Bakgrund: Vårdpersonal möter i arbetet patienter som upplever rädsla. Inom omvårdnad är förståelse för människors upplevelser och erfarenheter central. Genom att försöka förstå fenomen som påverkar människans livsvärld gynnas relationen mellan vårdtagare och sjuksköterska. Syfte: Syftet var att beskriva fenomenet rädsla ur ett livsvärldsperspektiv. Metod: Studien baserades på 74 berättelser om rädsla skrivna av sjuksköterskestudenter. Kvalitativ innehållsanalys användes. Resultat: Situationer av ovisshet, maktlöshet eller hot utlöste rädsla. Under rädsleupplevelsen gjorde den tysta kroppen sig påmind, kroppen upplevdes okontrollerbar, informanterna blev tillfälligt förvirrade och fick förändrad verklighetsuppfattning. Kamp- och flyktbeteende och upplevelser av att rädslan födde nya känslor beskrevs också. När rädslan släppte tystnade kroppen, situationen upplevdes overklig och ibland genant och händelsen lämnade spår. Diskussion: Eftersom människor riktar medvetandet olika är det individuellt vad människor blir rädda för. Rädslan finns i levd kropp och påverkar samt påverkas av levd tid. Att gå till sig själv och förstå sin egen rädsla underlättar för att känna igen och förstå upplevelsen av rädsla hos andra. Slutsats: Att förstå och kunna möta rädsla hos andra är centralt i omvårdnad liksom i alla människovårdande yrken. Då upplevelsen av rädsla är central är det viktigt att förhålla sig fördomsfri till vad som utlöser rädsla hos andra människor och undvika att värdera rädslan. / Background: Nursing staff often meet with patients that experience fear. An understanding of humans„ lived experiences is central in nursing. Attempts to understand phenomena that influence daily life of humans might contribute to a positive interaction between patient and nurse. Purpose: The aim was to describe fear from a life-world perspective. Method: The study was based on 74 narratives about fear, written by nursing students and a qualitative content analysis was used. Results: Situations that led to uncertainty and powerlessness triggered fear. When experiencing fear the usually silent body became "loud", the body was felt as uncontrollable and the informants were temporally confused and had an altered perception of reality. The fear arouses more and new emotions and wishes to fight and flee. When the fear faded away, the body became silent, the informants perceived the situation unreal and embarrassing and felt that the experience left marks on their bodies and minds. Discussion: What frightens humans is individual as different people direct their consciousness differently. Fear exists in the lived body. It influences and is influenced by the lived time. Attempts to make one‟s own fear consciousness contribute to an ability to recognize and understand other‟s fear as well. Conclusion: To see and understand other‟s fear is central in nursing, as well as in other caring services. Since lived experience of fear is central it is important not to be prejudiced about what situations that trigger fear and to avoid judging other peoples fear.

Bakgrund: I Sverige drabbas varje år cirka tiotusen personer av ett hjärtstopp varav cirka trehundra personer överlever. Ett hjärtstopp påverkar den drabbades liv på olika sätt och det är därför viktigt att sjuksköterskan har kunskap om dessa personers upplevelser. Syfte: Syftet var att beskriva hur patienter upplever sin livskvalitet efter ett hjärtstopp. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes med induktiv innehållsanalys. Resultat: Patienterna drabbades av fysiska förändringar som de på olika sätt försökte hantera. Stöd och information var viktigt för att kunna hantera det som hänt. Många patienter bar på en rädsla efter hjärtstoppet som påverkade deras livskvalitet negativt. Diskussion: Upplevelsen av att överleva ett hjärtstopp är olika eftersom varje individ utgår från sin egen livsvärld. Patienter som drabbades av minnessvårigheter efter hjärtstoppet upplevde en försämrad livskvalitet. Det kan bero på att problemen inte uppmärksammas och att patienterna inte får den hjälp de är i behov av. Slutsats: För att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad måste patientens livsvärld vara i centrum. På så sätt kan sjuksköterskan förstå patientens upplevelse av att ha drabbats av ett hjärtstopp och hur livskvaliteten påverkats. / Background: About ten thousand persons suffer a cardiac arrest in Sweden each year and about three hundred survive. A cardiac arrest affects the victim's life in different ways and it’s therefore important for the nurse to have knowledge about the experiences of these patients. Purpose: The purpose was to describe how patients experience their quality of life after a cardiac arrest. Method: A literature review was conducted using an inductive content analysis. Results: Patients experienced physical changes which they handled differently. They needed information and support to be able to move on. Some patients carried a fear after the cardiac arrest which affected their quality of life negatively. Discussion: The experience of surviving a cardiac arrest is different because each individual has its own life-world. Patients that were suffering from memory problems after the cardiac arrest experienced a decreased quality of life. The reason could be that the problems are not noticed and the patients do not get the help they need. Conclusion: To be able to provide good care, the patient's life-world has to be in the centre. This allows the nurse to understand the experience of having suffered a cardiac arrest and how the quality of life is affected.

Why, and what does it involve for an individual to perform Arts and Crafts, are the questions studied in this thesis. The purpose of this thesis is to examine the pedagogical conditions of Arts and Crafts objects, through studying the processes that take place where people give form to personal expressions and to understand the meanings these processes have for them. Phenomenological theory, especially the theory of the lived body, which presents the body as a unity not separated into body and thought, with object and subject in an inter-relationship, is used as a theoretical standpoint throughout the thesis. A phenomenological and a semiotic approach have been used to analyse and describe the empirical data. This thesis consists of three different studies, the examination of a place where Arts and Crafts are performed, the study of people's experiences of creating Arts and Crafts objects, and finally how people relate to their chosen Art and Craft materials. This contributes to an understanding of the pedagogical conditions and processes present in their relationship to work materials. The analysis illustrates that an opportunity for a new level of understanding is reached when particular pedagogical processes are carried out whilst working with various forms of Arts and Crafts materials. These processes understood as pedagogical conditions consist of: time and pace, physical and mental environment, materialization, the object and experience. Another finding is that there are different ways of relating to the Arts and Crafts materials, a bodily relation or a cognitive relation. These ways of relating exist in one person, but one of these relating attitudes is often more salient than the other. Making Arts and Crafts is in this thesis seen as an activity of both bodily and cognitive meaning making.

Stroke is a widespread disease in Sweden. Nurses play a central part for those who suffer from a stroke irrespective of where in the care chain they meet. To be able to meet the patients’ need of care the nurse must understand his/her lifeworld. Each and every patient is unique and the experience of being struck by a stroke depends on personality and life situation. Those who suffer from aphasia are usually excluded in research and therefore there is lack of improtant knowledge. The aim of this study is to describe the experiences of suffering from and living with a stroke. By studying autobiographies the opportunity has opened to share the experiences of patients suffering from aphasia. To suffer from stroke is a big changeover in life and gives visible and invisible disabilities. These disabilities limit them in their every day life. Nursing staff becomes authorities and it’s important that the staff provides time for discussions. A fruitful discussion reduces suffering and creates feelings of being noticed and involvement. The result shows that those who suffer longs and endeavours for living life as normal as possible. / I Sverige är stroke en av våra stora folksjukdomar. De som drabbas är en stor patientgrupp och sjuksköterskor har en central roll i deras omvårdnad oavsett vart i vårdkedjan de befinner sig. För att kunna bemöta patientens behov av omvårdnad måste sjuksköterskan sätta sig in i patientens livsvärld. Varje patient är unik och upplevelsen av att drabbas är olika beroende på personlighet och livssituation. Personer med afasi har tidigare uteslutits i studier vilket gör att det saknas forskning inom ett stort och viktigt område. Syftet med studien är att beskriva människors upplevelser av att drabbas av och leva med stroke. Genom att studera självbiografier tillkom även möjligheten att ta del av patienter med afasis upplevelser. Att drabbas av stroke är en stor omställning i livet och ger synliga och osynliga handikapp som begränsar i vardagslivet. Vårdpersonal blir auktoriteter i deras liv, och det är viktigt att de har tid för samtal med de drabbade. Ett gott samtal upplevs minska lidande och skapar känslan av att vara sedd och delaktig i vården. Resultatet visar att de drabbade längtar och strävar efter att leva livet så normalt som möjligt.

The present dissertation deals with the writers of high-school history textbooks and their way of writing history. Questions concerning who has written these books, why and how they have done so, and what they have written, are posed from a didactic perspective. In order to answer these questions, the author has employed the method of oral history. Initially, thirteen of the original sixteen authors were interviewed. After that, life-story interviews were conducted with one author each selected from the three categories of textbook authors determined by the first round of interviews. Seven of these authors' textbooks (comprising fourteen book sections) were studied in a more summary fashion, whereafter a more in-depth analysis of how these authors' books present the period 1914-1945 was undertaken. The study showed that the writers were middle-aged or elderly, middle-class men living in the southern regions of Sweden, whose political sympathies tended toward liberalism. They provided a number of different reasons for choosing to write history textbooks, though monetary considerations seemed to have been more or less overriding. Writing seems to have been a solitary job for them, even if they belonged to a team of writers. There are many uncertainties concerning the main didactic ideas motivating their writing. There also proved to be a distinct difference between those writers who identified themselves as researchers, and those who called themselves teachers. Resarchers have included new results in their textbooks to a greater degree, provided a more multifacetted view of history, and written more on the problems of historiography. The teachers have written a simpler, more story-telling type of prose, while their books have also provided more suggestions for practical solutions to teaching problems. Their books have also sold far better than the researchers'. All of the authors' writing has been influenced by government curricula and inspection committees, commercial conditions, the tradition of history-textbook writing and experiences from their own life-worlds, the latter of which I term "the voice of the author". / digitalisering@umu

<p>The general aim of this thesis was to study the transition process from dependency towards anatomy and psychological empowerment among teenagers with type 1 diabetes. Thirty-two teenagers (18 female/14 male) aged 13-17 took part in conversational interviews. The interviews followed a semi-structured question guide. Data comprised 31 tape recorded interviews (one informant did not want to be tape recorded). The research design was based on a phenomenological and life world perspective including two different analysis methods.</p><p>The transition towards autonomy among teenagers with type 1 diabetes was elucidated in a phenomenological approach (paper I). Through the teenagers’ narratives about their daily life experiences with type 1 diabetes there emerged the over-riding theme “Hovering between individual actions and support of others”. This theme illustrates the main problem related to diabetes management - duality in dependence and independence. The themes “growth through individual self-reliance” and “growth through confirmation of others” seem to facilitate the transition process from dependency towards autonomy. Experiences of the Empowerment Education Programme (EEP) were studied by a qualitative content analysis (paper II). From the teenagers’ descriptions the over-riding theme was formulated as “Sense of community”, and this covered the categories of social fellow feeling, collaborative learning, and community of interests. A synthesis of the findings illustrates that individual self-reliance, confirmation of others, and sense of community are closely related to individual inner resources, trust in others, and the feeling of belonging, which are all suggested as specific goals of empowerment and fulfilment of psychological empowerment. A model was created to explain the relation between psychological empowerment and growth through individual self-reliance, confirmation of others, and sense of community. Professional nursing care might start from the unique situation and context the individual experiences and exists in. Social meetings with like-minded youth were highly appreciated among the teenagers. The teenagers showed their willingness to transform themselves towards becoming more independent in self-management, and the teenage years may be the right period to empower and coach the teenagers towards autonomy and prepare them for adulthood living with type 1 diabetes.</p>

Bakgrund: Allt fler kvinnor överlever bröstcancer vilket är ett resultat av förbättrade metoder för diagnostik, allmän mammografi samt mer effektiva behandlingsmetoder. Gruppen bröstcanceröverlevare har synliggjorts mycket tack vare kampanjen kring Rosa Bandet. Ofta drabbas kvinnor som överlevt av både fysiska och psykosociala problem relaterat till sin bröstcancer. Författarna ville beskriva de existentiella upplevelserna som kvinnorna skulle kunna ha relaterat till sin överlevnad. Syfte: Syftet var att beskriva existentiella upplevelser hos kvinnor som överlevt bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, relevanta för syftet. Databaser som användes vid artikelsökning var PubMed och ProQuest Nursing &amp; Allied Health Source. Resultat: Resultatet presenteras i fyra olika teman och två underteman. De fyra temana är Upplevelse av förändrad självbild, Upplevelse av förändrad kropp, Upplevelse av ensamhet och isolering samt Upplevelse av förändrad livssyn. Kvinnorna brottades med existentiella upplevelser till följd av en förändrad kropp och självbild samt förlust av sitt tidigare sätt att förhålla sig till livet och döden. Genom ökad självkännedom och nya insikter kunde den förändrade livssituationen, relaterad till sjukdom och överlevnad, bli vändpunkten till en ny och ofta positiv livssyn. Diskussion: I resultatdiskussionen användes livsvärldsteorin och begreppet om den levda kroppen som teoretisk referensram, då syftet var att belysa den unika människan och hennes existentiella upplevelser. Kvinnornas förändrade livsvärld innebar ett behov av att försonas med sin nya vardag. Transitionen från sjuk till frisk innebar existentiella upplevelser av en förändrad kropp och självbild samt känsla av ensamhet men följdes av nya livsperspektiv genom självläkning och meningsskapande. / Background: A growing number of women are surviving breast cancer, a result of improved methods of diagnosis, general mammography and more effective treatments. The group of breast cancer survivors has been made visible mainly thanks to the campaign surrounding the Pink Ribbon. Female survivors often suffer from physical and psychosocial problems related to their breast cancer. The authors wanted to describe the existential experiences the women might have, related to their survivorship. Aim: The aim was to describe the existential experiences of women who have survived breast cancer. Method: A literature review based on eleven original articles with qualitative approach, relevant to the purpose. Databases used in the search were PubMed and ProQuest Nursing &amp; Allied Health Source. Result: The results are presented in four different themes and two sub themes. The four themes are Perception of altered self-image, Perception of altered body, Perception of loneliness and isolation and Perception of altered view of life. From the results it emerged that many women were struggling with existential experiences as a result of a changed body and self-image as well as the loss of their way of relating to life and death. Through increased self-awareness and new insights, a new living situation related to illness and survival could be the turning point to a new and often positive view of life. Discussion: In the result discussion the life-world theory and the concept of the lived body, were used as a theoretical framework, since the purpose was to highlight existential experiences of the unique human being. The changing life-world led to a need to reconcile with a new daily life. The transition from illness to health led to existential experiences of an altered body and self-image as well as loneliness, but was followed by a new perspective of life through self-healing and meaning-making.

Syftet med arbetet är att utforska vad självförtroende påverkas av i samband med musikutövande och lärande i musik. Metoden som används är kvalitativa halvstrukturerade intervjuer och den teoretiska utgångspunkten är livsvärldsfenomenologi. I bakgrundskapitlet beskrivs ett antal teorier och tidigare forskning som är till hjälp för att förstå vad som formar och påverkar självförtroende. I resultatet framkommer två huvudkategorier: ”Mänskliga möten” och ”Vägen framåt”. Under första rubriken redovisas hur bekräftelse från andra, jämförelser med andra och läraren påverkar självförtroendet. Under nästa rubrik redovisas hur vikten av utveckling, lagom progression på uppgifter samt vidden av insikt på okunskap påverkar självförtroendet. I sista kapitlet diskuteras resultatet i relation till tidigare teorier och forskning. / The aim of this study is to examine what self-confidence is affected by in connection with music performing and learning in music. The method used is qualitative semi-structured interviews and the theoretical perspective is life-world phenomenology. The background chapter describes research and a number of theories that support the understanding of what shapes and influences individuals’ self-confidence in music performance. The results reveal two main categories: ”Human encounters” and ”The road ahead”. The first headline include descriptions of how confirmation from others, comparisons with others and teachers affect self-confidence. The next headline shows how the importance of development, moderate progression of tasks and wideness of insight in ignorance affects self-confidence. In the discussion the result is discussed in relation to previously theories and research.

Background: Human interaction by touch plays a central role for our health and well being throughout life. When people touch each other our bodies release a hormone called oxytocin into the bloodstream, this gives the body a soothing effect. Touching on the other hand can be perceived as unpleasant if it is not in accordance with the patient’s norm or wishes. From biblical times and through to today human touch plays a central part of nursing. The way we touch each other is not always something that comes naturally, habits of touching depends largely on one´s cultural background, upbringing and experiences. Aim: The aim of this study was to describe how health professional’s uses touch in daily care. Method: The authors have made a literature review. Ten research papers of both qualitative and quantitative design have been gathered via database searches. Results: The result showed that touching is an inevitable part of nursing. Health professionals use touch to build relationships and support verbal communication with the patient. The result also showed that touching made patients feel more secure and it also gave health professionals pride. Discussions: The results were discussed in relation to the life-world theory according to Dahlberg and Segesten. The main focus of discussion was: how the relationship between health professionals and the patient is affected by the way touch is used, touch is also used to create positive feelings and health professionals themselves feel strengthened by using touch. / Bakgrund: Beröring har en central betydelse för människans hälsa och välbefinnande genom hela livet. När människan ger och får beröring frisätts hormonet oxytocin till blodet, vilket ger en lugnande effekt. Beröring kan upplevas som obehaglig om den inte är i enlighet med människans vilja. Från bibliska berättelser och fram till idag beskrivs beröring som en betydande del i vårdandet och hur vårdpersonal arbetar. Beröring är dock inte alltid något som kommer sig naturligt, användandet beror till stor del på människans uppväxt, erfarenheter och kulturella bakgrund. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur vårdpersonal använder beröring i den dagliga omvårdnaden. Metod: Författarna har gjort en litteraturöversikt. Tio forskningsartiklar av både kvalitativ och kvantitativ design samlades in genom databassökningar. Resultat: Resultatet visade att beröring är en oundviklig handling i vården. Vårdpersonalens beröring användes för att stärka vårdrelationen och den verbala kommunikationen. Resultatet visade också att beröring gav trygghet för patienterna samtidigt som det gav vårdpersonalen mening med sitt yrke. Diskussion: Resultatet har diskuterats i relation till livsvärldsteorin enligt Dahlberg och Segesten. Diskussionens huvudfokus är de mest framträdande upptäckterna i resultatet, vilka var: att vårdrelationen påverkas av hur vårdpersonalen använder beröring, att beröring används för att skapa positiva känslor samt att vårdpersonalen själva stärks då de använder sig av beröring.

Studiens syfte var att undersöka hur personer med ohälsa och lidande orsakat av sektmedlemskap upplever mötet med den psykiatriska vården. Studien hade en fenomenologisk hermeneutisk ansats och byggde på fem intervjuer med personer från fyra olika sekter som i samband med processen att lämna sekten kommit i kontakt med den psykiatriska vården. Resultatet beskrivs på tre tolkningsnivåer; naiv förståelse, strukturanalys och tolkad helhet. Den naiva analysen visade att personer med ohälsa och lidande orsakat av sektmedlemskap upplevde att mötet med den psykiatriska vården präglades av missförstånd och brist på kunskap om problematiken och vilka konsekvenserna blev när en person valde att lämna en sekt. Strukturanalysen resulterade i elva subteman, tre teman och ett huvudtema. Huvudtemat fick namnet Lost in Translation och sammanfattade kärnan i studiens resultat vilket var att personer med ohälsa och lidande orsakat av sektmedlemskap kände sig vilse och utanför och hade svårt att förstå och få förståelse för sin situation vilket ledde till missförstånd i mötet med den psykiatriska vården. Den tolkade helheten visade att de personer som kände sig sedda och bekräftade i sitt lidande hade en mer positiv upplevelse av mötet med den psykiatriska vården. / The aim of the study was to investigate how persons with illness and distress caused by cult membership experienced the encounter with psychiatric care. The study had a phenomenological hermeneutic approach and was based on five interviews with people from four different cults who in the process of leaving the cult had contact with psychiatric care. The result are described in three levels of interpretation; naive understanding, structural analysis and interpreted whole. The naive analysis showed that persons with illness and distress caused by cult membership experienced that the contact with psychiatric care was characterized by misunderstanding and lack of knowledge of the problems and the consequences that were a result of a person leaving a cult. The structural analysis resulted in eleven subthemes, three themes and an overall theme. The main theme was called Lost in Translation and summarized the essence of the results of the study which was that persons with illness and distress caused by cult membership felt lost and outside and had trouble to understand and to find understanding for their situation and that this caused misunderstandings in the encounter with psychiatric care. The interpreted whole showed that persons that felt that they were seen and confirmed in their suffering had a more positive experience of the encounter with psychiatric care.