In this essay I have examined the inclusion in the school, specifically in the classroom and leisure time center. Inclusion means briefly that all students, regardless of their capability for school work, should be part of the planned teaching, and also be able to assimilate the knowledge that is intended to be conveyed. During my years as an educator in classroom and after-school center I've seen how this inclusion is very complicated to implement and sometimes impracticable. I have investigated how inclusion works and how it does not work in both the classroom and in the leisure time center. I have done this by examining the inclusion from three different perspectives: student´s, educator´s and school´s. I show and discuss how different inclusion can be perceived depending on which perspective you look from. I also describe how inclusion is shaped, both positively and negatively, by external factors, so-called framework factors. I discuss how these framework factors provide or do not provide educational opportunities and how they condition the educator´s practice. Opportunities that sometimes are taken advantage of and sometimes overlooked.

This essay begins with an anecdote about a child in school who in my opinion displayed introverted behavior. This child seemed to prefer playing on its own rather than with friends. These children often become less visible due to their extrovert peers who have a greater tendency to actively seek attention from adults. The purpose of this essay is to get a wider understanding about these introvert children. What are their needs and how can we best support them in school?  In this essay I have tried to see my own actions in relation to the school’s rules and regulations concerning introvert children. I have also studied literature, how playing can support extrovert children, what a teacher can do to help and support and what the norm in today’s society is. To reflect and learn I have read books on this topic and my aim is to gain a better understanding and deeper knowledge. / Den här essän börjar med en berättelse som handlar om ett av de barn i skolan och fritidshemmet som av mig som pedagog upplevs som tyst och inåtvänt. Ett barn som verkar föredra ensamlek framför lek med klasskamrater. Ofta hamnar dessa barn i skymundan i förmån till de mer extroverta och utåtagerande barnen som aktivt söker kontakt med oss vuxna. Syftet med denna essä är att få en större förståelse för varför de tysta barnen är tysta och inåtvända. Vilka behov har de och vilket förhållningssätt bör jag som pedagog ha gentemot dem? Jag har granskat mitt agerande i berättelsen utifrån skolans och fritidshemmets styrdokument samt litteratur som tar upp blyghet, lekens betydelse, pedagogens betydelse för de tysta barnen, dagens samhällsideal och ämnet praktisk kunskap. Jag har även använt skönlitteratur för att reflektera över mitt agerande för att på så sätt få en djupare förståelse för vad jag kunde gjort annorlunda.

The aim of this thesis was to investigate how teachers in school and in leisure time center look at informal and formal learning. Informal learning is often associated with leisure-time while formal learning is generally linked to school. My questions also deal with the teachers’ view of each other’s activities from a learning perspective and visibility of informal learning. I have made an empirical study with qualitative, semi-structured interviews with three class teachers and three leisure teachers. The results of the study show that the informal learning in leisure time center is generally not perceived as learning. Concepts such as knowledge, learning, and teachers are associated with the school and formal learning. The study also shows that it is necessary for teachers to visualize informal learning.

This study aims to focus on children’s perspectives of the relationship with leisure-time teachers. It aims to show the relationships significance and how the relationships are created and maintained. Semi structured group interviews with 25 children aged 8-9 years on leisure- time centers were conducted. Their stories have been analyzed from a relational perspective. The results show that for a child, a leisure-time teacher can be anything from an adult in the background who maintains order and security in the environment, to an adult who stands relationally close. The children highlight the importance of leisure-time teachers' inclination to care for the child. The leisure-time teachers’ concern can be presented in different ways and children notice if it is genuine. The children's stories are an admonition to today’s leisure- time teachers to reduce the negative interactions that includes reprimands and anger, and to take the time to listen and take the children seriously.

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i fritidshem resonerar kring elevinflytande. Mer specifikt analyseras hur sju pedagoger upplever att elevinflytande integreras i undervisningen. Tillgång till skola har funnits i Sverige sedan 1000-talet då kyrkan stod som källan till kunskap. Dagens fritidshem har sitt ursprung från 1800-talets arbetsstugor där barn skulle lära sig ett hantverk och komma ifrån tiggeri. Fritidshemmet ska vila på en demokratisk grund och eleverna ska få både omsorg och lärande. Alla elever ska mötas med respekt, nyfikenhet och öppenhet för att lära och utvecklas tillsammans. Fritidshemmet styrs av Barnkonventionen, Skollagen och Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet, där undervisningen ska utgå från elevernas intresse, behov och erfarenhet. Svenska forskare skriver om elevinflytande, hur eleverna görs delaktiga på fritidshemmet. Empirin till denna kvalitativa studie har tillkommit genom sju intervjuer med pedagoger i fritidshem. Teorin som används till analysen av empirin är barndomssociologi med begreppen barnperspektiv, barns perspektiv och makt. Resultatet visar att respondenterna tycker att det är viktigt att eleverna får göra sin röst hörd och att deras tid på fritidshemmet är värdefull. Trots det kan respondenterna se att vissa elever upplever att deras röst inte blir hörd, då deras val inte var det som majoriteten valde. Pedagogerna använder ett barnperspektiv i verksamheten då de utgår från vad de tror att eleverna vill lära om. / The purpose of this study is to investigate how educators in leisure time centers reason about student influence. More specifically, how seven educators feel that student influence is integrated into teaching si analysede. Access to school har existed in Sweden since the 11th century when the church stood as the source of knowledge. Today’s leisure time centers have their origins in 19th-century workhouses where children would learn a craft and get away from begging. The leisure center must rest on a democratic foundation and the students must receive both care and learning. The leisure time center is governed by the Convention on the Rights of the Child, the School Act and the Curriculum for primary school, pre-school and leisure time center, where teaching must be based on the students' interests, needs and experience. Swedish researchers write about student influence, how students are made to participate in the leisure time center. The experience for this qualitative study has been gained through seven interviews with educators in leisure time centers. The theory used for the analysis of the empirical evidence is childhood sociology with the concepts of child perspective, children's perspective and power. The results show that the respondents think it is important that the students are allowed to make their voices heard and that their time at the leisure time center is valuable. Even so, the respondents can see that some students feel that their voice is not being heard, as their choice was not the one chosen by the majority. The educators use a children's perspective in the activities as they start from what they think the students want to learn about.

Det övergripande syftet med denna licentiatstudie är att undersöka hur teknik som undervisningsområde kommer till uttryck inom fritidsverksamheter. Syftet inrymmer ett fokus på vad fritidslärarna gör för att organisera undervisning. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: hur ser fritidslärarna på undervisning i teknik i fritidshem; och hur organiseras teknik som en del av undervisnings-praktiken i fritidshem? Studien är kvalitativ samt inspirerad av etnografi och Grounded theory. Studiens teoretiska perspektiv är symbolisk interaktionism, samt Mitchams modell för manifestation av teknik från 1994. Studien är en fält-studie på tre olika fritidshem. I studiens bakgrundsbeskrivning påvisas att fritidshem har haft en historia där hantverk och olika estetiska aktiviteter varit vanligt förekommande aktiviteter. Fritidshemmen har också, i och med en tydligare styrning kring lärandet, fått del i läroplanen Lgr11 (reviderad 2016), där tekniken är en framskriven del av undervisningen. Studien handlar därför om hur fritidshemspersonalen reflekterar och förhandlar och definierar för att göra olika teknikaktiviteter. Fritidshemspersonalen gör, enligt studien, här en nyorientering för att tolka innehållet i den egna läroplansdelen. I denna nyorientering använder fritidshemspersonalen sig av tre olika strategier för att hantera detta med teknik som undervisning, detta i ett gränsland mellan tidigare idétraditioner och en utökad styrning.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidslärare uppfattar och tolkar fritidshemmets uppdrag, att arbeta för en socialt inkluderande och tillgänglig lärmiljö för alla elever samt hur de hanterar de etiska dilemman som kan uppstå. Studien utgår från kvalitativ intervju av fem lärare i fritidshem, vid tre olika skolor. Resultatet visar att fritidslärarna anser att det är viktigt att arbeta med inkludering men att det inte finns någon entydig tolkning av hur inkluderingsarbetet ska implementeras i det praktiska arbetet samt att förutsättningarna i de olika fritidshemmen ser mycket olika ut. Resultatet visar vidare att fritidslärarna upplever att stora barngrupper leder till att de inte räcker till för alla elever i den utsträckning de skulle vilja. Sådana situationer leder i sin tur till dilemman då de tvingades välja mellan olika elevers behov, både på individ- och gruppnivå och att prioritera vad eller vilka behov som väger tyngst för stunden.

Life is for us humans a social life. We are constantly in different social communities with various purposes. Throughout life we are part of different groups, for better or worse. The basic social communities, in our society, are the groups we live, work, learn and grow in. This essay deals with the groups children develop and learn in, in school and leisure time center. The intention is to explore how teachers and leisure time pedagogue can work with these groups and what may be the best way to create a good group dynamic and cohesion. The essay is based on three portrayed experiences that are used in a developing process using a distanced discussion and reflective writing. I have found that the attitude and leadership teachers and leisure time pedagogue exercise, against both the individual child and the group, are crucial regarding the group´s functioning and wellbeing. One approach is to work with team building exercises and similar methods which I believe would help improve group cohesion and security. I also see that it is very important for teachers and leisure time pedagogue to think and reflect about how they convey the implied value of education to the children.  A critical view and reflective way, of both our self and the function as a whole, I have also found to be important to be able to achieve good group cohesion. / Tillvaron är för oss människor en social tillvaro. Ständigt skapas olika sociala gemenskaper med varierande syften. Vi ingår i olika grupper hela livet igenom, på gott och på ont. De grundläggande sociala gemenskaperna i vårt samhälle är de grupper vi lever, arbetar, lär och utvecklas i. Denna essä behandlar de grupper barn utvecklas och lär i, i skolan och på fritidshemmet. Syftet har varit att undersöka hur lärare och fritidspedagoger kan arbeta med dessa grupper på bästa sätt för att skapa en god gruppdynamik och sammanhållning. Essän tar utgångspunkt i tre gestaltade erfarenheter som används i en utvecklande process med hjälp av en distanserande diskussion och ett reflekterande skrivande. Jag har funnit att det förhållningssätt och ledarskap lärare och fritidspedagoger utövar, gentemot såväl det enskilda barnet som gruppen, är av avgörande vikt gällande gruppens fungerande och välmående. Ett arbetssätt att föra in i verksamheten, som jag anser skulle bidra till en förbättrad gruppsammanhållning och trygghet, är team-building och liknade arbetsätt i form av mycket gemensamma lekar och samarbetsövningar. Jag ser det också av stor vikt att fundera och reflektera över vad lärare och fritidspedagoger förmedlar till barnen genom den implicita värdepedagogiken. Ett kritisk granskande och reflekterande av oss själva såväl som verksamheten i helhet har jag också funnit som betydelsefullt för att uppnå en god gruppsammanhållning.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur eleverna på ett fritidshem uppfattar sina egna möjligheter till delaktighet och inflytande på fritidshemmet. Med en fenomenografisk forskningsansats har empirin samlats in och bearbetats för att visa på elevernas olika uppfattningar om deras delaktighet och inflytande. Materialet har sedan analyserats med hjälp av barndomssociologin som teoretisk utgångspunkt samt begreppen being, becomings och barns perspektiv. Resultaten visar att en större del av eleverna på fritidshemmet anser att de har möjlighet att påverka innehållet i verksamheten, när det gäller styrda och fria aktiviteter. Dock är elevernas uppfattningar om hur detta går till varierande och flera elever önskar sig samtidigt större möjligheter till delaktighet och inflytande. Resultaten visar även att eleverna tänker olika kring vilka sammanhang de helst skulle vilja vara med och bestämma i. / The purpose of this study is to explore how pupils at one leisure time centre (LTC) perceive their opportunities of participation and influence. With Phenomenography as a research approach the empirical data has been obtained and processed to indicate the pupil’s different perceptions of their participation and influence. The theoretical framework for the analysis is a combination of childhood sociology, being, becomings and child’s perspectives. Results show that a majority of the pupils feel that they are given opportunities to participate and influence the activities at the LTC. There is however a variation of the pupils perceptions of how this is made and several pupils wish that they were given more opportunities to participate and influence. Results also show that the pupils have different ideas of what context they would rather see themselves being able to influence the LTC.

In this scientific essay, I reflect on children's free creation within the creative activities in Swedish school and at leisure time centers based on my experiences as a Living Workshop pedagogue. I start from an event where a student expresses that during our creative sessions we "only make feelings" when the child and another pedagogue were allowed to create exactly what the child wanted. It made me think about how much I, as an educator control the students in their creation and what free creation really means. The purpose of this thesis is to investigate what my role as a Living Workshop pedagogue and leisure time center pedagogue is in the creative activity. My reflections are based on Vygotsky and May's theories of creativity and imagination and examine how the view of creative activity within the school can look like based on a dissertation on how teachers in aesthetic subjects and principals legitimize aesthetic activity. I present the current theories in Living Workshop pedagogy and reflect on the concept of free creation based on different theories. Furthermore, I reflect on what restrictions in relation to children's free creation there may be within Living Workshop pedagogy, as well as what restrictions there may be within the school and the leisure time center's activities linked to the current governing documents. / I denna vetenskapliga essä reflekterar jag över barns fria skapande inom den skapande verksamheten i skola och på fritidshem från mina erfarenheter som Levande Verkstadspedagog. Jag utgår ifrån en händelse där en elev uttrycker att vi under våra skapandepass ”bara gör känslor” när hen tillsammans med en annan pedagog fick skapa precis vad hen ville. Det fick mig att börja fundera över hur mycket jag som pedagog styr eleverna i deras skapande och vad ett fritt skapande egentligen innebär. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken min roll som Levande Verkstadspedagog och fritidshemslärare är inom den skapande verksamheten. Mina reflektioner tar sin utgångspunkt i Vygotskij och Mays teorier om kreativitet och fantasi samt undersöker hur synen på skapande verksamhet inom skolan kan se ut utifrån en avhandling kring hur lärare inom estetiska ämnen och rektorer legitimerar estetisk verksamhet. Jag presenterar de teorier som är rådande inom Levande Verkstadspedagogiken och reflekterar över begreppet fritt skapande utifrån olika teorier. Vidare reflekterar jag över vilka begränsningar i förhållande till barns fria skapande det kan finnas inom Levande Verkstadspedagogiken men även vilka begränsningar det kan finnas inom skolan och fritidshemmets verksamhet kopplat till de rådande styrdokumenten.