Bakgrund Mängden nya cancerdiagnoser ökar varje år samtidigt som dödligheten minskar. Detta innebär att fler cancerpatienter lever längre och upplever mer behandlingar, och cytostatika är den mest frekventa (Cancerfonden, 2018a). Denna litteraturöversikt gjordes för ytterligare klargöra cancerpatienters upplevelser och behov av stöd under cytostatika från närstående och sjukvården, med sjuksköterskan i fokus.  Problemformulering Behandling och biverkningar av cytostatika kan vara många och svåra. Det är relevant att undersöka patientgruppens upplevelser och behov av stöd för att sjuksköterskor ska kunna arbeta för att minska lidande och för patientens bästa omvårdnad.      Syfte Syftet med studien var att undersöka cancerpatienters upplevelser av och behov av stöd från närstående, sjukvårdspersonal och andra cancerpatienter för att lindra lidande under cytostatikabehandling. Metod En allmän litteraturstudie utifrån 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utfördes. Data samlades in från databaserna PubMed och Cinahl. Samtliga artiklar har granskats utifrån SBUs granskningsmall för studier med kvalitativ metodik (SBU, 2022). Innehållet av artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys där resultatet grupperas utifrån valt syfte.  Resultat Resultatet av denna litteraturstudie baserades på 13 kvalitativa vetenskapliga artiklar. Studierna genomfördes i 12 olika länder. Utifrån de analyserade artiklarna identifierades åtta kategorier som besvarar studiens syfte: sjukvårdens betydelse, familjens betydelse, ensam är stark, ångest och stress och stöd av andra patienter. Slutsats Behov av stöd är en mycket individuell faktor för cancerpatienter som får cytostatikabehandling. Sjuksköterskan måste ta reda på en patientens livsvärld, sjukdomslidande och livslidande för att ge den bästa vården som finns tillgänglig och för att undvika vårdlidande. / Background The amount of new cancer diagnoses increase each year, while the mortality rate decreases. This means that more cancer patients live longer and experience more treatments, where chemotherapy is the most common (Cancerfonden, 2018a). This literature review was carried out to further clarify cancer patients' needs for support from relatives and healthcare professionals, primarily from nurses.  Problem formulation Treatment and side effects of chemotherapy can be many and difficult. It is relevant to examine this patient group’s experiences and need for support in order for nurses to work towards reducing suffering and provide the best patient care.  Aim The aim of the study was to explore cancer patients’ experiences and need of support from relatives, healthcare professionals and other cancer patients to reduce suffering chemotherapy treatment.  Method A general literature study based on 13 scientific articles with a qualitative approach was conducted. Data collection was carried out using the databases PubMed and Cinahl. All articles have been reviewed based on SBUs review template for studies with qualitative methodology (SBU, 2022). The content of the articles was analysed with a qualitative content analysis, where the results were grouped based on the chosen aim.   Result The results of this literature study was written based off of 13 qualitative scientific articles. The studies were conducted in twelve countries. From the analysed articles, eight subcategories were identified: The importance of healthcare, the importance of family, alone is strong, anxiety and stress and support from other patients. Conclusion The need for support is a highly individual factor for cancer patients receiving chemotherapy. Nurses must find out about a patient's life, disease suffering, and life suffering in order to provide the best possible care and therefore avoid care suffering.

Bakgrund: Prostatacancer är den näst vanligaste cancersjukdomen hos män. Sexuell dysfunktion är en vanlig komplikation efter prostatacancerbehandling som drabbar den sexuella hälsan. Flertalet män har frågor angående sexuell hälsa och sjuksköterskan bör därmed agera utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Syfte: Att belysa den sexuella hälsan bland män efter behandling av prostatacancer. Metod: Allmän litteraturstudie tillämpades för kandidatuppsatsen. Tio vetenskapliga artiklar användes i studien. Artiklarna granskades flera gånger för att sedan jämföras och analyseras genom innehållsanalys. Resultat: De framkom tre kategorier och åtta underkategorier. Den första kategorin som identifierades var ”Sexuell dysfunktion och efterföljande konsekvenser”. Den andra var ”Mannens intima relationer förändrades”. Den sista kategorin som uppkom var ”Mannens behov av stöd och information”. Sexuell dysfunktion kan resultera i att män upplever en förändrad självbild och påverkat psykosocialt mående. Mannens intima relationer kan förändras. Män kan därför uppleva behov av stöd och information från sjuksköterskan. Konklusion: Den förändrade sexuella hälsan hos mannen kan ge komplexa efterföljder som kan påverka mannens psykosociala mående och relationer. Vidare forskning om mäns sexuella hälsa kan behövas för att sjuksköterskan ska kunna ge tillräcklig information och stöd efter prostatacancerbehandling. / Background: Prostate cancer is the second most common cancer disease among men. Sexual dysfunction is a common post treatment complication that affects sexual health. The majority of men have questions about sexual health and nurses should act based on person-centred approach. Purpose: To enlighten the sexual health among men post prostate cancer treatment. Method: A general literature review was applied to the bachelor´s thesis. Ten scientific articles were used during the study. The articles were reviewed several times and compared and analysed through content analysis. Results: Three categories and eight subcategories emerged. The first identified category was “Sexual Dysfunction and following consequences”. The second was “The man’s changed intimate relationships”. The last category was “The man’s need for support and information”. Sexual dysfunction can result in that men experience a change in self-image and affected psychosocial well-being. The man’s intimate relationship can change. Men may therefore need support and information from nurses. Conclusion: A change in men’s sexual health can have complex consequences that affects the man’s psychosocial well-being and relationships. Further research about men’s sexual health may be needed for the nurse to be able to provide sufficient information and support post prostate cancer treatment.

Bakgrund: Djurintervention är ett samlingsbegrepp för när djur används i människans tjänst. Kognitiv sjukdom är en irreversibel progressiv sjukdom. Förlusten av förmågor och självständighet, orsakar lidande för personen med kognitiv sjukdom vilket skapar ett stort behov av icke-farmakologiska behandlingsalternativ. Teoretiska ramen för aktuell litteraturöversikt är Erikssons perspektiv på vårdande.  Syfte: Syftet är att undersöka effekter av djurintervention som hälsofrämjande åtgärd för personer med kognitiv sjukdom. Metod: Studien har en deskriptiv design med kvantitativ induktiv ansats och gjorts i form av allmän litteraturöversikt. Litteratursökning genomfördes i PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskning utfördes utifrån granskningsmallar av Forsberg och Wengström.  Resultat: Totalt 22 artiklar inkluderades i den allmänna litteraturöversikten. Signifikant effekt av djurintervention på BPSD påvisades i 3/6 studier och i de som undersökte effekterna på agitation påvisades signifikant effekt i 2/5 studier. Det var 7/12 studier som påvisade signifikant effekt över minskade depressiva symtom. Gällande fysiska förmågor var det 2/2 studier som visade signifikant effekt avseende balans, 1/2 på fysiska aktivitet och 0/1 på gångförmåga samt 2/5 studier som påvisade signifikant effekt på ADL. Signifikant effekt avseende livskvalité påvisades i 5/7 studier. Inom engagemang och kommunikation var det 2/3 studier som påvisade signifikant effekt.  Slutsats: Djurintervention som hälsofrämjande åtgärd för personer med kognitiv sjukdom visade sig utifrån de 22 studieartiklarna ha bäst effekt avseende livskvalité, fysiska förmågor avseende balans, depressiva symptom samt engagemang och kommunikation. Inom resterande områden var resultatet varierat. Således behövs vidare forskning för att belägga signifikanta orsakssamband. / Background: Animal-assisted intervention is a collective term for when animals are used for the benefit of humans. Dementia is an irreversible progressive disease. The loss of abilities and independence causes suffering for the persons with cognitive disease which creates a great need for non-pharmacological therapy alternatives. The theoretical model for the current general review is Eriksson’s perspective on caring.Aim: The aim of this study is to explore the health promotion effects of animal assisted intervention on people with dementia.Method: The study has a descriptive design with a quantitative inductive approach and is made in the form of a general review. The search for literature was done in PubMed and CINAHL. The quality was reviewed by using the checklist from Forsberg and Wengström. Result: A total of 22 articles were included in this general review. Significant effect of animal intervention on BPSD was demonstrated in 3/6 studies and in those examining effects of agitation 2/5 studies could show significant effects. There were 7/12 studies that demonstrated a significant effect on reduced depressive symptoms. Regarding physical abilities, there were 2/2 studies that showed a significant effect regarding balance, 1/2 on physical activity and 0/1 on walking ability, and 2/5 studies that showed a significant effect on ADL. Significant effect regarding quality of life was demonstrated in 5/7 studies. Within commitment and communication, 2/3 of the studies demonstrated a significant effect. Conclusion: Based on the 22 study articles, animal intervention as a health-promotion for people with dementia was shown to have the best effect regarding quality of life, physical abilities regarding balance, depressive symptoms as well as commitment and communication. In the remaining areas, the results were varied. Thus, further research is needed to prove significant causal relationships.

Bakgrund: Personer som drabbats av psykiska trauman har högre risk att drabbas av psykisk ohälsa till följd av detta. En traumatisk händelse kan innefatta psykisk, fysisk och sexuell misshandel, hot om våld, mobbning och andra stressfulla händelser. Barn som drabbas av trauma har större risk att drabbas av långvariga besvär då de genomgår en utveckling i livet. Sjuksköterskan har en viktig roll i mötet med personer som drabbats av psykisk ohälsa genom att lyfta upp deras egna resurser samt främja återhämtning. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur psykiskt trauma i barndomen påverkar psykisk ohälsa i vuxen ålder. Metod: Den strukturerade litteraturöversikten baserades på 13 vetenskapliga artiklar, två artiklar med kvalitativ design och elva med kvantitativ design. Artikelsökningen utfördes i databaserna CINAHL, PsycINFO och Web of Science. De utvalda artiklarna har analyserats enligt Fribergs femstegsmodell. Resultat: Litteraturöversiktens resultat baserades på två huvudkategorier: Konsekvenser av psykiska trauman i barndomen och Faktorer som ökar risken för psykisk ohälsa samtderas sex tillhörande underkategorier. Resultatet visade att psykiskt trauma i barndomen gav stora negativa konsekvenser i vuxen ålder. Upprepande traumatiska händelser, vilket kön den drabbade personen har och personens ålder spelar stor roll i huruvida denne utvecklar psykisk ohälsa till följd av barndomstrauman. Slutsats: Litteraturöversikten belyser de negativa psykiska konsekvenser en person drabbas av i vuxen ålder till följd av ett trauma i barndomen. Barn är en sårbar grupp och har större risk att utveckla psykisk ohälsa. Det finns andra orsaker än traumatiska händelser i barndomen till att en person utvecklar psykisk ohälsa. Däremot är det viktigt att den utsatta personen får rätt stöd, där sjuksköterskan har en betydande roll i mötet med personen för att minska lidande och främja återhämtning. Således är det viktigt att tidigt identifiera ett utsatt barn för att minska risken för psykisk ohälsa i vuxen ålder. / Background: Persons who have suffered mental trauma could fall victim to mental illness from this. A traumatic experience could mean mental, physical and sexual abuse, threats of violence, bullying or other stressful events. Children who suffer from trauma have a higher risk of suffering from long-term issues, due to the fact that they are undergoing development in life. The registered nurse plays an important roll in the meeting with persons that have been affected by mental illness, by highlighting their own esources and also by encouraging recovery. Aim: The aim of the literature review was to describe the correlation between childhood trauma and mental illness in adulthood. Method: The structured literature review was based on 13 scientific articles, two articles with qualitative design and eleven with quantitative design. The article search was done in the databases CINAHL, PsycINFO and Web of Science. The chosen articles have been analysed according to Friberg’s five step model. Results: The results of the literature review was based on two main categories: Consequences of mental trauma in childhood and Factors which increase the risk for mental illness with their six belonging sub categories. The result concluded that mental trauma in childhood had major negative consequences in adulthood. Repetitive traumatic events, what gender the affected person has and the persons age plays a major role in whether the person develops mental illness following childhood trauma. Conclusions: The literature review highligts the negative psychological consequenses a person suffers in adulthood following childhood trauma. Children are a vulnerable group and have a greater risk of developing mental illness. There are other reasons than childhood trauma for a person to develop mental illness. However, it is important that the vulnerable person recieves support, where a registered nurse has a significant role in the meeting with the person, to reduce suffering and promote recovery. Thus, it is important to identify a vulnerable child early to reduce the risk of mental illness in adulthood.

Introduktion: Migrationen till Sverige har ökat. För att migranter ska få tillgång till sjukvård på lika villkor används utbildade tolkar. Mötet mellan vårdpersonal och patient förändras när en tredje part närvarar. Sjuksköterskor upplever att det är svårare att utföra personcentrerad vård vid tolkning.  Syfte: Att utforska patienters erfarenheter av tolk vid möten med sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturöversikt med 12 originalartiklar med kvalitativ ansats. Använda databaser var PubMed, CINAHL, PsycInfo och Scopus. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades och innehållet analyserades.  Resultat: Resultatet analyserades till sex kategorier, samlade i två teman: relationer i vårdmötet samt tolkens förmåga, egenskaper och förutsättningar. Patienter ansåg att tolk var viktigt för god vård och för en bra relation med vårdpersonalen. Patienter förväntade sig att tolken översatte orden korrekt och att de skulle förmedla patienternas känslor. Patienter upplevde att tolkens förmåga att översätta varierade. Låg översättningskvalitet orsakade missförstånd och sämre vård. Skillnader i språk eller dialekt försvårade kommunikationen. Patienter kände att de var i en beroendeställing på grund av tolkbehovet. Intimiteten och kommunikationen mellan vårdpersonal och patient minskade. Misstro mot tolkar grundade sig i osäkerhet över tystnadsplikt samt tolkens politiska, religiösa och kulturella bakgrund.  Slutsats: Genom att förstå patienters erfarenheter av tolk kan sjuksköterskan få en bättre förståelse för patienten. Det gör att sjuksköterskan kan tillgodose god och personcentrerad vård även vid tolkning. Vårdpersonalen behöver ta reda på patientens preferenser gällande tolk för att kunna utföra personcentrerad vård. / Background: Migration to Sweden has increased. Educated interpreters are used to provide equal access to healthcare for migrants. The meeting between healthcare personnel and patient changes when a third party is present. Nurses experience difficulties in providing person-centred care during interpreted meetings.  Aim: To explore patients’ experience of using interpreters during meetings with healthcare personnel.  Method: Literature review with 12 original articles with a qualitative approach. Databases that were used were PubMed, CINAHL, PsycInfo and Scopus. Quality assessment and analysis were conducted. Result: The result is presented in six categories organised into two themes; relationship in healthcare meeting and the interpreters’ ability, characteristics and conditions. Patients viewed interpreters as vital for good care and for good relations with healthcare personnel. Patients expected the interpreter to correctly interpret their words and to convey their feelings. Patients experienced that interpreters had mixed translation skills. Low quality translations resulted in misunderstandings and inferior care. Differences in language or dialect between patient and interpreter negatively impacted communication with healthcare personnel. Patients felt that their need for an interpreter meant that they were dependent on others. Intimacy and communication between patients and healthcare personnel decreased with interpretation. Distrust in interpreters was founded in insecurities of the interpreter’s professional secrecy and differences in political views, religion, and cultural background.  Conclusion: By comprehending patients’ experiences of interpretation, nurses can better understand the patient. This can increase nurses’ ability to give person-centred care when interpretation is needed. Healthcare personnel have to ask patients about their preferences regarding interpretation to perform person-centred care.

Background:  A stoma operation can be a life-saving surgical procedure, but life after the operation is challenging for the individual. Previous research indicates that living with a stoma is fraught with challenges related to stoma complications. Aim:               The aim of this study is to describe the lived experience of ostomates. Method:         This study is a literature review with an overview of qualitative studies. The databases PubMed, ScienceDirect and Cinahl have been used to search for relevant literature. Ten original scientific articles were used in this review and synthesised with content analysis. Result:            Stoma patients experience challenges related to a changed body, have negative feelings and thoughts connected to the stoma, experience a changed daily life and experience social consequences associated with the stoma. Social support is crucial for adaptation to the ostomy and ultimately ostomy patients must reach a level of acceptance of the ostomy. Conclusion:   Individuals living with a stoma face unique challenges and it is an arduous learning process to not only learn to manage the stoma, but also accept it. Nurses have a key role to play in providing the stoma patient with adequate knowledge to competently manage the stoma, as well as supporting the individual in accepting the stoma. However, every ostomy patient is an individual with unique circumstances, thus a person-centred approach including individually tailored support and information is appropriate when providing care for ostomy patients.

Introduktion: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor i Sverige. Ett bröstcancerbesked kan vara traumatisk för kvinnan och ge psykiska påfrestningar. Hälso- och sjukvården har ett ansvar i att arbeta personcentrerat och ge adekvat stöd till kvinnor i samband med ett bröstcancerbesked. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser i samband med att få ett bröstcancerbesked. Metod: Denna litteraturstudie med deskriptiv design inkluderade 11 originalartiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna hämtades från databaserna PubMed, PsychINFO och CINAHL och kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall.  Resultat: Kvinnorna upplevde starka känslor i samband med bröstcancerbeskedet. De kunde uppleva en överväldigande och paralyserande känsla av chock. Hos en del kvinnor kunde en slags passivitet uppstå som uttryckte sig som ett känslomässigt avstånd och avskärmning. För många av kvinnorna var den initiala reaktionen till diagnosen känslan att de skulle dö. Många tankar rörande framtiden dök upp i samband med att kvinnorna fick det bekräftat att det var bröstcancer. Bröstcancerdiagnosen kom som en överraskning för många kvinnor. Känslan av misstro var återkommande. Det var extra tydligt bland de kvinnor som såg sig själva som hälsosamma individer innan diagnosen. Slutsats: Kvinnorna upplevde varierande reaktioner på bröstcancerbeskedet. Dessa kunde uttryckas på olika sätt. Beskedet väckte olika tankar som var kopplade till död, sjukdom, framtid samt hälsa och ohälsa. För att sjuksköterskor ska kunna möta individer i lidande och kris krävs nyanserad kunskap om olika reaktioner som kan uppstå vid diagnosbeskedet och personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen hos kvinnor och patientgruppen bröstcanceröverlevare blir allt större till följd av moderna forskningsframsteg. Då fler kvinnor får chansen att leva ett långt liv efter sin diagnos har livskvalitet blivit ett centralt begrepp och en bibehållen livskvalitet har blivit ett viktigt mål. Forskning har visat att livskvaliteten kan påverkas av att ha överlevt bröstcancer och sjuksköterskor uttrycker svårigheter att tillgodose patientgruppens behov efter avslutad behandling. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva kvinnors upplevelser av livskvalitet efter att ha överlevt bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt med deskriptiv kvalitativ design som baserats på tio kvalitativa vetenskapliga originalartiklar hämtade från PubMed och CINAHL. Resultat: Fyra kategorier med tillhörande subkategorier identifierades: fysisk påverkan, psykisk påverkan, social påverkan och personlig utveckling. Fysisk påverkan beskrev hur den sexuella hälsan, fysiska symtom samt sömn och fatigue inverkade på livskvaliteten. Psykisk påverkan beskrev hur bröstcanceröverlevares livskvalitet påverkades i förhållande till kroppsbild, känsloliv och kognitiv förmåga. Social påverkan beskrev hur livskvaliteten påverkades genom relationer, arbetsliv och ekonomi. Personlig utveckling beskrev hur bröstcanceröverlevarna till följd av upplevelsen fått nytt perspektiv och hur detta påverkade livskvaliteten.  Slutsats: Kvinnor hade olika upplevelser av livskvalitet efter att ha överlevt bröstcancer. Försämrad livskvalitet visade sig orsakas av biverkningar efter behandling och av den existentiella oron som en livshotande sjukdom kan innebära. Vissa bröstcanceröverlevare fick ett nytt perspektiv där tacksamhet, tillfredsställelse och meningsfullhet präglade upplevelsen vilket påverkade livskvaliteten positivt. Sjuksköterskans roll och hälsofrämjande insatser i förhållande till patientgruppens behov visade sig spela en central roll under rehabilitering. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer in women and the group breast cancer survivors is growing as modern research advances. Quality of life has become a central concept and an important goal due to the fact that more women get the chance to live a long life after their diagnosis. Research has shown that quality of life can be affected by having survived breast cancer and nurses express difficulties in meeting the needs of these patients after completed treatment. Aim: The aim of the literature review was to describe women's experience of quality of life after surviving breast cancer.   Method: A literature review with descriptive qualitative design based on ten qualitative scientific original articles from PubMed and CINAHL.  Result: Four categories with associated subcategories were identified: physical impact, psychological impact, social impact and personal development. Physical impact described how sexual health, physical symptoms and fatigue affected the quality of life of breast cancer survivors. Psychological impact described how quality of life was affected by body image, emotional life and cognitive ability. Social impact described how the quality of life was affected by relationships, work life and financial position. Personal development described how breast cancer survivors gained a new perspective as a result of the experience and how this had a positive effect on their quality of life. Conclusion: Women had different experiences of quality of life after surviving breast cancer. Reduced quality of life was found to be caused by side effects after treatment and by the existential anxiety that a life-threatening disease can entail. Some breast cancer survivors obtained a new perspective of life, where gratitude, satisfaction and meaningfulness defined the experience and therefore improved their quality of life. The nurse’s role and health-promoting interventions proved to play a key role during breast cancer rehabilitation.

Bakgrund: Astma är en vanlig förekommande folksjukdom som drabbar individer i alla åldrar. Det finns olika typer av astma och de vanligaste typerna är den allergiska och den icke allergiska formen av astma. Sjukdomen orsakar förträningar och inflammationer i luftvägarna, vilket försvårar andningen. Symtom som fås vid astma uppvisas genom andnöd, hosta, nattlig dyspnè och tryck över bröstet. Syfte: Syftet var att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med astma. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes med elva kvalitativa artiklar som grund. Databaserna Cinahl och Pubmed tillämpades. De elva artiklarna kvalitetsgranskades i enligt med Fribergs metod och analyserades tematiskt. Resultat: Erfarenheten av att leva med astma resulterade i dessa två huvudteman: Att anpassa sig till livet med astma och Vårdpersonalens betydelse för personer med astmas erfarenheten av sjukdomen. I den första huvudteman inkluderas de fyra subteman; Upplevelser av fysiska förändringar, Upplevelsen av emotionella förändringar, Svårigheter med anpassning och Användbara strategier vid anpassning. Slutsats: Att leva med astma medförde livsstilsförändringar i form av fysiska och emotionella begränsningar. Graden av anpassning skiljdes åt beroende på faktorer såsom kulturella antaganden, grundhållning och stöd från anhörig. En allmän syn på astma som mild framfördes existera i samhället. Brister i vårdandet var påtagliga och framfördes påverka delaktigheten. Denna litteraturöversikt har belyst ytterligare om den avgörande roll som sjuksköterskor har när det gäller att inneha ett personcentrerad vårdande och aktivt engagemang vid vård av personer med astma. / Background: Asthma is a common prevalent condition affecting individuals of all ages. There are different types of asthma, with the most common being allergic and non-allergic forms. This disease causes constriction and inflammation in the airways, which makes breathing difficult. Symptoms of asthma include shortness of breath, coughing, nocturnal dyspnea, and chest tightness. Aim: The aim was to describe adults' experiences of living with asthma. Method: A general literature review was carried out with eleven qualitative articles as a basis. Databases Cinahl and Pubmed were applied. The eleven articles were quality checked in accordance with the Friberg method and thematically analyzed. Results: The experience of living with asthma resulted in these two main themes: to adapt life with asthma and the impact of healthcare professionals on the experience of individuals with asthma. In the first main theme, the four subthemes are included: experiences of physical changes, experiences of emotional changes, difficulties with adaptation and useful strategies for adaptation. Conclusions: Living with asthma led to lifestyle changes involving physical and emotional limitations. The extent of adaptation varied based on factors such as cultural beliefs, attitude, and support from relatives. There was a prevalent societal perception of asthma as a mild condition. Observable deficiencies in care were noted to impact involvement. This literature review has further illuminated the crucial role that nurses play in providing person-centered care and active engagement in the treatment of individuals with asthma.

Bakgrund​​: Varje år drabbas ca 8500 personer av ett hjärtstopp i Sverige​, där bakomliggande hjärtsjukdom är den vanligaste orsaken. Tidiga insatser med hjärtlungräddning ökar chanserna till överlevnad. Det är viktigt att sjuksköterskan arbetar personcentrerat för att patienter som överlevt ett hjärtstopp ska få rätt stöd och information för att de ska kunna återupprätta normaliteten i sitt liv.   Syfte: ​​Var att beskriva personers upplevelser av livet efter att ha överlevt ett hjärtstopp.​ Metod: ​​En begränsad litteraturöversikt med tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarnas resultat tematiserades baserat på likheter i deltagarnas upplevelser. Resultat diskuterats utifrån Roys adaptionsteori.​  Resultat: Tre teman identifierades; att förändras som människa, förändrad vardag och tacksamhet för livet. När deltagarna kom hem från sjukhusutskrivningen upplevde de fysiska och psykiska påfrestningar som ångest och oro samt kognitiva förändringar som sviktande minne. Att återgå till det normala livet och finna sig själv igen var centralt för deltagarna. Att överleva ett hjärtstopp ledde även till nya positiva insikter om vad som ansågs vara betydelsefullt för att fortsätta leva med mening och syfte.  Slutsats: Resultatet visar att personer som drabbats av ett hjärtstopp upplever flera olika svårigheter med livet efter att de kommit hem från sjukhuset och kontakten med vården avslutades. Det är viktigt för sjuksköterskan att få en djupare förståelse för deras upplevelse för att kunna ge individanpassat stöd och information innan hemgång, vilket kan bidra till en ökad trygghet. Att förstå hur svårigheterna påverkar patienten är viktigt för att kunna stödja den fortsatta egenvården i hemmet och patientens återgång till det normala livet. / Background: Every year, about 8500 people suffer a cardiac arrest in Sweden, where underlying heart disease is the most common cause. Early intervention with cardiopulmonary resuscitation increases the chances of survival. It is important that the nurse works person-centered so that patients who have survived a cardiac arrest receive the right support and information so that they can re-establish normality in their lives.  Aim: The aim was to describe people's experiences of life after surviving a cardiac arrest.  Method: A limited literature review with ten scientific articles with qualitative design. The results of the articles were thematized based on similarities in the participants' experiences. Results have been discussed on the basis of Roy's adaptation theory.  Results: Three themes were identified; to change as a person, changed everyday life and gratitude for life. When the participants came home from hospital discharge, they experienced physical and mental stresses such as anxiety and worry as well as cognitive changes such as failing memory. Returning to normal life and finding oneself again was central to the participants. Surviving a cardiac arrest also led to new positive insights into what was considered important to continue living with meaning and purpose.  Conclusions: The results show that people who have suffered a cardiac arrest experience several different difficulties with life after they come home from the hospital and the contact with the health care system ended. It is important for the nurse to gain a deeper understanding of their experience in order to provide individualized support and information before going home, which can contribute to an increased sense of security. Understanding how the difficulties affect the patient is important in order to support the continued self-care at home and the patient's return to normal life.