<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

<p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

<p> </p><p>Syftet med detta examensarbete är att ta reda på hur pedagoger som arbetar med</p><p>barn använder sig av musik och lek i undervisningen. För att få reda på det</p><p>genomfördes intervjuer och observationer av fyra pedagoger i en skola i en</p><p>mellansvensk stad. Respondenterna arbetar med barn i olika åldrar, från</p><p>förskoleklass till årskurs nio. Sedan jämfördes intervjuerna och observationerna mot</p><p>tidigare forskning. Läroplanen (Lpo 94) säger att de som arbetar med barn i skolan</p><p>ska försöka hitta sätt att fånga elevernas nyfikenhet och ge dem lust att lära. Man ska</p><p>se alla barn som olika individer och hitta möjligheter för alla att lära och utvecklas.</p><p>Musik, lek och rörelse anses av flera forskare vara ett bra sätt att uppnå detta. Man</p><p>kan genom musiken visa att man behärskar språket, eller ges en möjlighet att kunna</p><p>ta till sig ett nytt språk. Pedagogerna i studien vet att man ska ta till vara på barnens</p><p>naturliga lekfullhet och lusten att sjunga, och de utnyttjar detta till viss del i</p><p>undervisningen. Det är fortfarande viktigt för pedagogerna att använda sig av</p><p>läroböcker i undervisningen, då inte alla vill eller kan lära med hjälp av lek och</p><p>musik. Efter en viss åldersgrupp försvinner till en viss del musiken och nästan all lek</p><p>från skolan, då respondenterna har skilda åsikter om vad eleverna tycker är barnsligt</p><p>eller inte.</p><p> </p>

Syftet med denna studie är att undersöka lekens betydelse för barns lärande och utveckling. Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har intervjuat sju stycken förskollärare. Resultatet visar att förskollärarna anser att leken är grunden till lärande och leken beskrivs som en grundpelare i förskolan. Delaktighet i barns lek påpekades som viktigt och även att ta till vara på barns intressen och idéer.

Syftet med den här studien var att undersöka hur förskollärare som arbetar Reggio Emilia-inspirerat ser på Reggio Emilia-filosofin samt hur de uppfattar barns lek och sin egen roll i barns lek i förhållande till filosofin. Vi valde kvalitativa intervjuer som metod där vi intervjuade sju förskollärare som arbetar på Reggio Emilia-inspirerade förskolor. Resultatet efter databearbetningen visar att alla förskollärare i stort sett har en liknande syn på vad Reggio Emilia-filosofin innebär för dem. De arbetar exempelvis utifrån barnens intressen och ser barnet som kompetent. Samtliga förskollärare anser att lek är viktigt för barnen. Några lyfter fram hur de inte ser skillnad på att leka och lära medan andra vill använda leken som ett verktyg till att utveckla olika förmågor hos barnen. De betonade framförallt miljön som en stor del i både Reggio Emilia-filosofin och till att stimulera barnens lek. Flera förskollärare lyfte fram att miljön ska vara utmanande, estetisk och vacker. Samtliga hävdade att de både ska vara observerande och deltagande i leken beroende på situation. Resultatet visar dock att förskollärarna väljer att närvara och observera mer i leken än att delta.

Enligt skolverket (2014) har leken en central plats i fritidshemmets verksamhet och bidrar till att skapa meningsfullhet för eleverna. Barn leker för att bearbeta upplevelser och träna sig inför livet och de leker oavsett livssituation. Studiens syfte är att undersöka, beskriva och redovisa ett antal fritidspedagogers uppfattningar om fri lek inom fritidshemmets verksamhet. Denna uppsats är skriven utifrån kvalitativ metod med inspiration av den fenomenografiska metoden, där intervjuer har använts för att samla in data utifrån syfte och frågeställningar. I vår studie har vi intervjuat sju stycken fritidspedagoger, varav två intervjuer är gjorda via e-post. Resultatet visar att fritidspedagogerna anser att den fria leken är en viktig del av fritidshemmets verksamhet där barnen tränar sig på det sociala samspelet och tillsammans lär sig inför livet. / <p>Godkännandedatum: 2015-01-02</p>

I den här studien har vi valt att studera vad pedagoger har för erfarenheter av hur barn tar sig in i lek och vilka tillträdesstrategier som är de vanligaste. Vi har därför utfört intervjuer med pedagoger som vi spelat in för att ta reda på våra forskningsfrågor. Under intervjerna samt då vi bearbetat materialet har vi utgått ifrån Corsaros 15 tillträdesstrategier samt annan forskning inom forskningsfältet. I resultatet presenterar vi pedagogers tidigare erfarenheter av hur barn tar sig in i lek. Vi tar också upp vilken respons barn får i sina försök till tillträde enligt pedagogerna och vilka strategier pedagoger upplever är mer och mindre förekommande. En annan aspekt vi tar upp i resultatet är vilken roll pedagogen har då barn blir nekad till lek. Studien har visat att det finns två strategier som är mest förekommande enligt de sju pedagoger vi intervjuat och de poängterade även vikten av att vara närvarande som pedagog när ett barn blir nekad till lek för att kunna hjälpa och stötta barnet.

Purpose: The purpose of this study was through qualitative interviews with six pre-school teachers and to get a deeper knowledge of how pre-school teachers relate and think about the gender perspective in the free play. We also wanted to get an idea on how they handle material in the relation to gender. Issues: How does pre-school teachers conduct themselves to gender towards children and their views on gender development over the years? What do pre-school teachers have for ideas about gender in the free play in activity? How do they handle gender coded material in the activity, their views about gender coded materials and unisex material? Method: We have used a phenomenological science approach which is an inspiration to a qualitative research. Qualitative interviews has helped us to get a deeper information about our study.   Theory: We have used Judith Butler's gender theory to explain how the concept of gender and sex are present as the basic theoretical tool in feminist theory. Results: The conclusion of our study is that pre-school teachers have different ways of conducting themselves to children in the schools. We have also noticed that pre-school teachers at the respective pre-schools are aware that they should relate to both girls and boys in similar ways and make positive impact on children. They also had a different idea of ​​what a free play is and how they use free play for children's development and learning.  Pre-school teachers in the respective pre-schools also had different ways of handling gender coded materials and unisex materials.

BakgrundI förskolans läroplan Lpfö (98 rev 2010) står det beskrivet att verksamheten ska arbeta med jämställdhet mellan könen. I vår bakgrund beskriver vi relevant litteratur rörande jämställdhet mellan pojkar och flickor i yngre åldrar samt förskollärares förhållningssätt gällande barnslek. Vi som bedrivit studien var nyfikna på hur förskollärare uppfattar jämställdhet samt om och hur verksamma förskollärare arbetar med detta.SyfteSyftet med vår studie är att ta reda på om och hur förskollärare arbetar med jämställdhet samt hur de uppfattar jämställdhet. Vi vill även undersöka hur de förhåller sig till pojkar och flickor i den fria leken inomhus/utomhus. Genom studien vill vi ta reda på om förskollärare upplever möjligheter eller svårigheter med att bedriva ett jämställdhetsarbete.MetodVi har valt att använda oss av kvalitativ metod genom intervju och strukturerad observation. Den kvalitativa metoden valde vi då vi anser den vara mest relevant för vår studie för att få en övergripande inblick i förskollärarnas tankar samt hur förskollärarnas förhållningssätt synliggörs i barnens lek. Studien genomfördes på tre olika förskolor med verksamma förskollärare och barn som är i åldern 2,5 – 3,5. Totalt genomfördes nio intervjuer och sjutton observationer.ResultatPå förskolorna där studien genomfördes framkom det att det finns en medvetenhet om hur ett jämställdhetsarbete kan bedrivas. Förskollärarna beskriver de metoder de använder sig av för att bedriva en jämställd pedagogik mellan pojkar och flickor.

Leken har kommit att bli ett verktyg för lärare med uppgift att utveckla kunskaper hos eleverna på ett roligt sätt. Att leken ska vara kul, frivillig och fantasifull begränsas av synsättet att den ska lära eleverna en mängd viktiga och nyttiga kunskaper som kan behövas i vuxenlivet. Syftet med studien är att synliggöra olika lärarkategoriers uppfattningar om lek och vad den har för betydelse för elevernas utveckling. De frågor som ligger till grund förarbetet är:         Hur beskriver de olika lärarkategorierna begreppet lek?         Vad har leken för betydelse för elevernas utveckling enligt de olika lärarkategorierna?  Studien baseras på en bred lekteori och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Lärarna i studien har en komplex och mångsidig syn på lek som kan ses som ett hinder. Genom att samarbeta över verksamhetsgränserna och diskutera uppfattningar som är förgivettagna kan lärarkategorierna få en större förståelse för varandras arbete och det gemensamma uppdraget.