Many theories describe failed states as potential threats to international security due to the breeding ground they constitute for transnational terrorism. Ken Menkhaus believes however that transnational terrorists are dependent on a state for their own protection in order to be able to operate. This essay seeks out the relevance in Ken Menkhaus’ theory which states that transnational terrorists rather exploit corrupted states than operate in countries where there is a state collapse. His theory will be applied on a case study on post-Libya after Gadhafi’s fall. The study, which is a mixed method study, will separate and compare the three regions of Libya; Cyrenaica, Tripolitania and Fezzan where different types of states have emerged since Gadhafi’s fall. The number of transnational terrorist attacks reported in documents and their cause-and-effect relationship will be analyzed. The results of the study indicate that the Menkhaus-theory is relevant when it comes to counting the attacks since terrorists operate where there is state presence. But when looking at the cause-and-effect relationship the results show that terrorist don’t need the protection of the state to operate, they work overtly to take over.

Detta arbete undersöker Sveriges val att delta med stridsflyg i Libyen-kriget 2011. Syftet är att öka förståelsen för beslutsprocessen och för orsakerna till beslutet. En holistisk enfallstudie av besluts-processen genomförs utifrån perspektiven möjlighet och vilja, vilka tar sin grund i en teori som ut-vecklats av Harvey Starr. En teoriutveckling genomförs med en kunskapsöversikt över tidigare forskningsresultat på det studerade fallet som grund. Orsakskategorier skapas vilka sedan används i analysen av empirin. Metoden som används är kvalitativ och det empiriska underlaget utgörs av intervjuer, policydokument och tryckt press. Resultaten visar att det initialt var ett starkt FN-mandat, ett tillgängligt förband genom EAW och ett tidigt ställningstagande av Socialdemokraterna som var starkast bidragande till beslutet. Däref-ter bidrog Försvarsmaktens vilja och en inbjudan från Nato starkt. Med insatsen ville Sverige stärka banden till Nato av säkerhetspolitiska skäl samtidigt som Danmarks och Norges tidiga be-slut bidrog positivt till viljan att delta. Även EU bidrog indirekt till viljan då Sverige jobbat för en flexibel syn på EUs Battlegroups under sitt tidigare ordförandeskap, något som gjorde det svårt att inte delta i Libyen när möjligheten och behovet uppenbart fanns. Socialdemokraternas begränsning av det svenska mandatet gjordes främst av inrikespolitiska skäl genom att avgränsa bort skyddet av civila och begränsa deltagandet till upprätthållande av NFZ.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2008.

The 2011 military intervention in Libya relied solely on air and naval assets and is considered a great success. In some contexts the intervention is even seen as a model for future military interventions, despite some studies highlighting circumstances that makes the conflict in Libya unique. This thesis analyses the underlying dynamics that might be able to explain the NATO-coalition’s success in Libya. More specifically this thesis investigates whether the domestic legitimacy of the Gaddafi regime might have affected the Libyan armed forces’ ability to withstand aerial denial. This in turn, may have made the regime vulnerable to coercion. Using a case study-approach and a qualitative method, the purpose of this thesis is to give military decision-makers further basis for decision-making in terms of when a similar concept might be effective in the future.  Conclusions drawn from the analysis show that the Libyan armed forces might have been a weakened organisation even before the conflict began, due to elements relating to domestic legitimacy. Further conclusions show that despite the intervention being a coercive failure, the use of aerial denial might have enabled the rebel victory on the ground.

Denna studie avser att förklara EU:s motiveringar till att utöka samarbetet med Libyen i och med Malta deklarationen. Det var under ett toppmöte den 3 februari 2017 som deklarationen skapades av medlemsstaternas stats – och regeringschefer. I denna deklarationen fastställer EU att samarbetet med Libyen för flyktingfrågan ska utökas. Situationen i Libyen består av instabilitet och situationer för flyktingar och migranter präglas av missförhållanden och smuggling. Detta har fått stor uppmärksamhet i media och kritiserats av bl.a. Läkare utan gränser och Amnesty international. Det teoretiska ramverket utgår från rational choice institutionalism, mer specifikt två karaktärsdrag från den valda teorin. De två karaktärsdragen berör begreppen preferenser och institutioner. Den valda metoden för studien är en motivanalys. Två huvudsakliga motiv kunde identifieras i Malta-deklarationen: Minska den irreguljära migrationen och stoppa smugglarnas affärsverksamhet

Kaum hatte die deutsche Bundesregierung den Beschluss gefasst, den Beschluss im UN-Sicherheitsrat über eine Flugverbotszone über Libyen nicht zu fassen, ging eine Welle des Geschimpfes durch die politische Kaste dieses Landes. Diejenigen, die sich wahlweise so schön eingeschaukelt haben in das Bett der transatlantischen Subordination oder sich bereitwillig hinter Großsprüche französischer Ambition ducken, wenn sie gerade mal nicht den Vorgaben aus den USA folgen wollen, waren aufgeschreckt.

Det här är en studie om den svenska dagstidningsrapporteringen om inledningen av den arabiska våren i Tunisien, Egypten och Libyen under år 2011. Vår utgångspunkt är de tolv klassiska nyhetsvärderingsteorierna, med tyngd på geografisk, kulturell och ekonomisk närhet. Uppsatsen syfte är att få bättre kännedom om likheterna och skillnaderna i den svenska rapporteringen från de tre länderna Tunisien, Egypten och Libyen. Vi undersöker två veckor för varje land i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vi har valt att se tidningarna som en gemensam portal för den svenska internationella mediebevakningen. Vi har gjort en kvantitativ undersökning, när rapporteringen av upproren började, hur den såg ut och vilka källor man valde att lyfta fram. Vi valde också att göra en mindre kvalitativ intervjuundersökning för att förstå förhållandena för de svenska utrikesreportrarna. Resultatet av analysen visar många likheter mellan länderna. Majoriteten av källorna var andra nyhetsbyråer. Största skillnaden var hur man skapade närhet till händelserna i de olika länderna. I Egypten så fokuserade journalisterna mer på att lyfta fram svenskarna i upproret och att ta upp vardagsproblem som publiken kunde identifiera sig med, till exempel att maten började ta slut i butikerna eller känslan över att demokratiska rättigheter var hotade. Tunisiens rapportering var mer folkorienterad medan artiklarna om Libyen hade mer fokus på elitpersoner. Den arabiska våren påverkade resten av världen både ekonomiskt och politiskt vilket gav ett högt nyhetsvärde i tidningarna.

Den här uppsatsen handlar om hur inrikespolitiken i Tyskland påverkar det tyska utrikespolitiska handlandet. Den tar sin utgångspunkt i det tyska beslutet att inte delta i insatsen i Libyen och att lägga ned den tyska rösten i Förenta Nationernas (FN) säkerhetsråd.

Detta är en kombinerad kvantitativ och kvalitativ studie om hur Libyenkriget framställts i tre svenska nyhetsmedier: DN, Rapport och Ekot. Dessa tre medier har valts för att ge en så heltäckande bild som möjligt av den svenska nyhetsrapporteringen kring kriget och de inblandade aktörerna under åren 2010, 2011 och 2012. I den kvantitativa delen har 171 analysenheter kodats och i den kvalitativa delen har 6 analysenheter närstuderats. Studiens teoretiska utgångspunkter är gestaltningsteori (framing) samt indexing. Kodschemat som använts vid den kvantitativa undersökningen består av 14 variabler. För att identifiera tolkningsramar i det undersökta materialet har några variabler utvecklats utifrån Entmans samt Pan och Kosickis begreppsapparater för framinganalys. Andra variabler har inspirerats av tidigare studier om krig och journalistik samt utvecklats med syftet att belysa eventuella indexing-effekter. Den kvalitativa undersökningen har baserats på Lakoffs teorier om hur krig i medierna ofta tolkas utifrån metaforen ”kriget som en saga”, samt på Pan och Kosickis metoder för innehållsanalys. Resultaten visar på att rebellernas och västerländska elitkällors problembeskrivning av konflikten beretts störst utrymme i rapporteringen. Khaddafi har under kriget skildrats som en grym diktator, civilbefolkningen som offer och rebellerna samt Nato som hjältar. Det svenska  deltagandet i Natoinsatsen har skildrats på ett odelat positivt sätt i vårt analyserade urval. Bilden av Khaddafi har förändrats, från att vara mer neutral innan kriget till att bli mer ensidigt negativ under och efter kriget.

Ce travail de recherche porte sur un aspect phonétique qui s’inscrit dans trois domaines, la phonétique, la dialectologie et la sociophonétique arabes. Notre démarche, nos outils et nos analyses sont phonétiques par essence. Nous avons analysé la fréquence des trois premiers formants [F1, F2, F3] des voyelles cardinales brèves /i, u, a/ de l’arabe libyen de Tripoli (ALT) et nous avons alterné le contexte phonétique consonantique pharyngalisé / tˁ, sˁ, dˁ/ vs non pharyngalisé / t, s, d/ afin de vérifier l’impact de celui-ci sur la fréquence centrale des formants. Cependant, les résultats ainsi obtenus nous ont permis de comparer l’ALT à d’autres variétés populaires arabes modernes. Comme ils nous ont permis d’opérer des distinctions sociales fondamentales, comme celle du gender. Notre problématique articule la question de la réalisation de l’espace acoustique des voyelles en ALT avec le contraste consonantique de pharyngalisation, les patrons coarticulatoires qui en résultent ainsi que l’outil ‘équation de locus’ pour les révéler, tout cela dans une dimension de stratification sociale par le gender. Trois hypothèses de travail ont été présentées, la première sur la variation de l’espace vocalique et ses motivations, la deuxième sur la pertinence de l’utilisation de l’équation de locus et la troisième sur les distinctions liées au gender. Nos résultats, fondés sur l’analyse d’un corpus de mots trisyllabiques [C1V1- C2V2- C3V3] où C était soit une consonne pharyngalisée /s ˁ, t ˁ, d ˁ/, soit une consonne non pharyngalisée /s, t, d/, V étant une des trois voyelles brèves cardinales /i, u, a/, lu par dix locuteurs (6 hommes et 5 femmes) permettent de valider nos trois hypothèses : la variation des valeurs formantiques des voyelles, de l’espace acoustique et de la distance entre les deux premiers formants en fonction des trois facteurs : 1) le contexte consonantique (pharyngalisé vs non pharyngalisé) ; 2) la position prosodique (accentué vs inaccentué) ; et 3) la distinction sociale (homme vs femme). Notre travail a pu répondre positivement aux objectifs qui lui ont été assignés au départ : 1) sur le plan phonétique, donner un aperçu du système vocalique de l’ALT et de sa variation en fonction de la pharyngalisation ; 2) sur le plan dialectologique, répondre aux questions de la typologie dialectale arabe et le classement de l’arabe libyen, dialecte oriental vs dialecte maghrébin ; et 3) sur le plan sociophonétique, vérifier la profonde distinction sociale, parole de femme vs parole d’homme / This research focuses on a phonetic aspect that falls into three areas, phonetics, dialectology and Arabic sociophonetics. Our approach, tools and analysis are phonetic in nature. We analyzed the frequency of the first three formants [F1, F2, F3] of short cardinal vowels / i, u, a /of the Libyan Arabic of Tripoli (ALT) and we alternated the phonetic context of pharyngealized consonants / t ˁ, s ˁ , ˁ d / versus non pharyngealized / t, s, d / to verify the impact of the latter on the central frequency of formants. However, the results obtained have allowed us to compare the ALT to other popular varieties in modern Arabic. As they allowed us to make fundamental social distinctions, such as the gender. Our research problem deals with the issue of the realization of the acoustic space of vowels in ALT, in contrast with the consonant pharyngealization, the resulting co-articulatory patterns as well as the tool of 'locus equation' to reveal, all of this in a dimension of social stratification by gender. Three hypotheses were presented; the first was on the variation of the vowel space and its motivations, the second was on the appropriateness of using the locus equation and the third was related to gender distinctions. Our results, based on the analysis of a corpus of trisyllabic words [C1V1 C2V2-C3V3-] where C is either a pharyngalized consonant / s ˁ, ˁ t, d ˁ / or a non- pharyngalized consonant / s, t, d /, V is one of the three cardinal short vowels / i, u, a /, read by ten speakers (6 males and 5 females) to validate our three hypotheses. Changes in formant values of vowels, the acoustic space and the distance between the first two formants were based on three factors: 1) the consonantal context (pharyngalized vs. non- pharyngalized), 2) the prosodic position (stressed vs. unstressed), and 3) social distinction (male vs. female). Our study has been able to respond positively to the objectives assigned to it at the start: 1) on the phonetic level, it gives an overview of the vowel system of ALT and its variation with the pharyngealization 2) on the dialectological level, it answers questions from Arabic dialect typology and classification of the Eastern Libyan Arabic dialect vs Maghreb dialect and 3) on the sociophonetic level, it verifies the profound social distinction, woman's speech vs man's speech