Den fria leken resulterar inte alltid i något konkret material så som många andra styrda aktiviteter på förskolan kan göra, vilket innebär att viss problematik kan uppstå. Bristande "bevis" på att lärande har skett kan bland vårdnadshavare skapa tvekan och undran över barnens dag på förskolan och om de verkligen har lärt sig något. Tidigare forskning har visat att lek och lärande hänger samman och skapar förutsättningar för barns utveckling men att den kan missuppfattas av allmänheten. Den fria leken beskrivs som en mycket viktig del av ett barns lärande där tidigare erfarenheter bearbetas och ny kunskap tillägnas. Syfte Syftet är att ta reda på förskollärares föreställningar kring den fria leken och redogöra för dess betydelse som pedagogiskt verktyg i förskolan. Frågeställningarna lyder: Vad innebär den fria leken för barns utveckling och lärande enligt förskollärare? Vad har förskolläraren för roll och betydelse i barns utveckling och lärande genom fri lek? Vad har den fria leken för pedagogiskt syfte? Metod Den här undersökningen är en intervjustudie och är baserad på en fenomenologiskt inspirerad ansats vilket innebär att andra personers livsvärdar och synsätt hamnar i fokus. Den metod jag har valt att använda mig av är intervjuer där 6 stycken förskollärare i olika åldrar på två avdelningar har deltagit. Resultat Mitt resultat visar på att den fria leken utgör en stor del av den pedagogiska verksamheten. Den fria leken ses som redskap för att lära känna barnen på en djupare nivå samtidigt som den fria leken skapar oändliga möjligheter för barns utveckling och lärande. Resultatet visar alltså på att det finns en pedagogisk tanke bakom det utrymme den fria leken ges och att pedagogens roll först och främst handlar om att vägleda, delta, stötta och inspirera barnen i deras lek och lärande

Vårt syfte med denna studie är att undersöka förskollärare och fritidspedagogers uppfattning om fri lek, hur de ser på den fria lekens betydelse för lärande och utveckling och sin egen roll i den. Läroplanerna för både förskola och fritidshem betonar lekens betydelse för barns utveckling och lärande, både fysiskt och psykiskt. Även den forskning vi har tagit del av har framhävt detta. Begreppet fri lek är dock något som inte definierats tydligt i läroplaner eller forskning, därför blev vi intresserade av hur pedagoger ser på detta begrepp och den aktivitet som ändå har en given plats i båda verksamheterna. Studien skaffar sin empiri genom kvalitativ metod där fem förskollärare samt fem fritidspedagoger har intervjuats. Resultaten visar i korta drag att det finns en enighet mellan förskollärare och fritidspedagoger när det gäller den fria lekens betydelse. En viss skillnad mellan förskollärare och fritidspedagoger kunde ses genom att de senare lyfter fram social kompetens som en av de viktigaste aspekterna av vad barnen lär sig genom leken, medan förskollärarna till större del ser leken som ett redskap för att på ett lustfyllt sätt möjliggöra all form av inlärning. Både förskollärare och fritidspedagoger ser sin roll som observerande och avvaktande i leken, och att om de går in i leken är det i första hand för att avstyra bråk eller för att förhindra att någon gör sig illa.

Tidigare forskning visar att leken är viktig för barnens utveckling och lärande. I förskolans läroplan står leken även inskriven som ett av uppdragen, att verksamheten ska uppmuntra leken och det lustfyllda lärandet (Skolverket, 2016, s.9). Vi har dock fått erfara att kunskapen om lärande i leken inte är en självklarhet för vårdnadshavare. Vårt syfte är att undersöka vårdnadshavares uppfattningar om den fria leken i förskolan. Vi använder oss utav en frågeställning som lyder: Vilka uppfattningar har vårdnadshavare om den fria leken i förskolan? Till vår undersökning gjorde vi valet att använda oss av kvalitativ och kvantitativ metod genom enkätfrågor och intervjuer. Vi valde en enkätundersökning för att ville nå ut till många vårdnadshavare på kort tid och för att undersöka det vi har fått erfara. Intervjuerna valdes för att komplettera de fåtal enkäter vi fick in men även för att få mer utvecklande svar. Undersökningen utfördes i en kommun i Skåne där barnen på de tre olika avdelningarna var mellan 1 och 3 år. Vårt examensarbete handla om vårdnadshavares uppfattning om den fria leken i förskolan eftersom leken är av stor betydelse för barns utveckling. Resultatet visade att vårdnadshavarna uppfattar fria leken som betydelsefull för barns lärande och att barnen utvecklar b.la. samspel, kreativitet, motorik och språk.

My essay aims to highlight the free play at the leisure-time center. I will find out what the students learn through the free play and how the free play looks. In my essay, I use a selfexperienced dilemma, through my professional role, looking at the play with c eyes other than a parent. The starting point of this work is to analyze my dilemma by twist and turn it around and see it from different perspectives and angles. To do this, I use scientific essay writing as a method and literature that is relevant to the specific subject. In my conclusion, I now understand how communication between leisure-time center and parents could change parents´ views on the free play

Syftet med arbetet är att undersöka verksamma pedagogers syn på fri leken i fritidshemmet. Styrdokument, litteratur och tidigare forskning menar att den fria leken är viktig och tar upp att barn tränar på sin sociala utveckling, sitt språk, problemlösning och samarbete. Uppsatsen är skriven genom en kvalitativ metod med strukturerade intervjuer som gjorts med fem verksamma pedagoger. Resultatet visar kategorierna vikten av fri lek, begränsningar med fri lek, vuxenledd inte fri lek. Studien visar att leken är en viktig del på fritidshemmet där barnen tränar på sociala förmågor och att leken sker varje dag. Slutsatsen är att den fria leken är nödvändig för barnens lärande på fritidshemmet.

Skolan ska erbjuda elever många olika arbetssätt för att främja lärandet. Ett av dessa arbetssätt som presenteras i läroplanen är lek. Pedagogisk lek innebär en målstyrd aktivitet som är inramad av lek. Detta arbetssätt ger eleverna en meningsfull, motiverande och lustfylld undervisning. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur lärare som undervisar i årskurs 5 använder lek som arbetssätt i undervisningen. För att besvara studiens frågeställningar har kvalitativa intervjuer gjorts med sex verksamma lärare. Studien visar att de lärare som intervjuats använder lek som arbetssätt i alla ämnen som de undervisar i. Leken används till att introducera något nytt, för att befästa kunskaper, för att bedöma elevers kunskaper liksom för att stärka deras sociala förmågor. Ett vidare forskningsområde är att undersöka lekens betydelse för lärande för elever i grundskolans senare åldrar.Nyckelord: grundskola, arbetssätt, lek, pedagogisk lek

Syftet med detta examensarbete är att genomföra intervjuer med grundlärare med inriktning mot arbete i fritidshem, för att undersöka lärarens perspektiv kring hur eleverna tillgodogör sig kunskaper genom den formella och informella leken. Eftersom ordet rast definieras som ett avbrott från arbete innebär det att elevernas rast bör vara ett avbrott från lärande. Detta går emot Skolverkets målsättning att leken i skolan ska vara kunskapstillägnande. Därför anser vi det intressant att undersöka hur fritidslärare ser på inhämtandet av kunskap under rastens lek och vilket sorts förhållningssätt lärarna anser gynnar eleverna mest. För att göra detta genomfördes kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med sju lärare från fyra olika skolor. Det framkom i resultatet att lärarna överlag ansåg att lärandeaspekten är väsentlig i leken, men att det fanns delade åsikter om hur den roll läraren tog på sig påverkade lärandet i sig. Det framkom även åsikter om att lärande i lek inte alls är av vikt utan att leken bör få vara ett avbrott från lärandet under skoldagen. / <p>2020-06-08</p>

Leken är otroligt viktig för vår utveckling och hur vi fungerar som sociala människor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. Vår kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi är. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, är vi jämlika när vi leker? Forskare säger att leken är otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, då man lär sig empati, vänta på sin tur samt att fungera i grupp. Vår forskning utgår från ett socialt-, kulturellt-, samt ett utvecklingsperspektiv. Vi har även belyst hur leken har förändrats i ett nu- och dåtids perspektiv. Undersökningen bygger på intervjuer med fem förskollärare. Vi har fått reda på resultatet genom kvalitativa intervjuer med dessa. Intervjuerna har skett enskilt och inte i grupp. Genom dessa intervjuer fick vi reda på hur viktig leken är för barns utveckling. Vi fick även reda på att språket är en viktig komponent i leken. Pedagogernas syn på hur man ser på leken idag har även den förändrats, genom att man reflekterar mer över lekens betydelse och uppmärksammar detta i verksamheten.

Inledning Denna studie handlar om hur förskollärarna resonerar kring begreppen lek och undervisning i förskolan, och vilka relationer ser de mellan både begreppen. Studiens syfte Studiens syfte är att få mer förståelse om hur förskollärare resonerar kring begreppen lek och undervisning, och sitt eget deltagande i barnens lek. För att kunna få svar på studiens syfte har följande frågeställningar formulerats: -Vad är förskollärares syn på relationen mellan lek och undervisning? -Vad har förskollärarna för uppfattning när det gäller sitt deltagande i barns lek? Metod En kvalitativ enkätundersökning i form av en skriftlig intervju har använts i denna studie. Denna metod ansågs som lämplig metod för att kunna samla in relevanta datan och få svar på studiens syfte och frågeställningar.  Studiens resultat Utifrån förskollärarnas beskrivning av begreppen lek och undervisning går det att se att de flesta förskollärarna anser att det finns en relation och ett samband mellan begreppen lek och undervisning. Förskollärarna hävdar att lek och undervisning går hand i hand i förskolan, och att undervisning och lärande sker i de sociala situationer där ett möte sker mellan barnen och mellan barnen och pedagogerna. Även barnens fria lek anses som en undervisningssituation enligt de flesta intervjuade förskollärarna. I leken får pedagogerna syn på barnens olika intresse och nyfikenhet vilken fångas upp och undervisas om. Endast en av de intervjuade förskollärarna anger att det finns en skillnad mellan begreppen lek och undervisning, och skriver att undervisning har ett syfte som är förankrat i läroplanens mål och riktlinjer, medan lek är en tid för barnen att leka i fred och bearbeta sina kunskaper.

No description available.