Detta examensarbete handlar om hur verksamma förskolepedagoger ser på uteleken. Förskolan ska arbeta utifrån de styrdokument som finns. I styrdokumenten står det att barn ska erbjudas rika tillfällen till att utveckla sina färdigheter. Vi har undersökt vilka kunskaper pedagogerna anser att barnen utvecklar under uteleken och undersökt hur pedagogerna planerar uteleken. Vi har genomfört intervjuer och observationer på tre olika förskolor med sammanlagt sex pedagoger. Dessa metodval har gett en direkt inblick i hur pedagogerna arbetar och anser sig arbeta med de strävansmål som Läroplanen för förskolan, 1998 beskriver.

Syftet med mitt arbete är att ta reda på hur olika forskare ser till den fysiska miljöns betydelse för barns utveckling och lärande, samt hur några förskolepedagoger ser på densamma. För att lära mig mer om mitt tilltänkta ämne inledde jag examensarbetet med att fördjupa mig i litteratur om miljöer i förskolan. Jag tog också stöd i Läroplanen för förskolan (Lpfö98), för att därefter genomföra muntliga, kvalitativa intervjuer med fyra förskolepedagoger på fyra olika förskolor. Jag insåg under tidens gång att det inte går att tala om den fysiska miljöns betydelse och påverkan, utan att inkludera lekens betydelse för barns utveckling och subjektskapande. Detta som en följd av att barn lär och utvecklas genom lek och där inkluderas oundvikligen miljön.

Syftet med undersökningen var att undersöka vad pedagoger tolkade att barnen lär och utvecklar i olika leksituationer på förskolan och att se om det var någon skillnad mellan barnskötare och förskollärare i deras tolkningar. Detta skulle sedan kopplas samman och sättas i relation till fyra olika teorier. Teoretikerna till dessa teorier är Piaget, Vygotskij och forskarna som utgått ifrån dessa är Knutsdotter Olofsson och Pramling Samuelsson. De metoder vi använde oss av i undersökningen var observationer och intervjuer. Observationerna genomfördes på barn som lekte på en förskola och det dokumenterades med hjälp av digitalkamera. Korten från observationen låg till grund för intervjuerna som genomfördes med fyra pedagoger varav två barnskötare och två förskollärare. I diskussionen har vi tolkat resultatet från observationen och intervjuerna i relation till olika teorier. Vårt resultat visade enligt pedagogernas svar att barnen utvecklar och lär många färdigheter i leken och att pedagogernas svar kan kopplas samman med de fyra olika teorierna. Det barnen lärde sig enligt pedagogerna var att bearbeta, utforska, matematik, visa hänsyn, fantasi, språk, kommunikation, rollek, samspel och turtagning. Det fanns en viss skillnad mellan barnskötarnas och förskollärarnas tolkningar men även likheter har funnits i undersökningen.

Syftet med studien var att undersöka hur barn i åldrarna 3-5 år använder språket i bygg- och konstruktionsleken. Undersökningsinstrumentet som använts för genomförandet av studien har varit videoobservation. Videoobservationerna har genomförts på två förskoleavdelningar, totalt 21 barn. Resultatet av studien visar att barnen använde sig av många olika begrepp i bygg- och konstruktionsleken, vilka delats in kategorierna matematiska begrepp, rumsorienterade begrepp och skriftspråkliga begrepp. Barnen använde sitt språk i bygg- och konstruktionsleken för att beskriva och förklara olika saker i leken men också för att bepröva sina erfarenheter. Vidare kunde det urskiljas att barnen använde språket i bygg- och konstruktionsleken för att samspela med varandra. Resultatet har analyserats utifrån begreppen utvecklad och begränsad kod, explicit och implicit tal, peer tutoring, cooperative learning och peer colloboration. Barnen i studien uppvisade variation i språkanvändningen oberoende av ålder.

Sammanfattning I denna studie har vi undersökt hur barnen bemöts av pedagogerna i den fria leken på förskolan ur ett jämställt perspektiv. Vi har valt att fokusera på pedagogernas agerande gentemot barnen ur ett genusperspektiv, detta därför att det är ett aktuellt ämne som ofta debatteras i media och vi har ett stort intresse av ämnet. Könsroller är något som vi alla tidigt i livet ”tar på oss”. Barnen i vår omgivning blir påverkade av oss vuxna som finns i deras närhet. Den metod vi använt oss av i studien har varit av kvalitativ sort. Vi har använt oss av intervjuer med pedagoger samt observationer av barn, där vi har koncentrerat oss på hur pedagogen bemöter barnen olika om de är flickor eller pojkar. I arbetet har vi bland annat kommit fram till att när det kommer till hur pedagogerna bemöter barnen i den fria leken, måste de bli mer medvetna om att deras bemötande av barnens kön påverkar hur jämställt ett samhälle blir i framtiden. Undersökningen har också visat att pedagogerna gärna vill tro att de redan arbetar jämställt och inte gör någon större skillnad mellan barnen, utan att de i första hand ser till individen. Vilket inte alltid har visat sig stämma med verkligheten.

Examensarbetet behandlar förskollärarnas inställning och uppfattning om fysik i förskolan. Undersökningen hjälper mig och andra intresserade att få en uppfattning om förskollärarnas inställning till fysik. Det är gjord i fyra förskolor i två olika kommuner. Enkäten besvarades av 22 förskollärare. Förskollärarna ägnar sig medvetet åt de pedagogiska frågorna: vad, varför och hur? Undersökningen granskade förskollärarnas eget minne av fysik i sina skolår. Metoden jag har använt mig av var en kvalitativ undersökningsmetod. Genom dess hjälp har jag fått fram svar på mina frågeställningar som ska hjälpa mig i min blivande yrkesroll. Resultaten visar att förskollärarna har negativa upplevelser om skolans fysik och avhåller sig från att använda begreppet ”fysik” i förskolans värld, men samtidigt de är medvetna om läroplanens måluppsättning: ”utveckla förståelse för sin delaktighet i naturens kretslopp och för enkla naturvetenskapliga fenomen”. Förskollärarna visar i sina enkätsvar hur barnens spontana och nyfikna frågor har stor betydelse för lusten och glädjen till att lära. Utbildningen och utbildade lärare är viktigt som grund till lek och lustfyllda upplevelser inom ämnet fysik för att barn ska nå målen i slutet av årskurs fem.

SAMMANFATTNING Carina Helgesson & Christina Henningsson Pedagogens roll och miljöns betydelse för barns lek En studie om hur barns lek kan utvecklas The pedagogue’s role and the importance of the environments for the children’s play A study of how children’s play can develop Antal sidor: 34 Syftet med arbetet är att ta reda på hur sex pedagoger i förskolan kan stimulera och utveckla barnens lek. Våra frågeställningar är: vilken syn har pedagogerna på lek, hur pedagogerna kan bidra och förhålla sig för att utveckla leken samt vilken betydelse har miljön för barnens lek och hur kan pedagogerna utforma miljön så att den inspirerar till lek. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer med sex pedagoger. Därefter har vi observerat deras bidrag och förhållningssätt samt miljöns betydelse för att utveckla leken. Vi har även gjort litteraturstudier för att få fram en så bred bild som möjligt för hur leken kan utvecklas i förskolan. Materialet har analyserats och diskuterats utifrån våra frågeställningar. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att leken är viktig för barnens utveckling och lärande och att pedagogerna vill ge leken plats och prioritet i förskolan. För att leken ska utvecklas behöver pedagogerna delta i leken samt ge tid, plats och näring i form av upplevelser och material. Miljön ska exempelvis inspirera leken genom många små lekhörnor som lockar barnen till lek. Sökord: Lek, lekutveckling, miljö, pedagogens förhållningssätt

Syftet med arbetet har varit att undersöka hur några lärare uppfattar skolgårdens möjligheter för lärande i matematik. Arbetet syftar också till att undersöka hur det går att använda elevers naturliga lek på skolgården för lärande i matematik. Fyra lärare har intervjuats om skolgårdens möjligheter för lärande i matematik. Elevers naturliga lekar på skolgården har observerats, och studerats utifrån lekarnas matematiska innehåll inom området geometri. På basis av de fyra lärarintervjuerna, och skolgårdsobservationerna, planerades och genomfördes en utomhuslektion i matematik. Resultaten visar att lärare i liten utsträckning använder sig av skolgården då de undervisar i matematik. De ser inte heller någon större skillnad i planering när de planerar för uteaktiviteter i matematik i jämförelse med klassrumsundervisningen. Resultaten visar dock att det finns goda möjligheter att använda sig av och utgå ifrån elevers naturliga lekar på skolgården för lärande i matematik.

Undersökningens syfte har varit att belysa hur de yngsta barnens kontakttagande och samspel fungerar på förskolan i den fria leken inne och ute samt vilken betydelse en närvarande pedagog har i dessa situationer. Arbetet grundar sig på observationer som metod i samband med bearbetad litteratur i ämnet. Tyngdpunkten för vårt teoretiska perspektiv utgår från Daniel Sterns teori om det samspelande barnet. Observationerna som är både skriftliga och filmade är kvalitativt redovisade och analyserade. Observationerna visar på att imitation och/eller fysisk aktivitet ofta är inkörsporten till samspel mellan barnen. Flera saker av samma sort inspirerar till samspel eftersom imitation då möjliggörs. Fysisk aktivitet där barnen använder sin kropp lockar också till samspel mellan barnen. De sinnesstämningar barnen oftast visar är intresse av varandra och en glädje av att vara tillsammans. Även ilska förkommer vid konflikter. Resultatet visar på att barn mellan ett och tre år har ett socialt nätverk och en vilja att utveckla de sociala kontakterna. Det har också visat sig viktigt att det finns en närvarande pedagog som kan ge stöttning i socialisationsprocessen.

Jag har i detta arbete undersökt rörelsens betydelse för elevers koncentrationsförmåga och inlärning. Arbetet är en kvalitativ undersökning i form av intervjuer och observationer. Till grund för detta ligger en omfattande litteraturgenomgång. För att besvara mitt syfte har jag genomfört intervjuer med två lärare och tio elever. Jag har utifrån intervjusvaren kopplat samman litteraturgenomgången med intervjupersonernas redogörelser för att stärka lärarnas ståndpunkter. Den mesta litteratur inom motorik, lek, rörelse, inlärning, koncentrationsförmåga och utemiljö talar för rörelsens betydelse för inlärningen. I intervjuresultatet framgår det att rörelse påverkar koncentrationsförmågan hos eleverna. Men också att utemiljöns betydelse för inlärningen är en viktig del som inte får glömmas bort eftersom den bara finns där och är en stor naturligresurs. Slutsatsen av undersökningen är att lärarna borde erbjuda eleverna mer rörelse för att öka barnens möjligheter till koncentration.