Vi använder oss av ett positionssystem när vi skriver tal vilket ofta är en oreflekterad kunskap, denna kunskap förväntas elever tillägna sig redan i årskurs 1-3. Vi har under vår verksamhetsförlagda utbildning sett att vissa elever har svårt att förstå detta system. Därför är syftet med denna litteraturöversikt att undersöka vad befintlig forskning säger om elevers möjligheter och begränsningar i lärandet av positionssystemet. Materialet samlades in genom systematisk litteratursökning i flera databaser. Litteraturen som sedan analyserades och kategoriserades bestod av tretton stycken forskningsartiklar, en avhandling och en proceeding. Resultatet visade att språket är en viktig faktor i förståelsen av positionssystemet. Utvecklingen av förståelsen för positionssystemet tar lång tid men kan stödjas av undervisning som innehåller tio-grupperingar, alternativa räkneord och rätt konkret material. Förståelsen för positionssystemet visade sig även ha ett starkt samband med goda färdigheter i addition.

På senare år har antalet immigranter ökat, såväl i Sverige som i resten av Europa. Under 2015 förekom stora förflyttningar av människor i vad som har kallats en flyktingkris och det finns indikationer på att negativa attityder till människor på flykt har ökat. I den offentliga diskursen om flyktingkrisen används olika ord för att benämna immigranter, som till exempel migranter, flyktingar och asylsökande. Huvudsyftet med denna studie var att undersöka om de benämningar som används innebär skillnader i hur de immigranter som kommer till Sverige värderas. Detta eftersom tidigare forskning har visat att ord och etiketter kan ha betydelse för bedömning och värdering av andra människor och grupper. Utifrån Allports kontaktteori undersöktes dessutom om erfarenheter med immigranter har en effekt på attityderna till gruppen. I studien ingick 179 deltagare, framförallt studenter, som randomiserades till att svara på frågor och påståenden om en av de tre etiketterna, migranter, flyktingar eller asylsökande. Attityder till immigranter mättes dels på en individnivå, som social distans, och dels på en gruppnivå, som attityder i immigrationspolitiska frågor. Resultatet visade att etiketterna migranter, flyktingar och asylsökande inte innebar någon skillnad i hur de immigranter som kommer till Sverige värderas, varken när det gäller social distans eller attityder i immigrationspolitik. Däremot fanns en skillnad i social distans beroende på erfarenhet, på så sätt att erfarenhet med immigranter innebar mer positiva attityder. Nuvarande studie gav därmed delvis stöd för Allports kontaktteori. De benämningar som används i diskursen om flyktingkrisen tycks däremot inte innebära skillnader i attityder till de människor som kommer till landet. Resultaten diskuteras i relation till tidigare forskning inom området.

Detta examensarbete behandlar användandet av smileys och deras roll i kommunikation mellan ungdomar över det digitala mediet. Hur ser användandet av smileys ut bland ungdomar? Vilken mening lägger sändare respektive mottagare i användandet av smileys? Går det att kategorisera och gruppera användarna av smileys utifrån ålder och kön? Denna uppsats behandlar chatt och det chattspråk (innehållande smileys, förkortningar och asterisker) som dagens ungdomar - generation Z, använder sig av dagligen framför sina datorer. En enkätundersökning bland elever vid två år 6-9 skolor och en undersökning via två diskussionsfora på Internet, ligger till grund för resultaten till denna uppsats. Resultaten visar att smileys används som ett uttryck för känslor, sinnesstämningar, ansiktsuttryck, kroppsspråk och tonfall.

Denna studie syftar mot att få ytterligare kunskap om lingvistiska landskap i en skolas miljö genom att undersöka hur flerspråkighet gestaltas i fysiska miljöer. Undersökningen har gjorts i en skola i norra Sverige och byggs upp av det sociokulturella perspektivets föreställning om språkets betydelse gällande elevers individ- och kunskapsutveckling. Vidare har skolan plats för cirka 700 elever, vilket har medfört att undersökningen koncentrerat sig på miljöer för elever i årskurs F–3. Studien ramas in av visuell etnografi som handlar mer om en kunskapsproduktion snarare än att endast samla in data. Totalt producerades 53 fotografier från skolans lingvistiska landskap som har stöttats upp av skriftliga fältanteckningar. Kombinationen av visuella och skriftliga fältanteckningar har använts för att skapa bredd i materialet. Den visuella etnografin är beroende av hur bilden används och tolkas för att synliggöra betydelser inom flerspråkighet. Därmed användes kvalitativ innehållsanalys med en konventionell ansats. Detta medförde att koder, etiketter och kategorier växte fram ur data. I det resultat som framställts visar det lingvistiska landskapet indikationer på fokus, underförstådda budskap och tankesätt om flerspråkighet. Studien påvisar att det växande forskningsfältet lingvistiska landskap kan medvetandegöra värdefull information om språkliga och sociala aspekter med bäring på elevers lärande. / This study aims to get further knowledge about linguistic landscapes in a school's environment by examining how multilingualism is shaped in physical environments. The study was conducted in a school in northern Sweden and is based on the socio-cultural perspective's idea of the importance of language regarding pupils' development both in terms of identity and knowledge. Furthermore, the school was built for about 700 pupils, which has meant that the study concentrated on environments for preschool class to year three. This study is framed by visual ethnography, which focus more on a knowledge production rather than just collecting data. The material consists of 53 produced photographs from the school's linguistic landscape combined with written fieldnotes. Likewise, the visual ethnography depends on how the image is used and interpreted to make visible meanings in multilingualism. Thus, qualitative content analysis with a conventional approach was used. This meant that codes, labels and categories emerged from the data. In the results presented, the linguistic landscape shows indications of focus, implicit messages and ways of thinking about multilingualism. The study shows that the growing research field of linguistic landscapes can raise awareness of valuable information about linguistic and social aspects based on pupils' learning.

Denna studie fokuserar på tvåspråkighetens existens i en unik tvåspråkig högstadieskola för att dra slutsatser om språkliga normer och maktförhållanden mellan de två språken, svenska och finska på den aktuella skolan. Den aktuella skolan ligger vid gränsen mellan två nationer och denna studie bidrar även till att dokumentera den unika skolans tvåspråkiga miljö då skolsamarbetet mellan gränskommunerna är på väg att upphöra. Skolans tvåspråkiga profil kommer dock att bestå. Studien utgår från ett teoretiskt perspektiv på makt utifrån vilket temana språk och placering och visuell kommunikation samt tillgänglighet formulerats för att dra slutsatser om maktförhållanden. Datainsamlingsmetoden utgörs av en visuell etnografi där tvåspråkighetens utformning observerades genom att fotografera skolans miljö. Materialet har sedan bearbetats med hjälp av en datadriven innehållsanalys. Resultatet har visat att språken kommer till uttryck i skolans miljö främst genom skilda språkliga tecken, på skilda platser, olika mycket och sällan tillsammans där samma information delas på båda språken. Hur skolan väljer att representera elevernas språkliga repertoarer har betydelse för vilka signaler och attityder skolan sänder ut om språk och språkanvändning. Det är viktigt att en lärmiljö på en skola med ett elevunderlag där elever är bosatta i både Finland och Sverige uppmuntrar till en tvåspråkig språkanvändning. / Tämä tutkimus keskittyy kaksikielisyyden olemassaoloon ainutlaatuisessa kaksikilisessä yläastekoulussa. Tutkimuksen tavoitteena on tehdä johtopäätöksiä kielisistä normeista ja valtasuhteista ruotsin ja suomen kielen välillä kyseisessä koulussa. Kyseinen koulu sijaitsee kahden valtion rajalla ja tutkimus myös osaltaan dokumentoi koulun ainutlaatuista kaksikielistä ympäristöä rajakuntien välisen yhteistyön päättyessä. Koulun kaksikielinen profiili säilyy kuitenkin. Tutkimuksen teoreettinen näkökulma on valtaperspektiivi minkä perusteella teemat kieli ja sijainti sekä visuaalinen kommunikointi ja saatavuus muotoiltiin, jotta olisi mahdollista tehdä johtopäätöksiä valtasuhteista. Tiedonkeruutapa koostuu visuaalisesta etnografiasta, jonka kautta kaksikielisyyttä havainnoitiin valokuvaamalla koulun ympäristöä. Materiaali on tämän jälkeen käsitelty käyttämällä aineistolähtöistä sisältöanalyysiä. Tutkimuksen tulokset näyttävät, että kielet ilmaistaan koulun ympäristössä pääosin erilaisten kielellisten merkkien kautta, eri paikoissa, eri määreissä ja harvoin yhdessä, jolloin molemmilla kielillä jaetaan samaa tietoa. Se, miten koulu valitsee edustaa oppilaiden kielellistä repertuaaria, on tärkeä sen kannalta, mitä signaaleja ja asenteitta koulu lähettää eri kielistä ja kielenkäytöstä. On tärkeä, että oppimisympäristö koulussa, jonka oppilaat asuvat sekä Ruotsissa että Suomessa, kannustaa kaksikielistä kielenkäyttöä. / This study focuses on the existence of bilingualism in a bilingual upper secondary school to draw conclusions about linguistic norms and power relations between the two languages Swedish and Finnish at the school. The school in question is located on the boarder between two nations and this study also contributes to documenting the unique bilingual environment of the school as the school cooperation between the border municipalities is about to end. However, the school’s bilingual profile will remain. The theoretical perspective this study takes is a perceptive of power based on which the themes languages and location and visual communication and availability are formulated to draw conclusions about power relations. The data collection method consists of a visual ethnography where the existence of bilingualism was observed by photographing the environment in the school. The material has then been processed through a deductive content analysis. The results show that the languages mainly are expressed in the school environment through different linguistic signs, in different places, different amounts and rarely together where the same information is shared in both languages. How the school chooses to represent students’ linguistic repertoires is important for which signals and attitudes the school sends out about the languages and language use. It is important that the learning environment at a school with a student base where students come from both Sweden and Finland, encourages bilingual language use.

Studien behandlar teckenspråkstolkars agerande vid språkliga utmaningar som kan uppstå vid tolkning av predikningar med särskilt fokus på religiös terminologi, metaforer och liturgiskt språkbruk. Vidare undersöker studien vilka konsekvenser tolkarnas handlande har på det religiösa budskapet. Med två predikningar som källtext baseras studien på åtta inspelade tolkningar gjorda av fyra teckenspråkstolkar med erfarenhet av tolkning i religiösa miljöer. Relevanta passager transkriberades och analyserades med hjälp av diskursanalys. De främsta strategier som identifierades vid förekomst av religiösa termer var användandet av ekvivalent tecken och bokstavering. Vid metaforer var avbildande verbkonstruktioner konsekvent förekommande bland samtliga tolkar. Två andra strategier som identifierades vid metaforer var formbaserad tolkning och tillägg. När det kom till dessa strategier fanns det skillnader gällande hur explicit metaforen ska tolkas där både formbaserad tolkning och strategiska tillägg lyftes som strategi till samma utmaning. Medan de inom tidigare nämnda kategorier fanns mönster i tolkarnas agerande visade analysen att det inte fanns någon konsensus i tillvägagångsätt för att hantera liturgiskt språkbruk vilket ledde till att tolkningar av samma källtext kunde generera helt skilda måltexter. Detta leder till att tolkningarna utgår från hur enskilda tolkarna uppfattat källtexten, något som i värsta fall får som konsekvens att den döva personen tar till sig felaktigt teologiskt budskap i tron att detta är vad som förkunnas av predikanten. Studien kommer således fram till slutsatsen att det saknas standardiserade metoder för att hantera de lingvistiska utmaningar som finns vid teckenspråkstolkning av predikningar, något som har en potentiell negativ påverkan på överförandet av det religiösa budskapet. / The study investigates the actions of sign language interpreters when faced with linguistic challenges that may arise during the interpretation of sermons, with a particular focus on religious terminology, metaphors, and liturgical language. Furthermore, the study examines the consequences of interpreters’ actions on the religious message. Based on two sermons as source texts, the study draws on eight recorded interpretations conducted by four sign language interpreters experienced in church interpreting. Relevant passages were transcribed and analyzed using discourse analysis. The primary strategies identified in the presence of religious terms were the use of equivalent signs and fingerspelling. In the case of metaphors, depictions through verb constructions were consistently observed across all interpreters. Two other strategies identified with metaphors were form-based interpretation and strategic additions. Regarding these strategies, there were disagreements on how explicitly the metaphor should be interpreted, with both form-based interpretation and strategic additions being suggested as approaches to the same challenge. While patterns in interpreters' actions were evident in the previously mentioned categories, the analysis revealed no consensus or standardization in approaches to handling liturgical language, resulting in interpretations of the same source text yielding vastly different target texts. This suggests that interpretations are based on how individual interpreters perceive the source text, potentially resulting in the deaf individual receiving incorrect theological messages, believing them to be the preacher's intended message.

The purpose of this essay has been to investigate how the Trust Delegation constructs trust-based governance and leadership in the delegation's main report SOU 2018:47, and how this construction is reflected in municipal governance models. To answer the purpose of the essay, the main report and municipal governance models have been processed using a discourse methodological work process to then identify discourses that together construct trust-based governance and are reflected in the governance models. The discourses identified in the main report have then been analyzed from a governmentality perspective and Czarniawska's linguistic artifacts. The results show that the construction of trust-based governance and management is based on discourses about trust, the citizen, the leader, the employee, control, and dialogue. Of these discourses, dialogue is primarily reflected in all governance models, while the discourses about the citizen and the employee are present but to a lesser extent. The conclusion shows that trust-based governance, on the one hand, can be seen as a normative framework that shapes subjects, controls behavior, and forms an understanding of how governance and control are understood and exercised. On the other hand, it can be seen as an example of a management language that, through linguistic artifacts, creates a modernized version of New Public Management with trust as the new guiding principle.