Studien handlar om populärkulturens roll i förskolan. Syftet var att ta reda på hur pedagogerna säger sig använda populärkultur i förskolans pedagogiska verksamhet och vilken attityd pedagogerna har till populärkultur i den fria leken. Vi har undersökt två pedagogers attityd till populärkultur och vi använde oss av intervjuer för att besvara våra problemformuleringar. Studiens resultat tyder på att populärkulturen är accepterad och får utrymme i både den pedagogiska verksamheten och i den fria leken, om än i olika mån. Pedagogerna ger uttryck för att de lyssnar på barnen och att det är barnens intresse som ska styra verksamheten. De ger då uppfattningen att populärkultur kan tillhöra barns intresse, men de ger inte intrycket att populärkulturen måste finnas på förskolan.

Syftet med denna studie är att studera pedagogers styrningsstrategier i förhållande till barns lek. Vår ambition med studien var att problematisera de styrningsstrategier som framkom i en förskolas praktik. Forskningsfrågorna som låg till grund för studien var: Vilka styrningsstrategier i relation till barns lek är framträdande i en förskolas praktik? Hur kan pedagogers styrningsstrategier problematiseras utifrån barns lek? För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna valde vi att göra ett strategiskt urval gällande studiens omfattning och antal deltagande. Undersökningen genomfördes på en förskola vid flera tillfällen genom videodokumentation. Det insamlade materialet analyserades och delades in i teman utifrån pedagogernas styrningsstrategier. Teorigenomgången som var till underlag för analysen belyser Michel Foucaults teorier om Governmentality som i stora drag innefattar alla maktprocesser i exempelvis skolan. I resultatet framkom det i de olika sekvenserna att det förekom styrningsstrategier i förskolans praktik på olika sätt. Huvudresultatet av vår studie var att pedagogernas styrningsstrategier verkade både explicit/ implicit, medvetet/ omedvetet och motiverat/ omotiverat. Eftersom det från pedagogernas håll många gånger är ofrånkomligt att påverka barnen och därmed styra deras handlingar i leken, så kom vi även fram till att styrningsstrategierna kan ses som en form av mild maktutövning, eftersom styrningen i det dokumenterade resultatet sker via subtila metoder, såsom blickar, närvaro etcetera. Oavsett i vilken riktning pedagogers handlande styr barns lek är styrningsstrategierna viktiga att få syn på, uppmärksamma och problematisera eftersom de påverkar barns lek och därmed deras utveckling. De situationer vi uppmärksammat och analyserat kan fungera som inspiration för andra pedagoger som vill arbeta självreflekterande och anta ett medvetet förhållningssätt.

Syftet med detta arbete var att undersöka vilka eventuella likheter och skillnader som finns, mellan två förskolor, i hur pojkar och flickor tänker om leken. Den ena förskolan hade som fokus att arbeta med språk och matematik på ett lekfullt sätt, den andra förskolan använde i sitt arbete en medveten genuspedagogik. I studien har barns upplevelser och tankar varit den centrala utgångspunkten och behandlats som det korrekta. Vi valde kvalitativ intervju som metod och genomförde intervjuerna på de två olika förskolorna vid fyra tillfällen. Underintervjuerna användes en diktafon. Av det insamlade materialet skrev vi utskrifter. Resultatet visade på både likheter och skillnader, både mellan förskolorna men också mellan pojkarna och flickorna. De svar vi fått från barnen har givit oss nya tankar och funderingar kring detta område. I slutet av arbetet presenteras därför förslag till vidare forskning.

Bakgrund: Vi har valt att skriva om leken på förskolor eftersom vi anser den är viktig. En del barn har svårt att komma in i leken, vissa barn är väldigt dominanta, en del barn är budbärare åt de andra barnen i leken och några barn är tystlåtna, utåtagerande och inåtvända. Många barn har svårigheter att förstå de sociala koderna och behöver utveckla förmågan att samspela i leken. Vi är intresserade av vilka uppfattningar pedagogerna har för att främja dessa barn och för att inkludera dem i leken. Syfte: Vårt syfte med denna studie är att få en fördjupad förståelse av hur pedagogerna uppfattar barn med leksvårigheter. Vi vill också undersöka vilka metoder pedagogerna använder för att få med alla barnen i leken. Metod: Som metod har vi använt oss av fokusgruppsintervju där vi har varit på fyra olika förskolor i olika kommuner. De som var med på intervjuerna var förskollärare och fritidspedagoger, sammanlagt femton personer. Intervjuerna spelades in på band som sedan transkriberades. Undersökningen är en kvalitativ studie, vilket innebär att analysera olika variationer som uppkommer i resultatet. Resultat: Vi fick en bild av pedagogers uppfattningar av barn med leksvårigheter via våra fokusgruppsintervjuer. Pedagogerna hade skiftande uppfattningar om barn med leksvårigheter och orsakerna till detta. På några förskolor tolkade vi som att de hade kommit längre i synen på olika leksvårigheter och såg många andra bidragande faktorer till leksvårigheterna än enbart barnet. Verksamhetens utbud påverkade också barns förutsättningar och kunde likaså vara upphovet till svårigheterna.

I detta utvecklingsarbete har vi valt att se om läraren kan arbeta med samarbetsövningar som metod för att öka gruppsammanhållningen, dessutom hur läraren enkelt kan arbeta med detta i klassen. Vi har valt att prova några samarbetsövningar i klass fyra och analysera och diskutera hur dessa övningar fungerade respektive inte fungerade med avseende på att stärka sammanhållningen. Klassen vi valde att använda var inte van att arbeta på detta sätt. Att genomföra vissa övningar var för dem problematiskt. Vi kom fram till att arbetet med sammanhållning är viktigt att börja med tidigt då det är svårt att ändra på elevers invanda mönster. Sedan såg vi att samarbetsövningar varvat med möjlighet att reflektera hjälpte eleverna att förstå sin egen möjlighet att förändra och förbättra klassens sammanhållning.

Många yngre barn tillbringar en stor del av sin barndom på förskolan. Där träffar de nya kamrater och genom lek och samspel med dem skapas nya sociala relationer. Vissa barn kan vara väldigt intresserade av att träffa nya kompisar medan andra kan ha svårt att acceptera att dela med sig både pedagogen och leksakerna med de nya barnen. Forskaren Marita Lindahl har studerat småbarns vistelse på förskolan och har kommit fram till bland annat att barnen fokuserar och iakttar andra barns agerande i början av förskolevistelsen men kan även hålla avstånd från alla lekar tills de har skapat förtroende till alla på avdelningen. Psykologen Elin Michelsén anser att barn som får positiva erfarenheter av samspel med andra barn fortsätter att söka sig till andra barn. Undersökningens syfte har varit att studera de nyinskolade barnens möte med en redan etablerad barngrupp. Material till resultatet har samlats genom att videofilma samt föra löpande protokoll. Resultaten har visat att vanligen är det de nyinskolade barnen som söker kontakt med de äldre barnen. Även om dessa kontakter är korta så sker de oftast på de äldre barns villkor.

Syftet med arbetet var att studera förekomsten av hierarkiska strukturer i förskolebarns gemensamma fria lek ute på förskolegården. Studien utgick även från två frågeställningar där den första var att studera hur barnens lekar såg ut ute på förskolegården och den andra var att studera på vilket sätt barnen använde sig av lekredskap i sina lekar. För att kunna studera förekomsten av hierarkiska strukturer i förskolebarns gemensamma fria lek ute på förskolegården genomfördes en kvalitativ observationsstudie ute på en förskola. Studien visade att ålder och språket hos barnet, färdigheten i att känna av sammanhanget samt barnets kännedom kring populärkulturen, i detta fall Star Wars kulturen, var avgörande faktorer i hur de hierarkiska strukturerna såg ut i förskolebarnens gemensamma fria lek. Studien visade även att de hierarkiska strukturerna i barnens lek var under ständig förändring, samt att lekarna styrdes av vilka deltagare som var närvarande. Lekredskapen visade sig i studien inte vara avgörande för vilka roller barnen fick i de gemensamma lekarna, utan de användes utifrån sammanhanget i den specifika leken.

Syftet med undersökning var att ta reda på vad läraren har för roll i lek och samling samt lärarens uppfattning av fenomenet barns inflytande i lek och samling. Undersökning har gjorts med hjälp av observationer i form av löpande protokoll och frågeställningar som jag har ställt till olika förskollärare. Resultatet jag fick visar på att lärarna har en god uppfattning om barns inflytande i lek och samling och att de är medvetna om hur deras roll som lärare ska vara i lek och samling.  Jag kan utifrån det jag läst i litteraturen se likheter med mitt resultat.

Min ambition i detta examensprojekt är att på ett för mig kreativt och lekfullt sätt utifrån mina barndomsminnen, gamla och nya leksaker, och samt genom insamling av enkla grundläggande fakta kring barns lärandeprocess, leka fram och formge ett koncept av möbler som kan användas som verktyg i barnens lärandeprocess. Ett gestaltningsprojekt, där jag tillverkar 2 protoyper, en stol och ett bord. Rapporten redovisar min formgivningsprocess och resultat. Avslutningsvis förs ett resonemang kring mina frågeställningar. / Kandidatexamen 2008

This report deals with the importance and need for more adaptable objects for children to use as furniture as well as for playing in their everyday life. It discusses the importance of such objects that are more suitable for play and movement to aid the physical and psychological development of the child, as well as adressing the nature and importance of play itself in this process. It also gives a short overview of previous furniture designed for children and tries to answer the question of why it is important to allow for the element of play when designing furniture for children, and gives some examples of where this has or has not been taken into consideration. The report then introduces a new set of objects, the Joy(n)- line, that consists of various components that can be arranged and rearranged to suit the children´s wishes and needs, building and transforming them into traditional furniture such as beds, tables, shelves and seating, but at the same time being "things" that they can climb on and play with. The working process is followed through sketches and model works, examples of trying out the product are demonstrated, and the end result evaluated . / Master / InSpace 2010