Sustainability is a highly discussed subject in today’s society. One industry that is facing big challenges when it comes to its environmental effect is the fashion industry. The pressure to live up to the society’s norms regarding sustainability can lead to greenwashing. Greenwashing arises when a company's positive communication regarding their sustainability does not match with their actual environmental impact. When it comes to how companies want to portrait themselves and communicate they can choose to focus on either creating a good reputation or be legitimate. These two ways of communicating can end up in conflict since it is important to differentiate from competitors but also show that you follow expected norms. This essay’s purpose has been to investigate how two of the world’s highest valued fashion companies, H&M Group and Inditex, focus on reputation or legitimacy for their sustainability communication. The essay shows that H&M Group and Inditex are very similar in their use of both reputation and legitimacy for their sustainability communication. The study shows that both companies focus slightly more on creating a better reputation than legitimacy though. The essay also shows that both companies possibly could be using greenwashing to strengthen their reputation and legitimacy. / I dagens samhälle är hållbarhet ett högst aktuellt ämne. En bransch som står inför stora utmaningar när det gäller dess påverkan på miljön är modebranschen. Pressen att leva upp till omgivningens normer kring hållbarhet kan leda till greenwashing. Greenwashing uppstår när företags positiva kommunikation kring sitt miljöarbete inte stämmer överens med det faktiska miljöarbetet. När det kommer till hur företag vill porträttera sig och kommunicera kan de fokusera på att antingen skapa ett gott anseende eller vara legitima. Dessa två sätt att kommunicera på kan hamna i konflikt då det är viktigt att vara konkurrenskraftig men också visa att man följer förväntade normer. Denna uppsats syfte har därför varit att undersöka huruvida två av de högst värderade modeföretagen, H&M Group och Inditex, fokuserar på anseende eller legitimitet i sin hållbarhetskommunikation. Uppsatsen visar att H&M Group och Inditex är mycket lika i sin användning av både anseende och legitimitet i sin hållbarhetskommunikation. Studien visar dock att företagen fokuserar aningen mer på att öka sitt anseende än sin legitimitet. Uppsatsen visar också att båda företagen möjligtvis använder sig av greenwashing för att stärka sitt anseende och legitimitet.

The purpose of this study is to penetrate how democracy in the public library is perceived, and in which context. Also the question of how the public library is legitimized, and in which context this is addressed. These two questions are then related to Bibliotekslagen §2. The focus for the study are texts written during the pandemic, and until after the war in Ukraine began. Trough narrative analysis, the texts are interpreted in the light of new institutional theory. Six main narratives with underlying narratives are found, and one narrative that goes across all other narratives. The narratives are 1) the public library in crisis or war 2) the public library and democracy 3) the public library and the municipally 4) the public library as the meeting place of the society 5) the public library and the librarians 6) the public library and communication. The narrative of the public library’s mission and supply of activities is a narrative found that goes across all other narratives. All narratives show discrepancies in the opinions that are found in the texts. This shows the challenges the public library faces in times of change.

Digitization has made information and data increasingly valuable to most organizations and in recent years, the concept of Big Data has increasingly taken place in the business world. Big Data analysis, i.e. analyzing Big Data, can lead to improved efficiency and improved quality in the audit. Large investments in Big Data analysis have been made in recent years. Despite these investments, the audit business lags behind the business world in using Big Data analysis. Researchers argue that there are many uses for Big Data analysis, but there are not many studies that show practically how auditors use Big Data analysis in their profession or factors that affect the use of new audit technologies. The purpose of the study is to gain a deeper understanding of how auditors use Big Data analysis in the audit process to assure financial information, also to explain the factors affecting the auditors use of new audit technologies. The empirical study has a qualitative method, an inductive approach and eight semi-structured interviews with respondents from different accounting firms around Sweden have been made. The interviewees believe that Big Data analysis is just in the beginning of its development. They think that Big Data analysis will be used in more areas in the future. The study shows that Big Data and Big Data analysis in the audit environment is hard to define. It is shown that auditors use Big Data analysis to complement traditional audit procedures, rather than replacing them. The study also examines the factors that affect the use of audit technologies. Factors affecting the auditors' use of BDA are legitimacy, ethics, laws & regulations, the auditor, and the responsible part of the financial information that is being assured.

Utgångspunkten i denna studie är att synliggöra om jämställdhetsperspektivet i förhållande till det politiska styrets sammansättning skulle kunna antas vara en påverkansfaktor när det kommer till det politiska styrets legitimitet. Studien utgår ifrån tidigare forskning och teorier kring jämställdhetsfaktorns påverkan på politisk legitimitet så väl som organisationers överlevnad, vikten av igenkänning och förutsättningar för att förstå enskildas behov och intressen. För att uppfylla studiens syfte och undersöka om dagens politiska jämställdhet både korrelerar med legitimiteten och kanske till och med kan antas påverka utfallet har det genom det teoretiska underlaget tagits fram 3 hypoteser. Hypoteser som anger riktning på relationen mellan jämställhet och legitimitet genom att identifiera indikatorer för det senare samt testa dessa med hjälp av korrelations- och regressionsanalyser. Av resultatet att döma syntes relationer existera i enlighet med det teoretiska underlaget men att anta att jämställdhet spelar någon faktiskt roll och kanske till och med påverkar nivån av legitimitet går inte att säga. De genomförda analyserna visade att den överblicksbild av relationen mellan jämställdhet och politisk legitimitet som syns under början på 2000-talet inte säger mer än att det finns en relation fenomen mellan idag. Och att det på grund av studiens begränsningar inte går att utläsa om den ena faktorn påverkan den andra. För att dra sådana slutsatser krävs en mer omfattande longitudinell studie som även tar hänsyn till de förändrade synsätten på jämställdhet över tid. / The starting point of this study is to make visible whether the gender perspective in relation to the composition of political governance could be assumed to be an influencing factor when it comes to its legitimacy. The study is based on previous research and theories about the gender equality factor's impact on political legitimacy as well as the survival of organizations, the importance of recognition and the conditions for understanding individuals' needs and interests. To fulfill the purpose of the study and investigate whether today's political gender equality both correlates with legitimacy and perhaps even can be assumed to affect the outcome, 3 hypotheses have been developed through the theoretical basis. Hypotheses that indicate the direction of the relationship between equality and legitimacy by identifying indicators for the latter and testing these using correlation and regression analyses. Judging from the result, relations appeared to exist in accordance with the theoretical material, but to assume that equality plays any actual role and perhaps even affects the level of legitimacy cannot be said. The analyses carried out showed that the overview of the relationship between gender equality and political legitimacy that is visible in the early 2000s says nothing more than that there is a relationship between them today. And that due to the study's limitations it is not possible to determine whether one factor affects the other. To draw such conclusions, a more comprehensive longitudinal study is required that also considers the changing views on gender equality over time. / <p>2022-06-14</p>

Prostituerade som grupp upplever en stigmatisering som medför flertalet negativa konsekvenser, däribland en marginalisering, skuldbeläggning och en ökad risk för att utsättas för brott. Detta kan i sin tur orsaka svårigheter i att hävda offerstatus. Forskning kring detta är däremot bristfällig och syftet med studien var således att undersöka attityder till prostituerades legitimitet som brottsoffer. För att mäta syftet undersöktes skillnaden i män och kvinnors attityder samt om det förelåg en skillnad i attityderna beroende på om individen var en bordell-, gatu- eller eskortprostituerad. Studien hade en kvantitativ ansats med bekvämlighetsurval som bestod av 184 universitetsstudenter (129 kvinnor och 55 män) i åldersintervallet 19-40 år (M = 23,96). Datainsamlingen skedde genom en webbaserad enkät. Resultatet visade att kvinnor tillskrev prostituerade en signifikant högre legitimitet som brottsoffer, i jämförelse med män. Vidare erhöll den bordellprostituerade en signifikant högre nivå av legitimitet i jämförelse med både den gatu- och eskortprostituerade. Däremot förelåg ingen signifikant skillnad mellan de två sistnämnda formerna. Studien kan därmed påvisa att det föreligger variation i attityder till prostituerades legitimitet som brottsoffer men mer extensiv forskning behövs inom området för att kunna etablera dessa fynd.

The aim of the study was to see how the media affects the legitimacy of an actor in the climate transformation, by looking at a specific actor. A qualitative analysis has been carried out in the form of a document study of newspaper articles concerning an actor in the climate transformation. The qualitative analysis is supplemented with a quantitative analysis, with the aim of providing an overview of the empirical evidence. With the help of an analysis tool, we have investigated how the media affects an actor's legitimacy. The analysis tool was based on literature on how legitimacy can be created in polycentric governance arrangements, as well as within the theory of framing and from a business networks perspective. The quantitative analysis is presented in descriptive statistics and the qualitative analysis is presented in text and with a final summary in tabular form. The analysis showed that the actor often was portrayed as important in the climate transformation, but also credible in terms of empirical credibility, credibility of the speaker and social and political trust. The actor also portrayed themselves as very confident. They were also shown to care about their employees, future generations, and society at large, which should further affect their credibility and trust. Interesting findings from the analysis included bombastic rhetoric from a politician, challenges and criticism did not seem to damage the actor's legitimacy and that the actor has "skipped" some of the factors that the literature describes create or promote legitimacy. But also, the actor was described as a "done deal" early in the decision-making process and that trust in various forms seems to be the most important factor for legitimacy. The conclusions are that the portrayal of the actor in media, positively affects their legitimacy. / Syftet med studien var att se hur media påverkar en aktörs legitimitet i klimatomställningen, genom att titta på en specifik aktör. En kvalitativ analys har genomförts i form av dokumentstudie på tidningsartiklar som berör en aktör i klimatomställningen. Den kvalitativa analysen kompletteras med en kvantitativ analys, med syftet att ge en överblick av empirin. Med hjälp av ett analysverktyg undersöktes hur media påverkar en aktörs legitimitet. Analysverktyget baserades på litteratur om hur legitimitet kan skapas i polycentriska styrningsarrangemang, så väl som inom teorin om framing samt utifrån ett företagsekonomiskt perspektiv. Den kvantitativa analysen presenteras i beskrivande statistik och den kvalitativa analysen presenteras därefter i text samt med en avslutande sammanställning i tabellform. I analysen framgick att aktören ofta porträtterades som viktiga i klimatomställningen, men också trovärdiga i termer av empirisk trovärdighet, trovärdighet för talaren samt socialt och politiskt förtroende. Aktören porträtterade också sig själva som mycket självsäkra. De visade sig också vara måna om sina anställda, kommande generationer och samhället i stort, vilket ytterligare bör påverka deras trovärdighet och förtroende.  Intressanta fynd från analysen var bland annat bombastisk retorik från en politiker, att utmaningar och kritik inte verkade skada aktörens legitimitet och att aktören har “hoppat över” vissa av de faktorer som litteraturen menar skapar eller främjar legitimitet. Men också att aktören beskrevs som en “done deal” redan tidigt i beslutsprocessen och att förtroende i olika former verkar vara den viktigaste faktorn för legitimitet. Slutsatserna är att porträtteringen av aktören, i media, påverkar deras legitimitet positivt.

Sustainability reporting is increasing rapidly, nowadays corporations face larger and larger requirements that they work with sustainability and that they present their sustainability work. Both legally required and not legally required expectations and requirements changes how the corporations work and drives the change forward. Previous studies show that the new laws in sustainability reporting often are very difficult, complicated and demanding to follow for the corporations. This study examines how the corporation's sustainability work has changed and which of the legal and non legal requirements has driven the change. This study is abductive with a qualitative approach, this study used a case study of two companies in the automotive industry to be able to answer the research question. The result of this study showed in contrast to the previous literature that the two companies in the case study weren’t highly affected by the legal requirements in sustainability reporting that were introduced. This was mainly because the two already had adopted a great sustainability routine in their work. This finding was the biggest difference from the previous literature and theories. Further it was found that the non legal requirements were the biggest and the most driving changes for the corporations. The non legal requirements were the ones that were driving the change and were the most demanding for the two corporations. This study resulted in that the legal requirements weren't as complicated and difficult for the corporations as the previous literature suggested, instead it was the non legal requirements in the form of stakeholders that was driving the change for the corporations.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera skogsindustriella företags decouplingstrategier, dess antecedenter och dess konsekvens. Företagen som har undersökts är BillerudKorsnäs, Holmen och Svenska Cellulosa AB (SCA) i en flerfallsstudie. Skogsindustrin var intressant eftersom den gör ekonomiska resurser av träd samtidigt som företagen hugger ner träd som binder koldioxid. Med en växande takt av nedhuggning skapar detta ett dilemma. Studien har utgått från en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys. I datainsamlingen användes positiva och negativa ord vilka systematiskt söktes efter i företagens hållbarhetsredovisningar i programmet Nvivo. Data kodades utifrån allmän, ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet samt prospektiv och retrospektiv information. Huvudresultatet visade att de tre företagen uttryckte sig mest prospektivt samt att de använde mest positiva ord. Slutsatserna som kan dras av resultatet är att prospektiv och retrospektiv information är antecedenter till decouplingstrategi och legitimitet är en konsekvens av decouplingstrategi. / The purpose of this study is to describe and analyze the decoupling strategies of forest industrial companies, its antecedents and its consequence. The companies that have been investigated are BillerudKorsnäs, Holmen and Svenska Cellulosa AB (SCA) in a multiple case study. The forestry industry was interesting because it makes economic resources from trees at the same time that the companies cut down trees that bind carbon dioxide. With a growing rate of felling, this creates a dilemma. The study has been based on a quantitative and qualitative content analysis. In the data collection, positive and negative words were used which were systematically searched for in the companiesʹ sustainability reports in the program Nvivo. Data were coded based on general, economic, social and environmental sustainability as well as prospective and retrospective information. The main result showed that the three companies expressed themselves most prospectively and that they used the most positive words. The conclusions that can be drawn from the results are that prospective and retrospective information are antecedents to decoupling strategy and legitimacy is a consequence of decoupling strategy.

Sammanfattning Datum: 2023-05-30. Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15 hp. Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens Universitet. Författare: Sofia Gynt och Tuva Kiiveri. Titel: Hållbarhetsrapportering av ett varumärkesskadat företag: En fallstudie om hur H&amp;M anpassar sin signalering efter samhällets kritik får att återuppbygga sin legitimitet. Handledare: Aija Voitkane. Nyckelord: Hållbarhetsrapport, hållbarhet, signalering, legitimitet, CSR. Forskningsfråga: Hur förändrar H&amp;M sin signalering som en reaktion på skandalerna för att återuppbygga sin legitimitet? Syfte: Syftet med uppsatsen är att öka förståelsen för hur anpassad signalering kan användas i ett varumärkesskadat företag för att återuppbygga legitimiteten. Detta utförs genom att undersöka samverkan mellan samhällets reaktioner på H&amp;M:s hållbarhetsarbete och H&amp;M:s respons på denna reaktion under åren 2012–2021. Metod: Denna studie bygger på en kvalitativ metod med ett deduktivt förhållningssätt. För att analysera empirin användes en tematisk analys med en induktiv ansats. Slutsats: Undersökningen visar att H&amp;M förändrar sin signalering efter en skandal genom att implementera olika slags legitimitetsstrategier, specifikt reaktiva sådana, där H&amp;M kortsiktigt rapporterar mer positivt om sådant som kan kopplas till skandalerna eller rapporterar om problemet på branschnivå. De erkänner även sina brister i samband med de flesta skandalerna, specifikt de större, men de är samtidigt vilseledande och selektiva i vad de rapporterar för att visa enlighet med samhället och på så sätt återuppbygga legitimiteten. / Abstract  Date: 2023-05-30. Level: Bachelor thesis in Business Administration, 15 cr. Institution: School of Business, Society and Engineering, Mälardalen University. Authors: Sofia Gynt and Tuva Kiiveri. Title: Sustainability reporting by a brand-damaged company: A case study on how H&amp;M adapts its signaling in response to societal criticism to rebuild its legitimacy. Supervisor: Aija Voitkane. Keywords: Sustainability report, sustainability, signalling, legitimacy, CSR. Research questions: How does H&amp;M change its signalling in response to the scandals to rebuild itslegitimacy? Purpose: purpose of this study is to increase the understanding of how customized signalling can be used in brand-damaged company to rebuild legitimacy. This is done by examining the interaction between society's reactions to H&amp;M:s sustainability work and H&amp;M:s response to this reaction during the years 2012–2021. Method: This study is based on a qualitative method with a deductive approach. To analyze the empirical data a thematic analysis was used with an inducive approach. Conclusion: The case study shows that H&amp;M changes its signalling after a scandal by implementing different kinds of legitimacy strategies, specifically reactive ones, where H&amp;M reports more positively in the short term on things that can be linked to the scandals or reports on the problem at the industry level. They also admit their flaws in most of the scandals, specifically the bigger ones, but at the same time they are misleading and selective in what they report in order to show accordance with society and thus rebuild legitimacy.

Denna uppsats handlar om hur medborgarens demokratiska position i samhällsbyggnadsprocessen påverkas beroende på valet av organisationsform i staden som expanderar. I denna studie har två städers stadsbyggnadsförvaltningar i kontrast till kommunala exploateringsbolag studerats utifrån två stadsutvecklingsprojekt. Att kommuner väljer att bolagisera sig inom stadsutveckling möjliggör för kommuner att delegera ut delar av ansvarsområdet för att resurseffektivisera samhällsbyggnadsprocessen. Planlagstiftandet bibehålls inom den kommunala förvaltningen, då de har den myndighetsutövande uppgiften att ta fram detaljplaner för mark- och vattenanvändning enligt Plan- och bygglagen. De kommunala exploateringsbolagen kan i sin tur i stället ansvara för att påverka i tidiga skeden för att bidra med underlag, samtidigt som man är med under hela resans gång. Frågan är vad medborgaren har för demokratiskt inflytande i det som står utanför samrådsskedet i planlagstiftningen? Vad bidrar ett exploateringsbolag med till medborgarna än vad förvaltningen inte gör med befintlig planlagstiftning?  Enligt Regeringsformen (SFS 1974:152) utgår ”all offentlig makt från folket” vilket i praktiken möjliggör för medborgare att gå och rösta på valdagen. För att belysa organisationsformernas inverkan på medborgarens demokratiska position har studien använt sig av ett teoretiskt ramverk, utifrån ett hermeneutiskt förhållningsätt av begreppen medborgardeltagande och medborgardialoger. Därigenom har begreppen delats upp i delar av medborgare, deltagande och dialog för att få en djupare förståelse utifrån en demokratisk synvinkel inom stadsplanering. Detta för att undersöka om medborgardeltagande och medborgardialoger kan medföra ett medborgerligt inflytande, eller om det enbart kan ses som ett sätt att legitimera den demokratiska processen. Det kan beskrivas som att 1+1=3, utifrån att deltagande och dialog inte behöver betyda ett ”faktiskt” inflytande utan kan vara symboliskt utifrån gällande planlagstiftning.  I studien framgår det att bolagsformen har medgett en kontinuitet som inte hade varit möjlig enbart utifrån kommunernas förvaltningar. Möjligheten att genomföra en sammanhållen vision från början till slut möjliggörs, genom att exploateringsbolagen är med under hela stadsutvecklingsprojektens fortskridning i båda de studerade fallen. Samtidigt som det finns resurser att kunna ta upp enskilda medborgares perspektiv, något som traditionellt sätt i kommunala stadsbyggnadsförvaltningen inte haft möjligheten till. Detta då man riktat sig till det allmänna kollektivet i genomförandet av större stadsutvecklingsprojekt, vilket dagens institutionella planlagstiftning är ett resultat av den historiska framväxten av medborgarens position.