arbetar för att uppnå målen för att främja damishockeyn. Resultatet förtydligar vikten av legitimitet och hur isärkopplande verksamheter kan påverka förtroendet till organisationen.

Entreprenörskap har blivit ett snabbt växande ämne inom den akademiska världen och flertalet svenska lärosäten på eftergymnasial nivå erbjuder idag utbildningar inom ämnet. Samtidigt som ökningen skett gradvis har synen bland forskare angående om det överhuvudtaget är möjligt att lära ut entreprenöriella färdigheter splittrat forskarvärlden. I denna studie undersöks explorativt hur det kommer sig att entreprenörskapsutbildningar fått en sådan spridning, genom en kvalitativ ansats med intervjuer från ett universitet, en högskola och ytterligare en extern aktör som arbetar för att främja entreprenörskap. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av den nyinstitutionella teorin, där begrepp som homogenisering, legitimitet, spridning och översättning av idéer har varit dom primära analytiska verktygen. Resultatet tyder på att spridningen varit en effekt av ett ökat intresse kring entreprenörskap, som bland annat verkar bero på att det entreprenöriella livet karakteriseras och sprids med hjälp av sociala medier. Utbildningarna verkar även ha tvingats genomgå en homogenisering på grund av institutionella krav som ställs på utformningen av utbildningarna. Resultatet tyder även på att spridningen av programmen kommer som följd av en ökad akademisk acceptans kring entreprenörskap som ämnesområde, då kvaliteten på den forskning som bedrivs förbättrats.

Uppsatsens syfte är att undersöka och utveckla förståelse för hur USA:s civila rymdmyndighet NASA:s grafiska kommunikation bidrar till att stärka och bibehålla dess legitimitet. Detta analyseras utifrån ett visuellt material bestående av fem utvalda bilder som publicerats av NASA i olika typer av medier. Analysen sker i två steg, först genom en semiotisk bildanalys som sedan utvecklas vidare i en kritisk diskursanalys. Resultatet visar på likheter mellan de olika medierna i det visuella materialet som syftar till att stärka centrala teman i NASA:s kommunikation. Det högteknologiska och vetenskapliga, människan och mångfald samt möjligheter och optimism är alla teman som används på olika sätt och syftar till att bibehålla och stärka NASA:s legitimitet och handlingsfrihet. Resultatet tas slutligen upp i en diskussion, där det grafiska, det politiska och det historiska kopplas samman.

Denna uppsats undersöker superhjältefilmers syn på rättskipning, lag och rätt och därigenom representation av relationen mellan legalitet, legitimitet och etik. De två superhjältefilmerna jag utgår från är Batman v Superman och Captain America: Civil War. Båda filmerna är väldigt lika varandra, till exempel genom att båda har uttryck för krig och att slåss mot varandra i filmtitlar. Metoden som har använts i uppsatsen är en tematisk analys av dialogerna i båda filmerna. Dialogerna som tagits upp i uppsatsen handlar om brott, rättvisa och ansvar. Det finns intressanta aspekter på rättvisa som också redovisas genom karaktärerna runt om hjälten också. Sådana karaktärer kan vara journalister, författare, flickvänner, betjänter, till och med skurkar. Alla dessa karaktärer har var sin åsikt om hur hjälten ska handla och det är slående hur de skapar en diskussion som visar hur komplexa filmerna gör frågorna som tas upp.

Författare: Alice Golding  Nyckelord: Fotboll, breddfotboll, legitimitet, livslångt idrottande, psykiskt välmående, fysiskt välmående.  Syfte: Syftet är att med stöd av ett kvalitativt tillvägagångssätt, med hjälp av nyinstitutionell teori belysa i vilken mån föreningar arbetar med Riksidrottsförbundets mål “livslångt idrottande” hos kvinnor som vill spela fotboll på breddnivå samt hur detta påverkar föreningens legitimitet.  Metod: Ett kvalitativt tillvägagångssätt har använts för att genomföra studien. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer.  Teori: Teorin som har använts i studien är den nyinstitutionella.  Resultat och slutsatser: Föreningar verkar vilja framstå som legitima genom att på sina hemsidor belysa vilka visioner och syften som finns med föreningen samtidigt som spelare lider och är missnöjda. Föreningarna kommer undan med att agera på ett sätt som inte uppfyller en del av spelarnas behov samtidigt som de fortsätter sitt arbete med att framstå som legitima. Riksidrottsförbundet verkar inte vara tillräckligt uppmärksammade eller medvetna om vilken stor påverkan föreningarna som har uppmärksammats i studiens agerande har haft på flertalet spelare.

The aim of this study is to analyse "Report On The Investigation Into Russian Inerference In The 2016 Presidential Election", or the "Mueller report", and William Barr's summary of the same report by using poststructural critical discourse analysis. This critical analysis aims to examine how their potrayal differ and to analyse what impact that might have had on the political discource surrounding the US Presidency, Russia and the US election. In conclusion they differ quite a bit. While the Mueller report show supstantial evidence of obstruction of justice by Donald Trump, William Barr found that the report completely exonerated him. Attorney General William Barr's summary of the report was the first summary of the report to reach the public. Perhaps his description of the report had an impact on the decision whether to impede Donald Trump after the report came out. What impact did the Mueller report and Barr's summary of the same have on the political discource surrounding the legitimacy of the US election and the US presidency?