Syftet med undersökningen att undersöka hur studievägledningen på institutionernapå universitetet bedrivs av de som har en annan utbildning än studie- ochyrkesvägledarutbildningen. Frågeställningarna är: Hur arbetar studievägledare påinstitutionerna vid universitetet? Hur arbetar studievägledarna på institutionerna viduniversitetet i mötet med kollegor och studenter?Centrala begrepp för uppsatsen är roller och legitimitet. Vi har valt att genomföraåtta kvalitativa intervjuer med vägledare på institutionerna vid Lunds universitet.Vi kategoriserar intervjuerna med hjälp av NICE-kompetenserna och förstår hurrollerna regisseras med Abrahamsson och Andersen. Hur intervjupersonernaarbetar med att balansera olika roller analyserar vi med Goffmans teorier om roller.Sammantaget ger det en förståelse för hur studievägledarna arbetar i relation tillstudenter och kollegor.Resultatet visar att studievägledaren har en central roll på institutionen där henrepresenterar såväl universitetet som studenterna i olika sammanhang. Vi ser attvägledarna i sin yrkesutövning använder såväl sin ämneskompetens som densamtalsmetodik som ingår i studie- och yrkesvägledarutbildningen.Intervjupersonerna använder olika metoder för att upprätthålla sina rollerslegitimitet i förhållande till såväl kollegor som studenter. Studievägledaren fungerarofta som en medlare.

No description available.

Det finns mycket forskning kring fenomenet klädkoder och hur detta kan appliceras på organisationer. Det finns även mycket forskning som rör banker och företagskultur. Däremot har vi funnit ett intresse i att slå ihop dessa och utföra vidare forskning kring klädkoder inom bankbranschen. Dessutom har vi, till skillnad från tidigare forskning, valt att utgå ifrån medarbetares upplevelser från tre synvinklar; mående & egna uppfattningar om prestationer, relationer mellan medarbetare, samt föreställningar om kunders uppfattningar. Denna uppsats väljer att lägga fokus på att förstå värdet i hur klädkoder praktiseras samt vilken inverkan det kan ha på företagskulturen, dem anställda och föreställningar om kunderna. Genom lämplig teori som kan kopplas till denna studie har vi etablerat oss en uppfattning kring hur klädkoder kan fungera som ett verktyg inom organisationen på flera olika nivåer. Genom semistrukturerade intervjuer har vi i denna kvalitativa studie skapat förståelse för hur anställda och företagskultur kan präglas av klädkoder. Detta i kombination med teoriområden som rör organisationskultur, makt, legitimitet och semiotik. Efter att ha genomfört detta arbete har vi förstått att klädkoder är ett oerhört kraftfullt verktyg, det kan påverka anställda och företagskulturen, samt agera som fördel eller nackdel för de organisatoriska målen. Vi hoppas därmed att befintliga företag och nystartade företag kan dra nytta av att läsa denna uppsats.

Titel: Hur skiljer sig implementeringen av CSR mellan ett statligt kontroversiellt bolag och ett statligt konventionellt bolag för att skapa legitimitet och stärka kundrelationer? Syfte: Utveckla en större förståelse för hur implementeringen av CSR skiljer sig mellan ett statligt kontroversiellt bolag och ett statligt konventionellt bolag, för att skapa legitimitet och stärka kundrelationer. Teori: De huvudsakliga teorier som har använts är CSR, legitimitet och kundrelationsteorier. Metod & material: Kvalitativ forskningsstudie med semistrukturerade intervjuer som kompletteras med sekundärdata från bland annat års-och hållbarhetsredovisningar. Slutsats: Vid analys av våra fallföretag, ser vi ett mönster som skiljer våra kontroversiella aktörer från vår konventionella aktör. Var och hur företag väljer att arbeta med CSR skiljer sig mellan statliga konventionella och statliga kontroversiella företag. Ett konventionellt företag har inte samma behov att kompensera för sina egna handlingar på samma sätt som ett kontroversiellt bolag, vilket leder till att deras arbete med CSR inte är lika essentiellt för det egna företagets legitimitetsskapande. Vi har sett hur CSR påverkar ett företags legitimitet, vilket är en vital del för att företaget ska kunna vårda och bibehålla sina kundrelationer.

Denna uppsats undersöker hur kritik från media kan ha påverkat innehållet i H&Mshållbarhetsredovisningar utifrån ett legitimitetsperspektiv. Den studerade tidsperioden är detintervall som H&M har redovisat externa hållbarhetsrapporter mellan 2002 till 2020.Undersökningen operationaliseras genom en kvalitativ innehållsanalys med hjälp av enkodifiering av termer, i syfte av att använda som sökord för att avgränsa det empiriskaunderlaget. Genom de utvalda legitimitetsteorierna kommer vi fram till att H&M har bemöttsamhällets förväntningar genom en förändring av innehållet som gör att de bygger sinlegitimitet. Den upptäckta förändringen utgörs av ett fokusskifte som består av enomdefinition av H&Ms leverantörskedja, att begreppet Living wage avhandlas men även attinnehåll som berör child labour diskuteras mindre över den undersökta tidsperioden

Denna uppsats adresserar problemet med att uppnå ökat medborgardeltagande i samhällsplanering och politiska beslut. För att adressera problemet har studien som syfte att undersöka hur svenska kommuners medborgardialogsarbete förhåller sig till de demokratiska värdena legitimitet, effektivitet och social rättvisa. Det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer med tre medborgardialogspraktiker från tre olika svenska kommuner. Intervjuerna analyserades utifrån analysramverket demokratikuben och dess dimensioner rekrytering av dialogdeltagare, kommunikation samt grad av inflytande. Empirin kunde visa att kommunernas dialogarbete har potential att bidra till de demokratiska värdena, förutsatt att den enskilda kommunen har en välutvecklad systematik för dialogprocessernas olika faser, resurser nog att hantera dem, samt att ansvariga utförare av dialogerna har tillräckligt god kunskap och värderar de tre demokratiska värdena högt nog att prioritera dem. Studien identifierar även bristen på en tydlig definition av begreppets innebörd, samt dess oklara plats i det politiska systemet som hinder för att förverkliga medborgardialogens potential som demokratiskt verktyg.

Social movements’ most effective methods are often perceived as illegitimate by civilians, politicians and activists themselves. This creates a paradox as social movements’ methods needs to be able to mobilise to be effective, which requires legitimacy. This legitimacy is largely affected by the perceived legitimacy of the social movement itself. In this thesis, a thought experiment is constructed by portraying a hospital in crisis where the only possible action to change the status quo is through civil resistance. By applying the principles of the normative theories, Liberal Neutrality and Kantian ethics, on what can be called the optimal strategy of civil resistance for a hospital in crisis, social movements’ most effective methods are normatively analysed and valued. These normative theories deem social movements most effective methods legitimate depending on situation and motive. If the occurrence of civil resistance is motivated by legitimate reasons and do not endanger patients’ life, most disruptive and non-violent methods are deemed legitimate during a hospital crisis. However, the normative theories applied was found to contain limitations that create applicability issues and interpretation difficulties. This encourages further research on the normative principles, their interpretations, and their applicability to advance the evaluation of social movements’ most effective methods.

Studie om en medelstor kommun med omvänd urbanisering och vissa effekter av det fenomenet. / A study of reverse urbanization in a smal rural municipality in Sweden and some of its effects.

No description available.

The development of the crypto market over the past decade, together with digitalization, has contributed to changes in payment options around the world. This study examines how different financial institutions in Sweden view bitcoin as a means of payment. In addition, trust in bitcoin and its impact on the institutions' operations are analyzed using legitimacy theory and legitimacy strategies. This is done through a qualitative approach with five interviews from different perspectives in the financial market. The study suggests that bitcoin is currently not considered an accepted means of payment in Sweden due to the high level of trust that Swedes have in financial institutions. It is rather seen as an asset and - according to some - an investment opportunity. Furthermore, it is concluded that there is an extensive need for the upcoming regulation of the crypto market. In addition, the study also shows how institutions keep themselves legitimate in relation to bitcoin and society's values regarding the crypto market, as well as their various applied strategies.