Syftet med denna studie har varit att undersöka den traditionella pressens gestaltning av Instagramkontot Aningslösa Influencers. Genom att besvara frågeställningarna ville denna studie få förståelse för huruvida den gestaltning som traditionella pressen använder tillskriver Aningslösa Influencers legitimitet. Studien ville studera denna legitimitet på grund av att den ställning som den traditionella pressen länge erhållit förhandlas genom medborgarnas deltagande i alternativa medier. Metoden för studien har varit en kritisk diskursanalys som använt verktygen modalitet, lexikalitet samt intertextualitet inom ramarna för Norman Faircloughs tredimensionella analysmodell. Detta för att analysera 14 artiklar från dagstidningar, lokaltidningar och kvällstidningar. Studiens resultat visar att en diskurs om Aningslösa Influencers som skambeläggande verkar intertextuellt mellan en stor del av skribenterna. Genom denna diskurs kunde studien se att skribenterna inte tillskriver Aningslösa Influencers någon legitimitet för deras verksamhet. Denna avsaknad av legitimitet går genom denna studie att  förklara genom att skribenterna kan följa sina etiska ideal i sin gestaltning som kan urskiljas genom att en avsaknad av acceptans förekommer, vilket i sin tur kan påverka den symboliska makt som Instagramkontot tilldelas.

This thesis contributes to the discussion on the use of library plans in public libraries in Sweden. Library plans were made mandatory 15 years ago, and the thesis’ aim is to further our knowledge about whether or not library plans of public libraries in Sweden are being used as an instrument of effectiveness or as something else. The study was carried out by applying qualitative document analysis to ten up-to-date public libraries’ library plans and by reviewing them through the lens of organizational theory. The goals in each library plan were compared to the public activities offered at the library in order to examine to what extent the public activities could be means to achieve the goals in the corresponding library plan. The results show that the ten library plans hardly functioned as an instrument of effectiveness. According to organizational theory, the goals could be considered to be of an official, symbolic, visionary and complex character, which made the analysis of the public activities as means to achieve the goals difficult to carry out. Goals of an operational, realistic or simple character, which according to the theoretical framework would imply the use of the plan as an instrument of effectiveness, were rare. Rather, the libraries seemed to use the plans for communicating their purpose and their importance to their external environment, which in turn implies that the plans were being used for attaining legitimacy.

Studien syftar till att få en djupare förståelse över hur investeringsmålet påverkar valet av kapitalbudgeteringstekniker i svenska stora företag med legitimitet som en bakomliggande faktor. Vidare är syftet med studien således att undersöka om legitimitet kan vara en avgörande faktor vid valet av kapitalbudgeteringstekniker. I avsikt att besvara syftet med denna studie har 5 respondenter som är delaktiga i investeringsbeslut intervjuats i 5 stora svenska företag. Resultatet visar att valet av kapitalbudgeteringstekniker varierar beroende på investeringsmålet. Vidare visar studien att legitimitet har en stor effekt på beslutsfattarnas val av kapitalbudgetringstekniker.

The purpose of this paper is to illustrate how librarians andteachers work together and with the help of other researchtry to understand what influences this cooperation. The studyis based on the following questions:1. These two professional groups have differentprofessional identities and work in two differentprofessional cultures. How does this affect theircooperation?2. Which of the two professional groups decide whatreading promotion work is to be done?3. What do these two occupations think of their own andeach other’s skills and how does it affect the cooperationconcerning reading promotion?The chosen method is interviews with two librarians and twoteachers who are all involved in reading promotion. Twotheories were used as a theoretical framework: LenaFolkesson's three professional dimensions and LouiseLimberg and Lena Folkesson's three categories ofperceptions regarding cooperation.The results are largely in line with previous research and animportant conclusion is that the cooperation is improved iflibrarians and teachers work towards a common goalregarding reading promotion in schools. Such a goal shouldclarify the roles and responsibilities for each participant.This clarification is an important step towards a schoollibrary which is well integrated into the school, and it willgive librarians real legitimacy in order to take on an activerole in the cooperation. These factors reduce the tensions thatcan arise when two different professional cultures meet, andalso prevent a situation where the two professional groupsare trapped in traditional roles. / Program: Bibliotekarie

This paper conducts a qualitative examination based on interviews with four high school librarians. The purpose is to illustrate their professional role in proportion to that of the teachers from working with students’ reading comprehension and from their role, if any, in the school’s educational activity. The work is based on the following questions:- How does the high school librarian describe his or her work to increase the students' reading comprehension and contribute to their reading development?- How does the high school librarian describe his or her involvement in the schools’ educational activity?- How can one understand the high school librarians' relation to the teachers with reference to the librarians’ jurisdiction and the formal and actual legitimacy of the school library profession?The theoretical framework constitutes of the concept of jurisdiction and of formal and actual legitimacy. The result of this study showed that all four librarians strive for an emancipatory working method. It also showed that some of the school librarians find it difficult to be part of the educational activity, while others state that they have a welldeveloped cooperation. The lack of cooperation may be due to lack of time and a stressful working climate. As regards to the relations between the librarian and the teachers, the study showed that the librarians have both formal and actual legitimacy, although to different extents. A lower extent of actual legitimacy, for example, may result in lesser degree of involvement in the educational activity. / Program: Bibliotekarie

Ersättningar till ledande befattningshavare har alltid varit en känslig fråga då de skiljer sigmarkant från de klassiska, svenska industriarbetarlönerna. Både formen och nivåerna ärannorlunda, vilket i sig inte är något nytt. Vad som har väckt intresset för den här uppsatsen äratt det de senaste åren har växt fram en allt större debatt där intressenterna till de börsnoteradebolagen höjt sina röster mot de rörliga ersättningssystemen. I bakgrunden till debatten liggerde uppmärksammade bonusskandaler som varit i Sverige, vilket har utlöst reaktioner somkrav på förbättring av ersättningssystemen i det svenska näringslivet generellt sett. Tidigareundersökningar har gjorts angående ersättningssystemen som visar att svåra konstruktioner,plötsligt förhöjda nivåer samt otillräcklig genomlysning av bolagens information legat tillgrund för att omgivningens förtroende brister för bolagens sätt att ersätta sin ledandebefattningshavare. Dessa resultat är en del av grunden till problemformuleringen somifrågasätter varför ersättningar till ledande befattningshavare är ett legitimitetsproblem. Vårarbetsmodell är uppbyggd kring följande punkter: Är reglerad transparens/befintliglagreglering och direktiv tillräckliga, hur ter sig relationen mellan transparens och förtroendesamt hur framstår argumentationen för ersättningarnas legitimitet?Syftet med detta arbete är att beskriva argumentationen kring ledande befattningshavaresersättningar, förklara varför ersättningarna utgör ett legitimitetsproblem och slutligen reflekterakring konsekvenserna av bristande legitimitet. Uppsatsen har haft en kvalitativ ansatsmed ett försök till en abduktiv slutledningsmetod där vi har genomfört semistruktureradeintervjuer med representanter ifrån olika bolagsexterna aktörer. Insamling av empiri har ävenskett ifrån media i form av olika artiklar för att bredda intrycket av fenomenet. Som underlagför vår analys har framförallt agentteorin, intressentteorin och legitimitetsteorin använts.Efter att ha analyserat argumentationen är uppsatsens slutsats att legitimitetsproblem föreliggerdärför att man undviker att argumentera kring socialt ansvarstagande. Argumentationenkring ersättningsnivåer visade sig bygga nästan uteslutande på rationella grunder. Harman ett förtroendeproblem bör det rimligen lösas med förtroendegivande åtgärder, ett socialtansvarstagande som bör vara synligare än vad det visade sig vara i argumentationen hosrepresentativa aktörer. Öppenhet verkar vara det som de flesta tycks tro löser förtroendeproblemet,men för att det ska bli en harmoni måste bolagen visa vilja till att försöka föra endialog för att möta sina intressenters krav. / Uppsatsnivå: C

This Master’s thesis has governmental cultural policy in focus and concludes a textual idea analysis of the governmental bill Time for culture. (Tid för kultur.) The aim of the study is to examine how the government is seeking legitimacy concerning the cultural policy. One of the starting points is that the society has changed over time in terms of for example increased globalization and multicultural and even the market adjustment is more evident. Also the economical basis in the society is different nowadays. These changes form challenges concerning the governmental cultural policy. The theoretical starting point for this thesis is based on a theory by cultural policy researcher Geir Vestheim. The theory claims that cultural policy is instrumental. The forms of instrumental culture policy are either qualitative, social, economic or democratic. The method used in the study is idea analysis. Ideal types based on a model by Vestheim are used to examine the different forms of instrumental culture policy and arguments in Time for culture. The study wants to explore which forms of arguments and instrumental cultural policy that can be seen in Time for culture. The result of this study shows that the different forms of instrumental cultural policy occur to varying extent in Time for culture. Most prominent are the economical arguments. Particularly when it comes to the cultural policy that concerns the role of the culture in the development of the society. One conclusion drawn is that the government is seeking legitimacy concerning the new cultural policy mainly throughout economical arguments.

På senare år har kraven på företagens handlingar och värderingar ökat runt om i världen. För att kunna tillgodose omgivningens krav väljer allt fler företag att ge ut frivilliga upplysningar om sin organisation. Dessa frivilliga upplysningar omnämns i en hållbarhetsredovisning som innehåller företagets miljö, ekonomiska och etiska aspekter. Företagens främsta skäl till varför de börjar hållbarhetsredovisa är att de vill legitimera sig med sina intressenter och på så vis skapa goda relationer till sin omgivning. Här anser vi att det finns en problematik kring hur företag ser på hållbarhetsredovisning, är det ett sätt att värva investerare och marknadsföra bolaget eller är det en styrfunktion för att förbättra företaget och dess omgivning? I studien poängteras problematiken kring hur ett företag uttrycker sig i sin hållbarhetsredovisning jämfört med de praktiska handlingar som rapporteras av externa källor. Med detta som grund har studien utformats utifrån en intressent-, legitimitets- och en institutionell- teori.Syftet med studien är att skapa en förståelse kring om det finns en skillnad och hur stor den är mellan Volvo Personvagnar AB:s hållbarhetsrapportering och medias rapporteringar om Volvo Personvagnars hållbarhet. Vi kommer även analysera hur en eventuell skillnad påverkar Volvo Personvagnars relation till deras intressenter. Intressentperspektivet kommer att baseras på intressent-, legitimitets- och den institutionella teorin.Studien har utförts med en hermeneutisk ansats av kvalitativ art. Empirin som insamlats och analyserats är Volvo Personvagnars hållbarhetsredovisning under åren 2004-2008. Innehållet i hållbarhetsredovisningarna har jämförts med svenska externa rapporter för att kunna analysera hur väl det teoretiska och praktiska stämmer överens inom företaget. För att kunna göra denna jämförelse har vi valt att använda oss utav svenska externa källor, i första hand rikstäckande dagspress, som påvisar de handlingar som skett. Anledningen till varför ett företag inom bilbranschen valdes var att den har drabbats hårt under den rådande finanskrisens samt att branschen innehåller en hög miljö- och säkerhetsfokus. Vi ansåg därför att det var intressant att analysera ett bilföretags syn på en hållbar utveckling. Volvo Personvagnar valdes på grund av att detta är en stor aktör på marknaden som strävar efter att förbättra sin hållbarhetsredovisning för att skapa en god relation gentemot sina intressenter.Med studien har vi kommit fram till följande slutsats. Volvo Personvagnars hållbarhetsredovisning är överlag inriktad på företagets positiva handlanden. Flertalet av de negativa rapporteringarna från media har uteslutits helt eller delvis i hållbarhetsredovisningen. Detta syftar till att företaget inte tar sitt fulla ansvar gentemot sina intressenter, då de istället försöker få intressenterna att fokusera på det positiva inom företaget. Vi anser att detta kan ge en något snedvriden bild av företaget då de inte upplyser om alla händelser.

This study aims to chart and enhance the knowledge of organizations’ evaluation of communication. The purpose is to understand what organizations evaluate, how they proceed and why it is important, as well as potential challenges they currently face. The framework of legitimacy and corporate reputation are taken into consideration when analyzing the results of the study. The results show the importance of indirect values of communication. Andrea Lundin & Disa Sewerin Institutionen för informatik och media C-uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap HT 2018 Seven managers, responsible for their specific organization’s communication, were interviewed to gather qualitative data. The spread of the organizations were from private to non-profit organizations in Sweden. The analyze method is qualitative in order to find codes, divide them into theme with the intent to find key patterns. The conclusion of the findings is that the mutual comprehension of the importance of evaluating communication in organizations today. The main theme, and finding, is organizations’ purpose of evaluating their communication; their impact of their communication based on profitability and hence worth to fund. With the economic values in mind, many organization overlook the indirect values communications contribute to. The indirect values are vital in order to strive for a strong corporate brand. Corporate branding is essential, yet the majority of organizations seems to not prioritize nor evaluate this. Depending on the type of organization, the opinion of importance of these indirect values differ. This study is relevant whereas it is a complement to the current research regarding evaluation of communication. This research contributes with an in-depth analysis regarding the challenges of evaluating indirect values, and the potential in what these evaluations can generate. The study contributes with an enhanced comprehension of the importance of these evaluations and highlights the obstacles that lie ahead to enable discovering the solutions and further research.

Bakgrund: Mångfald som begrepp introducerades i Sverige under 1990-talet med den amerikanska ledningsstrategin Diversity management som förebild, där man i slutet av 1980-talet började tala om anti-diskriminering i termer av organisationsnytta. Insikten om vikten av diversifierade arbetsstyrkor som kan generera effektivitet och kundanpassning beskrivs tillsammans med den demografiska utvecklingen ha gjort mångfald till en etablerad managementfråga. Begreppet konceptualiseras emellertid på en mängd olika sätt - en normativ managementlitteratur tenderar att framhäva mångfaldens fördelar, medan en omfattande kritik mot mångfald som managementstrategi vuxit fram i den akademiska sfären. Syfte: Studien syftar till att studera hur mångfaldsbegreppet konstrueras i olika svenska organisationer samt att förstå villkoren för dessa konstruktioner. Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med elva respondenter i tio organisationer inom offentlig och privat sektor. Slutsats: Människors olikheter utgör själva utgångspunkten för konstruktionen av mångfaldsbegreppet och ses som en förutsättning för organisationers prestationsförmåga. En funktionalistiskt orienterad forskning betraktas som sann och objektiv och olika normativa element i den institutionella omgivningen beskrivs prägla organisationernas konstruktion av begreppet. Mångfaldsfrågan förstås som frikopplad från praktiken och starka institutionella krav på ekonomisk rationalitet i den organisatoriska kontexten beskrivs vara avgörande för begreppets konstruktion. Genom att betona den särartsideologi som utgör själva förutsättningen för diskriminering beskrivs vidare konstruktionen av den lönsamma mångfalden bidra till att skapa och upprätthålla maktrelationer och social ojämlikhet. / Background: Diversity management was introduced in Sweden during the 1990s along with its desirable arguments which stresses the importance of diversified workforces in order to ensure organizational efficiency and customization. These assumptions along with demographic changes in the Swedish labour force has led to diversity being described as an established issue for management. However, the concept can be conceptualized in a variety of ways – a functionalistic orientated management literature tend to highlight the benefits of diversity in organizations, while extensive criticism of diversity as a management strategy has emerged in the academic sphere.  Purpose: The purpose is to study how the concept of diversity is constructed in Swedish organizations. Furthermore to understand the conditions of these constructions.   Method: The study was conducted with a qualitative research method,  through ten semi-structured interviews in both public and private organizations. Conclusion: Human differences constitute the very basis of the construction of diversity management and is seen as a prerequisite for organizations' performance ability. A functionalist-oriented research is regarded as true and objective and various normative elements in the institutional environment are described as important for the construction of diversity. However, the issue of diversity management is understood to be decoupled from practice and strong institutional requirements for economic rationality in the organizational context are described as crucial for the concept's construction. By emphasizing the specific ideology that constitutes the very premise of discrimination, the construction of diversity as a business case is further described to contribute to creating and maintaining power relations and social inequality.