Titel: Styr lagen etiken? – En studie om etikens betydelse för kontroversiella företag. Nivå: C-uppsats, kandidatexamen i företagsekonomi. Författare: Cecilia Andersen och Emilia Lindquist. Handledare: Agneta Sundström. Datum: 2014-05. Syfte: Syftet med detta examensarbete är att skapa förståelse för hur kontroversiella företag, genom etisk marknadsföring, kan stärka sin legitimitet i relation till företagens intressenter. Metod: Forskningsansatsen är av kvalitativ karaktär. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semi-strukturerade intervjuer, utförda på tre olika företag, som alla är verksamma inom alkoholbranschen. Materialet analyserades med hjälp av en meningsanalys för att enklare finna likheter och skillnader. Resultat och slutsats: Lagen har en avgörande roll i det etiska arbete och styr hur etiska företagen är. Respondenterna i studien menar att genom att visa att de följer lagen, kommer legitimiteten stärkas automatiskt. Studiens bidrag: Ger en ökad förståelse för hur företag kan arbeta med etisk marknadsföring för att stärka legitimiteten. Etiska koder är något att eftersträva, för att göra mer än vad lagen kräver. Fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur konsumenterna påverkas av företagens marknadsföring av alkohol. Ett andra förslag till fortsatt forskning är att undersöka etiken i marknadsföringen hos mindre företag i alkoholbranschen. / Title: Does the law control the ethics? – A study about the meaning of ethics for controversial companies. Level: Bachelor thesis in Business economics. Authors: Cecilia Andersen and Emilia Lindquist. Supervisor: Agneta Sundström. Date: 2014-05. Aim: The aim of this thesis is to create an understanding of how controversial companies can utilize ethical marketing to enhance their legitimacy in relation to their stakeholders. Method: For the aim of this study, a qualitative research approach has been used. The empirical data was compiled through nine semi-structured interviews that were carried out at three different companies, all of which are active in the alcohol industry. Thereafter, the material was scrutinized using a meaning-analysis to more easily find similarities and discrepancies. Result and conclusion: The law plays a crucial part in the ethical work and determines how ethical the companies are. The respondents in this study are of the perception that by showing that they do follow the law, the legitimacy is automatically reinforced. Contribution: Provides an improved understanding of how companies can exploit ethical marketing to increase legitimacy. In this regard, ethical codes are something to endeavor, in terms of doing more that what is required by law. Future research: A suggestion for further research is to investigate which impact corporate marketing of alcohol has on consumers. A second proposal is to examine the actual ethics of marketing in small businesses operating in the alcohol industry.

Titel: "Kommunikation är ju allt" – en kvalitativ studie om relationen mellan värdet av att mäta kommunikation och kommunikatörers status och legitimitet i organisationer. Författare: Emilia Dahlqvist och Daniela Lundqvist Kurs, termin och år: Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C), C-uppsats 15 hp, HT-2013 Antal ord i uppsatsen: 17 009 ord Problemformulering och syfte: Strategisk kommunikation har under de senaste 25 åren haft svårigheter att utveckla mätmetoder som visar på dess värde. Strategisk kommunikation kämpar för akademisk prestige, vilket är en stor utmaning för legitimeringen av yrket. Yrkesutövare har svårt att argumentera för vilket värde de tillför organisationen, utan att kunna visa detta genom mätbara resultat. Syftet med denna uppsats är att undersöka relationen mellan kommunikationsansvarigas uppfattningar om mätning av kommunikation och yrkets legitimitet. Samt att få kunskap om skillnader och likheter mellan privata och offentliga kommunikationsansvarigas uppfattningar. Metod och material: Denna studie är baserad på tio kvalitativa samtalsintervjuer med kommunikationsansvariga från fem privata och fem offentliga organisationer. Huvudresultat: Resultaten visar att majoriteten av de kommunikationsansvariga upplever att kommunikation har en hög status inom deras organisationer. Detta är något som har utvecklats under de senaste fem till tio åren genom att kommunikationsfunktionen blivit mer synlig och tydlig med vad den bidrar med i organisationen. Respondenterna ansåg att mätning var viktigt av två centrala anledningar. Den ena anledningen var för att kunna se huruvida de har lyckats med sina kommunikationsinsatser antingen i form av att de har uppnått organisatoriska mål eller ett ekonomiskt värde. Den andra anledningen var för att kunna bevisa vilken nytta kommunikationsfunktionen tillför organisationen. Respondenterna uttryckte att mätning kan bidra till att höja statusen för kommunikatören inom organisationen, vilket skulle kunna bidra till den interna legitimiteten. Framträdande i resultaten var att det inte fanns några tydliga skillnader mellan de privata och de offentliga kommunikationsansvariga, utan deras svar grundade sig snarare i deras profession och bransch snarare än vilken sektor de tillhörde.

Syftet med denna studie är att identifiera hur olika faktorer påverkar icke-finansiella upplysningar som tillhandahålls av svenska börsnoterade företag i deras externa icke-finansiella rapporter. Studien kombinerar inslag från olika redovisningsteorier, tidigare litteratur samt vetenskapliga artiklar med fokus på icke-finansiell rapportering. En kvantitativ metod har använts för att undersöka mängden upplysningar genom en innehållsanalys. Vid uttagning av data och skapande av statistik har Spearman's rho korrelationsmatris och multipel regression analys använts. Totalt har 51 externa ickefinansiella rapporter undersökts. Resultatet av studien visar en koppling mellan mängden av ickefinansiell information och företagens storlek, sektor, CSR-initiativ samt om en extern part certifierat deras icke-finansiella rapport

Titel: Etik, ansvar och legitimitet - En kvalitativ studie om hur PR-konsulter förhåller sig till professionell etik Författare: Elin Helgesson  Kurs, termin och år: MK032G Medie- och kommunikationsvetenskap GR (C) C-uppsats, HT13, 2013-2014. Antal ord i uppsatsen: 19 468 ord. Problemformulering och syfte: Debatten om hur PR-branschen finner sin legitimitet är en central fråga som PR-skrået i helhet tampas med. Det sätt som branschen försökt uppnå en yrkeslegitimitet är att påvisa sitt arbete för allmänintresset och sin positiva roll för demokratin. Emellertid ifrågasätts PR-konsulternas förmåga att representera allmänintresset. Detta eftersom PR-konsulterna befinner sig i en balansakt mellan att de dels som en profession bör arbeta för allmänintresset, och dels att de aktivt ska arbeta för att främja olika särintressen för deras olika uppdragsgivare. En balansakt som ifrågasätter etiken i branschen. Detta lyfter frågan om hur PR-konsulter underbygger sitt handlade som etiskt och vad de anser utgör etiskt beteende inom den egna branschen. Utifrån denna bakgrund är syftet med denna studie är att undersöka hur PR-konsulter ser på professionell etik ur perspektivet av att företräda olika parters intressen. Metod och material: Samtalsintervjun som metod är vald i studien, och totalt åtta respondenter intervjuades. Samtalsintervjuerna genomfördes på respektive respondents kontor och följde en färdiggjord intervjumanual. Efter intervjuerna genomförts transkriberades samtliga intervjuer för att underlätta en god analys. Huvudresultat: Ur respondenternas svar går det att tolka att deras bild a professionell etik egentligen utgörs av att PR-konsulterna själva ska ha en god personlig etik, som även kan appliceras i arbetet. Ett resonemang som i stor grad är paradoxalt och påvisar hur bilden av yrkesetik skiljer sig åt mellan forskarna och PR-utövarna. PR-konsulterna menar att etiken i den egna branschen är på en god nivå även om de ser en förbättringspotential på vissa punkter. Till skillnad från flertalet forskare utrycker en majoritet av respondenterna att det inte finns något uttalat behov av ett etiskt regelverk eller reglering för PR-utövarna. Detta eftersom PR-konsulerna ger ett intryck av att varje PR-konsult utifrån sitt personliga etiska ställningstagande upprätthåller en grad av professionalism som är nödvändig. PR-konsulterna finner sin legitimitet i att de aktivt utvärderar frågor och klienter ur ett etiskt perspektiv. Detta etiska ställningstagande skapar en form av restriktioner i påverkansarbetet som medför att det utförs på ett etiskt sätt och inte skadar allmänintresset. I relation till Edgetts kriterier för att företräda olika intressen på ett etiskt sätt går det att uttolka att respondenterna värderar kriterierna utvärdering, prioritet, sekretess och känslighet högt. Emellertid kompliceras detta av att strategiska och marknadsmässiga inslag har en inverkan på beslutfattandet. Nyckelord: Etik. PR-konsulter. Advocacy/påverkansarbete. Public Relations (PR). Legitimitet. Professionell etik.

Dagens kristna församling är inte bara en kristen gemenskap utan också oftast en organisation med lönebetalda anställda, vilket inkluderar flertalet professioner. Studier som är gjorda inom Svenska kyrkan visar på kommunikationssvårigheter och otydligt ledarskap. Anställda sjukskrivs och slutar sina anställningar. I denna studie belyses en problematik som det inte talas om så mycket i församlingarna. Människor i den kristna församlingen som använder makt för att härska över sina medmänniskor. Kan det verkligen finnas anställda i församlingar i samfundet Svenska kyrkan som använder makt och härskartekniker för att påverka sina arbetskamrater? Syftet med denna studie var att undersöka om och isåfall i vilken utsträckning härskartekniker förekom mellan anställda inom Svenska kyrkan. Syftet var också att undersöka om det var vid någon speciell form av auktoritet härskartekniker förekommer oftare än vid andra auktoriteter och att förstå dem utifrån det weberianska maktperspektivet. Data samlades in genom strukturerade enkäter, vilka distribuerades digitalt till anställda inom ett stift i Svenska kyrkan. Majoriteten av respondenterna angav att de fem respektive härskarteknikerna aldrig eller sällan förekom mellan anställda på deras arbetsplats. Härskartekniker är dock något som 9,7 - 25,3 % av respondenterna ofta erfar på sin arbetsplats och 1 – 3,1 % av respondenterna har dagligen erfarenhet av härskartekniker. Slutsatsen av studien är att det kan konstateras att det förekommer härskartekniker mellan anställda inom Svenska kyrkan. Studien tyder dock också på att härskartekniker inte har blivit en legitim del av sättet att kommunicera och att det finns en möjlighet till förändring och en minskande användning av härskarteknik mellan de anställda.

Hållbarhetsredovisningar är ett verktyg företagen använder sig av vid redovisning av deras hållbarhetsarbete inom tre dimensioner vilka är de sociala, miljömässiga och ekonomiska. I studien som utförts kommer fokuset endast att ligga på den miljömässiga dimensionen. Problemet som finns i hållbarhetsredovisningar är att det inte existerar några faktiska lagar och regelverk för vad redovisningen ska innehålla. Således är det möjligt att den har ett undersyfte att från företagens sida istället bestyrka legitimiteten. Det enda som företagen måste förhålla sig till när de upprättar sina hållbarhetsredovisningar är någon av de riktlinjer som finns, vilket exempelvis kan vara Global Reporting Initiative (GRI). Bristen på tydliga lagar och regelverk för upprättandet av hållbarhetsredovisningar kan slutligen resultera i en tolkningsproblematik. Syftet med denna studie var att belysa denna problematik och öka förståelsen angående om, och i så fall hur företagen kan strategiskt manipulera innehållet i sina redovisningar för att informationen ska tolkas positivare än vad den i verkligheten är. För att uppnå detta syfte har en kvalitativ metod använts. Med denna metod som grund har en dokumentanalys utförts som har i en fallstudie analyserat tre stora företags hållbarhetsredovisningar inom den tunga industrin. Samtliga av de analyserade företagen upprättade sina hållbarhetsredovisningar enligt GRI:s riktlinjer. De teorier som studien har som utgångspunkt är intressentteorin, signalteorin, legitimitetsteorin. Utöver detta är även begreppen GRI, Corporate Social Responsibility (CSR), hållbar utveckling, hållbarhetsredovisning och legitimitetsstrategier centrala för att uppfylla denna studies syfte. I den empiri som sedan presenterades med hjälp av studiens analysmodell har nio strategier identifierats vid företagens redovisning av negativ miljömässig information. Dessa strategier ger en antydan om att företagen använder sig av strategier för att försköna den negativa information som de kommunicerar ut. Empirin har således styrkt den tidigare forskning som denna studie baserats på eftersom flera av de identifierade strategierna även har funnits i andra företag i andra branscher. Det tillägg till tidigare forskning som empirin kan bidra med är ytterligare en strategi som de analyserade företagen använder sig av.

SyfteStudiens övergripande syfte är att öka förståelsen för hur millenialer som en managementidé inverkar på organisationers rekrytering. MetodStudien tillämpar en kvalitativ forskningsansats med ett abduktivt tillvägagångssätt där totalt åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med ledare inom organisationer.   Diskussion & slutsatsOrganisationer tror att en anpassning till dagens unga människor, millenialer, anses vara en lösning. Organisationer framstår som legitima och nytänkande när de är först med att följa idéen om millenialerna, men i slutändan följer inte organisationerna sina egna satta bestämmelser - det som sägs och det som görs stämmer inte överens vilket är följden av en särkoppling mellan prat och agerande. Slutsatsen av denna studie är att millenialer fungerar som en managementidé och att detta kan leda till organisatoriskt hyckleri genom särkoppling i strävan att uppnå legitimitet.   Förslag på fortsatt forskningDet denna studie lämnar till vidare forskning är hur de positiva effekterna av millenialer som managementidé överförs till praktiken.   Uppsatsens bidragUppsatsens teoretiska bidrag är att millenialer uppfattas som en managementidé och att detta genom särkoppling leder till organisatoriskt hyckleri. Uppsatsens praktiska bidrag är att millenialerna inte är lösningen på alla organisatoriska problem och därmed kan organisationer lägga tid och resurser på att uppnå organisatoriska mål. Nyckelord: Millenialer, managementidéer, organisatoriskt hyckleri, särkoppling, legitimitet / AimThe overall aim of the study is to increase understanding of how millennials as a management idea affect organizational recruitment.   MethodThe study applies a qualitative research effort with an abductive approach where a total of eight semi structured interviews were conducted with leaders in organizations.   Discussion & conclusionsOrganizations believe that adaptation to today's young people, millennials, is considered a solution. Organizations appear to be legitimate and innovative when they are first to follow the idea of the millennials, but ultimately, the organizations do not follow their own set-up rules - what is said and what is being done is not in agreement. The conclusion of this study is that millennials serve as a management fad and that this lead to organizational hypocrisy through de-coupling in the quest for legitimacy.   Suggestions for future researchFor further research this study leaves how the positive effects of millennials as a management fad are transferred to practice.   Contribution of the thesisThe theoretical contribution of this essay is that millennials are perceived as a management fad and that this leads to organizational hypocrisy through de-coupling. The practical contribution of the essay is that the millennials are not the solution to all organizational problems, and organizations should therefore put time and resources in achieving organizational goals. Key words: Millennials, management fads, organizational hypocrisy, de-coupling, legitimacy.

Syftet med denna kvalitativa studie är att ta reda på vilka kanaler och vilka diskursiva strategier två svenska modeföretag använder för att legitimera CSR. Företagen vi har valt att studera är H&M Group och Nudie Jeans, då vi ser att dessa två företag representerar två olika delar av branschen. Vi valde metoden diskursanalys för att analysera företagens hemsidor och hållbarhetsrapporter, och kollade även på företagens instagram. Det empiriska materialet bestod alltså av analyser på de valda företagens hemsidor och hållbarhetsrapporter, utifrån den teoretiska referensram vi valt för studien. För att analysera och kunna beskriva hur företagen legitimerar CSR har vi kollat i vilken utsträckning de använder sig av strategierna moralisering, rationalisering, auktorisering och narrativisering. När vi kollade på företagens instagram räknas hur många bilder av de 100 senaste som har mer CSR att göra. Studien leder oss till slutsatsen att hållbarhetsrapporten är den mest använda kanalen för CSR legitimering av båda företagen, men att företagen använder sig av olika diskursiva strategier i legitimering av CSR. H&M Group använder sig främst av strategin moralisering för att legitimera CSR, medan Nudie Jeans främst använder rationalisering på hemsidan och auktorisering i hållbarhetsrapporten. Även att Nudie Jeans verkar ha funderat mer kring vilka strategier som ska användas på de olika kanalerna och att deras hållbarhetsrapport håller en bättre kvalitet än H&M Groups, trots att den är betydligt kortare. Framförallt för att Nudie Jeans till större utsträckning använder sig av strategin auktorisering i form av användandet av trovärdiga tredje parter för att bekräfta sina CSR-uttalanden, vilket vi ser är den viktigaste delen av legitimering av CSR. Vi hoppas att denna studie kan förmedla betydelsen av CSR och att den kan användas till att hjälpa företag hitta den rätta strategin för att legitimera CSR. / The purpose of this qualitative study is to find out which channels and discursive strategies two Swedish fashion companies use to legitimize CSR. The companies we have chosen to study are H&M Group and Nudie Jeans, as we see that these two companies represent two different parts of the industry. We chose the discourse analysis method to analyze corporate websites and sustainability reports, and also looked at companies' instagrams. The empirical material thus consisted of analyzes on the chosen companies' websites and sustainability reports, based on the theoretical framework we chose for the study. In order to analyze and describe how companies legitimize CSR, we have investigated to what extent they use the moralization, rationalization, authorization, and narrative strategies. When we looked at the corporate instagram, we looked at how many photos of the 100 latest ones have something to do with CSR. The study leads us to the conclusion that the sustainability report is the most used channel for CSR legitimization of both companies, but that the companies use different discursive strategies in CSR legitimacy. H&M Group mainly uses the strategy moralization to legitimize CSR, while Nudie Jeans primarily uses rationalization on the website and authorization in the sustainability report. Also that Nudie Jeans seems to have thought more about what strategies should be used on the different channels, and that their sustainability report is of a better quality than H&M Groups, even though it is significantly shorter. Above all, because Nudie Jeans makes use of strategy authorization in the form of the use of credible third parties to confirm their CSR statements, which we see is the most important part of CSR legitimation. We hope that this study can convey the importance of CSR and be used to help companies find the right strategy for them to legitimize CSR. The following essay is written in Swedish.

No description available.

Titel: Vad är min personliga integritet värd? Författare: Victor Ivarsson & Eric Björn Handledare: Patrik Persson Nivå: Enterprising & Business Development, Examensarbete (kandidat) 15 hp Nyckelord: Legitimitet, datapraxis, digitalisering, integritet, personuppgifter Bakgrund: Den tekniska utvecklingen har förändrat den digitala marknaden och gjort att konsumenters personuppgifter idag används av olika organisationer verksamma på Internet. Många av dessa företag är till och med uppbyggda kring konsumenters personuppgifter. Konsumenters uppfattning av organisationers datapraxis (hur organisationer samlar in och hanterar data) påverkar deras syn på organisationer som legitima eller ej och således även deras förmåga att erfordra användare och överleva på lång sikt. Syfte: Att skapa förståelse för konsumenters syn på organisationer som legitima eller ej utifrån organisationers datapraxis (hur organisationer samlar in och hanterar data). Metod: Studien är kvalitativ med ett konstruktionistiskt antagande samt ett deduktivt angreppssätt. Tre fokusgrupper genomfördes där olika teman och frågeställningar diskuterades för att samla in deltagarnas uppfattningar. Urvalet bestod av studenter från olika ämnesprogram vid Linnéuniversitetet i Växjö födda på 1990-talet. Empiri: Empirikapitlet är en sammanställning av de tre fokusgrupper som genomfördes där olika teman kopplade till insamling och hantering av personuppgifter diskuterades. Slutsats: Konsumenter delar med sig av väldigt mycket personuppgifter. De skiljer på vad som är illegitim och vad som är integritetskränkande datapraxis. Illegitim och integritetskränkande datapraxis innebär inte heller nödvändigtvis att konsumenterna vidtar åtgärder i sitt handlande gentemot organisationer. Detta är ett resultat av sociala normer hos konsumenterna. Öppenhet och ärlighet värderas högt av konsumenter vad gäller organisationers datapraxis och för att erfordra legitimitet bör organisationer således vara öppna och ärliga med sin datapraxis. / Title: What is my personal privacy worth? Authors: Victor Ivarsson & Eric Björn Tutor: Patrik Persson Level: Enterprising & Business Development, Bachelor thesis 15 credits. Key words: Legitimacy, data practice, digitalization, privacy, personal data. Bakgrund: Technical developments have changed the digital market and consumers personal data is used by various organizations operating on the Internet. Many of these companies are even built around the consumers’ personal data. Consumers' perception of organizations’ data management affect their views on organizations as legitimate or not and thus also their ability to acquire users and survive in the long run. Purpose: To create understanding for the consumers’ view on organisations as legitimate or not depending on organisations’ data management. Method: The study is quantitative with a constructionist supposition and a deductive approach. Three focus groups where different themes and questions were discussed were conducted in order to catch the participants’ views. The sample was students in different programs at the Linnaeus University in Växjö born in the 1990’s. Empirical: The empirical chapter is a summary from the three different focus groups that were conducted where different themes connected to data management were discussed. Conclusion: Consumers share a lot of personal data. They make a difference between what is illegitimate- and intrusive data practices. Illegitimate and intrusive data practices also do not necessarily mean that consumers take action in their behaviour towards organizations. This is a result of consumer social standards. Openness and honesty are highly valued by consumers in terms of organizations' data practices, and in order to acquire legitimacy, organizations should be open and honest about their data practices.