Modern affärspraxis har inneburit ett skifte på företags huvudsakliga mål; idag är de inte bara angelägna att skapa vinst, de är även angelägna att tillföra värde för samtliga intressenter. Med anledning av rådande skifte har betydelsen av honnörsord likt socialt ansvarstagande ökat, vilket i sin tur ökat fokus på CSR. CSR är ett av de främsta koncepten inom hållbarhetsrapportering och omfattar ansvarstagande berörande ett företags affärsaktiviteter på ekonomiska-, sociala- och miljömässiga plan. Mer specifikt syftar CSR på ett företags sociala ansvar utöver sådant som är föreskrivet i lag. Enligt befintlig forskning kan ett företags sociala ansvar (CSR) tänkas ha en viss inverkan på dess anseende som arbetsgivare. Följande inverkan påstås ha sin bakgrund i den värderingsdrivna naturen hos dagens arbetssökande, där en majoritet söker sig till arbetsgivare med likasinnade värderingar. I synnerhet har följande benägenhet, att överväga en arbetsgivare med anseendet om att vara socialt ansvarstagande, observerats bland högutbildade arbetssökande. Exempelvis har ekonomistudenter exponerats för CSR under sin utbildning och kan därför antas besitta en medvetenhet om faktorerna och frågeställningarna bakom CSR som kan tänkas ha en inverkan på deras intentioner vid val av arbetsgivare. Följande kvalitativa studie syftar således till att skapa förståelse för hur ett företags sociala ansvarstagande (CSR) kan påverka dess anseende som arbetsgivare och därigenom dess förmåga att rekrytera svenska ekonomistudenter. Studiens resultat baseras på den kvalitativa ansats som utförts, där de semistrukturerade intervjuerna tyder på en ökad attraktivitet och ett förstärkt positivt anseende för socialt ansvarstagande företag. Påvisade fördelar har förnämligast visat sig ha en inverkan på ekonomistudenters kortsiktiga intentioner vid val av arbetsgivare. Av intervjuerna framgår följande ha sin grund i att ekonomistudenter drivs av egenintresse; där de som värdesätter socialt ansvar, söker arbetsgivare som tar sådant ansvar. Ekonomistudenter visar vidare indikationer på en vilja att identifiera sig med sin arbetsgivare utifrån egenintresse. Sammantaget visar således studiens resultat på att CSR, i rådande kontext, mycket väl kan vara en faktor för identifiering snarare än något annat.

The purpose of this study is to create a deeper understanding of the electoral participation of young people in Malmö city in the age of 18-29. The focus will be to examine their competence, sense of power and network in relation to political participation. The study's two questionnaires are: Why is the younger generation's turnout in Malmö city increasingly lower than other corresponding groups? What factors are behind the low turnout within the younger group in relation to "Political Efficacy"?The method is based on a qualitative content analysis and a hypothetical-deductive approach. This is to create a deeper meaning and to test different theses from the empirical material. The study's theory has been based on previously mentioned Political Efficacy. One of the more prominent and coherent results from the essay show that the informant's political self-esteem is low. The knowledge surrounding electoral participation requires great efforts for the young people to understand just how important it is that every vote in electoral participation counts.

Studien handlar om hur skolkuratorer upplever sitt professionella handlingsutrymme samt hur det kan påverkas av organisationen. Studien utfördes med hjälp av semi-struktureradeintervjuer, där 5 erfarna skolkuratorer delade sina upplevelser, definitioner och reflektioner kring fenomenet. Studiens resultat tyder på att skolkuratorer upplever sitt professionella handlingsutrymme som brett, men att det finns vissa organisatoriska faktorer som kan påverkasamt begränsa det. Faktorer som organisatoriska riktlinjer, intern och extern samverkan,organisations ledning samt otydlighet och ensamhet gällande yrkesroll och arbetsposition.

Syftet med denna studie är att bidra med kunskap genom att undersöka specialpedagogers roll i arbetet med skolutveckling samt om stöd från ledningen påverkar arbetet med skolutveckling. För att besvara syftet har en kvalitativ forskningsansats tagits som utgått från Steinar Kvale & Svend Brinkmann (2014) kvalitativa forskningsintervju. Forskningsintervjun är semistrukturerad. Det empiriska materialet baseras på semistrukturella intervjuer med åtta specialpedagoger. Den teoretiska förankringen är professionsteori med utgångspunkt i de fyra attributen legitimitet, förtroende, auktoritet och autonomi. Resultatet visar att flera olika faktorer kan göra intryck på vilka möjligheter specialpedagogen har att arbeta med skolutveckling på skolorna i vår studie, såsom rektors syn på skolutveckling, tid, mandat, skolkultur samt specialpedagogens position i skolorganisationen.Studien belyser att specialpedagogernas kompetens och kunskap inte används fullt ut, dock framkommer det att specialpedagogerna har enorm potential och förmåga att bidra till skolutvecklingen. Det som framkommer är att ledningen måste prioritera och avsätta tid tillsammans med specialpedagogerna i syfte att identifiera, planera och organisera för att arbeta och driva skolutvecklingen framåt.

Fokuset på hållbarhet har ökat och allmänheten har blivit alltmer medveten om konsekvenserna av företagens handlingar. Tidigare reglering har brister och Corporate Social Reporting Directive (CSRD) medför därmed att ett nytt ramverk för hållbarhetsrapportering ska implementeras. Kring miljöfrågor har energiföretagen ett ökat tryck och står nu i fokus med att hantera aktuella miljöproblem. Studiens syfte är att undersöka hur CSRD påverkar hur svenska energiföretag hållbarhetsredovisar framöver, samt hur utmaningar och möjligheter kan påverka deras hållbarhetsredovisning på kort och lång sikt. I studien undersöks denna påverkan genom institutionell teori och legitimitetsteorin. En kvalitativ metod användes för datainsamling genom intervjuer med personer som uppfyller urvalskriterierna. Resultatet visar att energiföretagen verkar vara väl förberedda, dock påverkas hållbarhetsredovisningen. Moderbolagen övertar den lagstadgade hållbarhetsrapporteringen och ansvaret verkar bli större och mer tvångsmässigt, medan dotterbolagens egen rapportering simplifieras och blir som frivilliga initiativ. Dessutom verkar inte utmaningarna och möjligheterna fokuseras på och ge någon särskild påverkan.

Gängkriminaliteten har aldrig tidigare fått det utrymme i både media och i politiken som den får idag i Sverige. Det är en fråga av hög prioritet för både politiker, medborgare och poliser där en mängd olika förslag på åtgärder för att minska gängkriminaliteten har diskuterats. Uppsatsens syfte är att genomföra en textanalys och diskurspsykologisk studie av olika politiska valmanifest, tal och uttalanden i nyhetsmedia för att studera gängkriminaliteten i Sverige som symbolpolitik. Frågeställningarna redogör för att undersöka hur politikerna legitimerar de politiska förslagen om visitationszoner och hårdare straff för gängrelaterad brottslighet inför väljarna och vilka tolkningsrepertoarer som används. Politikernas förslag om visitationszoner och hårdare straff är genomgående, och sporadiskt lämnas även utrymme för andra åtgärder där utökade polisiära befogenheter och en förändrad migrationspolitik får ta plats. Åtgärder och uttalanden som analyseras utifrån hur handlingskraftiga politikerna upplevs och hur väl den politiken de för är legitim i förhållande till ett symbolpolitiskt perspektiv. En analys som mynnar ut i politikernas slagkraftiga språkbruk i media och till medborgare och där tolkningsrepertoarerna handlingskraft och trygghet har identifierats och använts för att uppnå legitimitet inför väljarna. Tidigare forskning har signalerat om visitationszonernas, men framför allt de hårdare straffens, ineffektiva brottsreducerande effekt på gängkriminella, där åtgärderna enligt symbolpolitik blivit viktiga politiska frågor för medborgarna. Genom att använda olika begrepp och beskrivningar belyser de problematiken kring gängkriminalitet inför väljarna, vilket visar kampen de för mot gängkriminaliteten och på så sätt legitimeras de åtgärder som vidtagits.

Arbetet med att stärka ett arbetsgivarvarumärkes attraktivitet, både internt och externt, det alltmer välbekanta begreppet “Employer branding”, är ett vanligt förekommande koncept i dagens organisationer. Syftet med studien är att försöka ta reda på vad fenomenet “Employer branding” är och hur organisationer kan bedriva arbetet med att göra sitt arbetsgivarvarumärket attraktiv på den svenska arbetsmarknaden. Tieto, COWI och Klarna AB är de företag som deltar i studien. Begreppen legitimitet och löskoppling från den institutionella- och nyinstitutionella teorin kommer att ligga som teoretisk utgångspunkt för att besvara studiens frågeställningar och syfte. Den metod som har använts är en kvalitativ intervjustudie, där totalt åtta semistrukturerade intervjuer utifrån ett strategiskt urval har genomförts med de tre företagen. För att bearbeta materialet har transkriberingsmetoden använts där vi utgår från en deduktiv ansats och har kodat materialet efter på förhand formulerade begrepp som var ställda i relation till den teoretiska utgångspunkten. Det empiriska materialet visar att alla tre företagen är medvetna om både den interna och framförallt den externa sidan av Employer branding och påstår att de är aktiva i arbetet med att öka attraktiviteten internt inom organisationen såväl som externt. / The work with Employer branding, both external and internal, is a frequent used concept in organizations today. The purpose of our study is to try to find out what the phenomenon of “Employer branding” is and how organizations can pursue efforts to make its employer brand attractive on the Swedish labor market. Tieto, COWI and Klarna AB are the companies participating in our study. The terms legitimacy and loose coupling from the institutional- and new institutional theory is going to be our theoretical base to enable us to answer our questions and purpose of our study. The used method is a qualitative study, where a total of eight semi-structured interviews based on a strategic selection were carried out with the three companies. In order to process the material have transcription-method been used that is based on a deductive approach and the material has been coded after pre-formulated concepts that were made out in relation to the theoretical starting point. The empirical material indicates that all three companies are aware of both the internal and especially the external side of Employer branding and states that they are active in the work to increase attractiveness internally within the organization as well as the extern.

In the past few years, the number of e-scooter rental services has rapidly increased in Sweden and across Europe. The increased usage of e-scooters has created problems, for example with accessibility on sidewalks and traffic safety. Consequently, the e-scooter industry has become a highly debated topic. This case study examined how Voi Technology communicate to profile themselves as legitimate, based on Max Weber’s principles of legitimation and Mark C. Suchman’s legitimation strategies. Three research questions were formulated to be able to fulfill the aim of the study: 1) Which of Suchman’s strategies to maintain legitimacy can be distinguished in Voi Technology’s external communication? 2) Which of Suchman’s strategies to repair legitimacy can be distinguished in Voi Technology’s external communication? 3) Which of Weber’s principles of legitimation can be distinguished in Voi Technology’s external communication? 30 posts from Voi’s social media accounts on Instagram, Facebook and Linkedin were analyzed with a qualitative content analysis and a semiotic analysis. The results showed that Voi are using the strategies “protect accomplishments” and “perceive change” to maintain legitimacy and the strategies “normalize” and “restructure” to repair legitimacy. The study did also find the legal-rational and charismatic principles of legitimation in Voi’s communication. The traditional principle of legitimation could not be found. Instead, Voi often presented themselves as non-traditional and innovative. This study contributes with more knowledge about how organizations can communicate to get legitimacy, when an organization or market is being questioned.

Uppsatsen har undersökt huruvida Europaparlamentet under sin historia gjort mer än explicit uttryckt i fördragen vid tillsättandet av Europeiska kommissionen. Sex sådana förfaranden har identifierats. En utförligare analys av dessa förfaranden har sedan visat att även om de inte explicit fått stöd, så kan stöd ändå härledas från fördragen i tre av sex fall. I de resterande tre fallen (som saknar fördragsstöd, inte ens härlett sådant) kan det dock inte bevisas med säkerhet att makt utövats. Slutsatsen blir därför att Europaparlamentet aldrig tillskansat sig makt på ett fördragsvidrigt sätt. Vidare har legitimiteten i Europaparlamentets maktutövning vid dessa förfaranden har också undersökts med hjälp av kriterier utarbetade av David Beetham. Denna legitimitetsanalys kom fram till att Europaparlamentets roll vid kommissionstillsättningarna gällande tre förfaranden var helt legitim, och vid tre förfaranden delvis legitimt.

No description available.