Genom vår lärarutbildning på Högskolan i Skövde har vårt intresse för naturvetenskap och lek inom förskola väckts. Dessa två intresseområden ligger till grund för studien som fokuserar på barns fria lekar och biologi, i ett förskoleperspektiv. Läroplan för förskolan (Skolverket, 1998) menar att barnen i förskolan skall utveckla sin förståelse för djur och växter samt utveckla en förståelse för uppfattningen om den egna kroppen. Syftet med studien var att undersöka vilka olika aspekter av biologi som kan göras synliga av oss i tre- till femåringars fria lek. Studien har genomförts med hjälp av ostrukturerade observationer på förskolebarnens fria lekar både i utomhus- och inomhusmiljö. Observationerna dokumenterades genom löpande protokoll för att därefter analyseras och sammanställas. Utifrån analysen uppkom två områden, natur och människa. Djur, växter och svampar, människan i naturen, kroppen och dess funktion samt liv och död var det som uppmärksammades av oss i barnens lekar. I och med att observationerna skedde både inomhus och utomhus har även detta belysts i rapporten. Det visade sig bland annat att växter och svampar enbart uppmärksammades utomhus och fria lekar som uppmärksammade djur skedde inomhus.

The aim of this study was to investigate preschool children's perceptions of trees in and it was done through qualitative interviews. The children were drawing trees and told me what the tree needs to grow and what happens to the leaves in autumn. In a playful way, they learned more about trees and the purpose was also to examine whether they had acquired new experiences and thoughts on the trees, photosynthesis and decomposition. Then the children were interviewed again to see if their answers were different. The results showed that the children gave different answers at the second interview. All the children knew from the beginning that the tree has a stem and need water, but at the second interview results showed that the majority of children had adopt the new knowledge and learned that the trees also need nourishment and that the leaves on the ground is decomposed. Thus they had learned more after our common playful lesson. The conclusion is that they adopted the new knowledge and developed their ideas and experiences.   Keywords: preschool children, photosynthesis, decomposition, learning game

Mitt syfte med examensarbetet var att genom intervjuer samt enkätundersökningar undersöka leksakernas betydelse för barn och deras föräldrar. Leksaker stimulerar fantasin och får barnet att utvecklas. Jag har valt att intervjua barn på en förskola och till enkätundersökningen valde jag föräldrar på en annan förskola. Resultatet jag kommit fram till är att leksaker betyder mycket för barnen och att barnen även har liknande tankar och åsikter om leksaker. Föräldrarnas resultat varierade men i de allra flesta fall hade de likande åsikter om leksaker. Slutsatserna av denna undersökning är att leksakerna är väldigt viktig del i barnens vardag och att även barnen ska ha tillgång till leksakerna men att det inte alltid behöver vara färdigproducerade leksaker som barnen har tillgång till.

My goal in this study was to research how teachers with education in pedagogical drama think about drama and how to use it as an educational tool. The method I used to acquire the results was by interviews. In total I interviewed six different teachers which had some kind of education in pedagogical drama. This study revealed that all the teachers in some way used educational drama in preschool. The purpose with educational drama is to improve the children's fantasy, creativity, empathy, self-awareness and also their ability to co-operate with other children. The result also points out that some teachers use drama as a practical way to teach. The teachers believe that the children enjoy drama very much, especially children from other countries because they can't speak Swedish very good and the practical drama gives them a chance to play with the other children. My conclusion is that pedagogical drama is both among the interviewed teachers and the literature a good tool to use and implement in the daily preschool planning. But there are some important things to have in mind. Those things are the need of enough time for drama in preschool, to have the right competence among the teachers and include influence from the children's own interests. The lack of competence in any of these things can result in a negative outcome for the children.

Förskolan är barns sociala arena där de vistas många timmar om dagen. Samtidigt lever barnen i lekens värld, vilken är betydelsefull för deras utveckling. På förskolan skapar barnen kamratskap och lär sig upptäcka världen på ett naturligt sätt genom leken. Men det är inte bara barn på förskolan. Barnen delar arenan med vuxna, pedagoger, som har en avgörande roll för att skapa utrymme för barnens lekar. Då är det oundvikligt att visa intresse för på vilket sätt pedagogerna påverkar barnens lek, samt vad det är som styr barnens möjligheter till lek.   Den här studiens huvudsyfte är att belysa hur pedagogens förhållningssätt och miljön, i form av tid och rum, påverkar barns möjlighet till lek. Studien tar upp pedagogens barn- och leksyn utifrån ett maktperspektiv. Den fysiska miljön liksom tid för lek undersöks.   Undersökningen genomförs på fyra olika förskolor. Lekflöde, pedagoger och barn i olika åldrar observeras på respektive avdelning under en dag med hjälp av löpande protokoll. En förskollärare från avdelningen där observationen genomförs intervjuas i direkt anslutning till observationen.   Även om många pedagoger anser att leken är viktig prioriteras ändå rutinsituationer och schemalagda aktiviteter. Studiens resultat visar hur stor makt pedagogerna egentligen har och hur viktigt det är veta vad det är pedagogen gör med makten.

Syftet med denna studie var att undersöka sexåringars upplevelser och erfarenheter av att börja i förskoleklass. Detta syfte konkretiserades med hjälp av två forskningsfrågor: Vilka förändringar upplever sexåringar vid sin övergång från förskola till förskoleklass? Vilka uppfattningar har sexåringar kring förskoleklass syfte och innehåll? Studien grundades på en kvalitativ undersökningsmetod i form av semistrukturerade barnintervjuer. 20 barn i två olika förskoleklasser intervjuades. Resultatet visade att övergången till förskoleklassen upplevdes som en spännande och utmanande förändring i barnens liv. Barnen ansåg att förskoleklassen utgjorde ett steg till skolans värld men det förekom blandade uppfattningar om detta var en skolstart eller ej. Vår slutsats var att förskoleklassen omfattade både lek och lärande, dock som separata aktiviteter. Mängden vuxenstyrda lärandesituationer samt miljöombytet upplevdes som de största förändringarna vid övergången. I studien strävade vi efter att lyfta fram barnens perspektiv. Resultatet synliggjorde sambandet mellan lek och lärande i förskoleklassen. Det är angeläget att barnen upplever verksamheten som meningsfull och lustfylld, att den utgår från barnens erfarenheter och bygger vidare på deras tidigare lärande så att kontinuiteten inom utbildningen främjas.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger inom förskolan uppfattar barn med funktionsnedsättningars delaktighet i leken/samspelet med andra barn samt hur de arbetar för att öka denna delaktighet. Detta arbete har inriktat sig på en kvalitativ metod där intervjuer med fem pedagoger har använts för datainsamling. Enligt resultatet från intervjuerna upplevde några pedagoger ett dilemma kring sitt ansvar för hela gruppen och att det tar mycket tid att gå på möten med olika team som arbetar omkring barnet/barnen med behov av stöd. De pedagoger som var resurspersoner för barnen upplevde att det ligger mycket ansvar på dem om barnet ska få vara med på olika planerade aktiviteter. Alla pedagoger såg på delaktigheten som en central och otroligt viktig del men även att det många gånger kan vara svårt att verkligen få delaktigheten att fungera. Just att få barnen delaktiga i den fria leken kände många av pedagogerna var en stor utmaning men något de verkligen arbetade med och som de ville uppnå.

The topic of this paper is puppets as an educational tool in preschool. The purpose of this paper is to examine the puppets potential as a tool for creating pleasurable learning in preschool. The method of collecting material for the essay has been qualitative research interviews with four informants. The prerequties for writing this essay has been good. There has been some literature on puppets and basis for my investigation, there have been informants with experience of puppets. The results presented in the paper deals with preschool teachers perception of the use of puppets in preschool. The results show how the puppets used, how children react and how situations are where puppets used. The conclusion of the paper is to place the puppet as an educational tool that can increase children's participation, creativity and the chanses for pleasureable learning in a social interaction.

No description available.

Vår studie behandlar barns bildskapande ur ett genusperspektiv och är av kvalitativ art. Denna metod har lämpat sig bäst då vi ämnat undersöka det unika och speciella, snarare än det generella som en kvantitativ undersökning skulle ha gett. Vi har undersökt likheter och olikheter i flickor och pojkars teckningar. Studien har bedrivits i tre olika förskoleklasser då vi observerat barnen under en bildtimme, samt intervjuat pedagogerna i respektive klass, varav 5 pedagoger och 30 barn deltog. Genom anteckningar, intervjuer samt fotodokumentation har vi haft möjlighet att analysera barnens bilder. Vårt resultat visar att pojkar och flickor skiljer sig åt signifikant vad gäller bildskapande, men att det även går att finna vissa likheter. Något som har varit genomgående i pojkarnas bildframställning är att de ofta målar action-figurer (Star Wars, Transformers) medan flickorna målar blommor och relationer i form av människor. Likheter, som har visat sig i alla tre förskoleklasser, är att de alla målar djur av olika slag. En bidragande faktor till att barnen ritar olika kan bero på vilken hemmiljö och kultur barnet kommer ifrån, samt medias inflytande. Det har även visat sig att leken i kombination med bildskapande är av relevans, då barnen bearbetar sina intryck och upplevelser genom bildskapande aktiviteter.