Stroke is the world's leading cause of adult disability, caused by lack of oxygen and nutrients to the brain due to a blood clot in a major artery. This leads to ischemic damage of neuronal cells that leads to paralysis, motor, and speech deficits. While most stroke therapies aim at removing or reducing the blood clots in the brain, few treatments target cell damage. Neuroglobin (NGB) is a protein in the brain that is able to aid in neuroprotection following oxidative stress. Hypoxia-Inducible Factor-1 (HIF-1) is a transcription factor that serves as a marker for cell recovery after hypoxia or low oxygen levels. Exosomes are microscopic extracellular vesicles that can help deliver proteins across the blood-brain barrier. This thesis focuses on finding a correlation between exosomal-delivered neuroglobin to ischemic cells and the regulation of HIF-1 in order to develop an innovative treatment using exosomes. The specific aims of this thesis are as follows: Aim 1: Package NGB in exosomes of healthy cell The XPAK-NGB plasmid will be used to transfect NGB DNA into wild-type human embryonic kidney (HEK-293 cell line) cells. Exosomes will be harvested from the spent media. The exosomes will be analyzed to ensure that the protein is packaged inside the exosomes. Aim 2: Determine the limit of hypoxic conditions and effects of NGB on damaged cells A literature review will be performed to determine the ideal concentration of H2O2 for the survival of neuronal cells. This will include the composition of hypoxia as well as the length of time that cells can be exposed to and remain viable. Aim 3: Correlate NGB concentration and HIF-1 concentration Another literature review will determine the specific markers of NGB and HIF-1.

Bakgrund  Depression är ett vanligt och ökande problem hos befolkningen som kan leda till allvarliga hälsotillstånd och psykiskt lidande. I första hand rekommenderas antidepressiva läkemedel och psykoterapi som behandlingsmetod, men fysisk aktivitet har visat sig ha stora hälsofördelar både genom att minska risken att drabbas av depression och även som en effektiv behandlingsmetod. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap kring olika hälsofrämjande åtgärder och behandlingsmetoder, och för att kunna stötta patienten på bästa sätt är det en stor fördel att ha insikter kring patienters upplevelser och perspektiv.  Syfte  Syftet var att beskriva upplevelser av fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd vid depressiva symtom.  Metod  Denna studie är en icke-systematisk litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga artiklar, publicerade 2012–2022, med både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna är kvalitetsgranskade utifrån Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag och därefter har en integrerad dataanalys utförts. Resultatartiklarna sorterades in i fyra kategorier med tillhörande subkategorier.  Resultat  Resultatet i denna studie beskriver patienters positiva och negativa upplevelser av fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd vid depression, deras upplevelser av olika träningsformer och miljö, samt upplevelser av stöd från andra människor. Majoriteten av deltagarna i studierna upplevde främst positiva effekter av fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd. I samtliga studier fanns upplevelser av att depressiva symtom minskade och att livskvaliteten ökade. Dock fanns även en del negativa upplevelser som till exempel brist på motivation och energi och ej uppfyllda förväntningar. Behovet av stöd från andra människor för att påbörja och upprätthålla fysisk aktivitet var av stor vikt för många av deltagarna.  Slutsats  Resultatet visar att fysisk aktivitet främst är en uppskattad och effektiv hälsofrämjande åtgärd vid depressiva symtom. Fysisk aktivitet ger även fler fördelar utöver minskade depressiva symtom som förbättrad fysisk hälsa och sociala relationer. Resultatet tyder på att fysisk aktivitet med fördel kan användas i högre grad inom vården av patienter med depressiva symtom. FaR är en vetenskapligt beprövad metod som kan användas och som kan skrivas ut av sjuksköterskor. Fortsatta studier krävs för att för att undersöka sjuksköterskeperspektivet på att använda fysisk aktivitet som hälsofrämjande åtgärd samt fler studier som undersöker endast fysisk aktivitet som intervention utan andra behandlingsmetoder inkluderade. / Background  Depression is a common and growing problem in the population that can lead to serious health conditions and mental suffering. Primarily, antidepressant drugs and psychotherapy are recommended as treatment methods, but physical activity has been shown to have major health benefits both by reducing the risk of developing depression and also as an effective treatment method. As a nurse, it is important to have knowledge of various health-promoting measures and treatment methods, and in order to be able to support the patient in the best way, it is a great advantage to have insights into patients' experiences and perspectives. Aim  The aim of this study was to describe experiences of physical activity as a health-promoting measure for depressive symptoms. Method  This study is a non-systematic literature review based on 15 scientific articles, published 2012– 2022, with both qualitative and quantitative design. The articles are quality controlled on the basis of Sophiahemmet University's assessment data and thereafter an integrated data analysis has been made. The result articles were sorted into four categories with associated subcategories. Results  The results of this study describe patients' positive and negative experiences of physical activity as a health-promoting measure in depression, their experiences of different forms of exercise and environment, as well as experiences of support from other people. The majority of the participants in the studies experienced mainly positive effects of physical activity as a healthpromoting measure. In all studies, there were experiences that depressive symptoms decreased and that the quality of life increased. However, there were also some negative experiences such as lack of motivation and energy and unfulfilled expectations. The need for support from other people to start with and maintain physical activity was of great importance to many of the participants. Conclusions  The results show that physical activity is primarily an appreciated and effective health-promoting measure for depressive symptoms. Physical activity also provides more benefits in addition to reduced depressive symptoms such as improved physical health and social relationships. The results indicate that physical activity can be used to a greater extent in the care of patients with depressive symptoms. FaR is a scientifically proven method that can be used and that can be prescribed by nurses. Further studies are needed to examine the nurse's perspective on using physical activity as a health promoting measure as well as more studies examining only physical activity as an intervention without other treatment methods included.

Bakgrund: Cancer är en av de vanligaste dödliga sjukdomarna i världen. När en person drabbas av cancer påverkas den sjuka men även närstående på olika sätt. Sjuksköterskan har en viktig roll i att vårda patienten, men även i att inkludera närstående i bland annat information om sjukdomen och hur den närstående ska kunna ta hand om den sjuka i hemmet. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att undersöka närståendes upplevelser av att leva med familjemedlem som har cancer. Metod: ​En litteraturöversikt med elva vetenskapliga kvalitativa artiklar genomfördes enligt Fribergs metodbeskrivning. Sökandet av artiklar genomfördes i databaserna Chinal complete och PubMed. Artiklarna analyserades och kategoriserades enligt fyra teman, Ett stort ansvar – att ta på sig en ny roll, Brist på information, Relationer inom familjen samt Relationen till sjukvården. Resultat: ​Närstående upplevde ett ökat ansvar när en närstående diagnostiserats med cancer. De närstående kände även att detta innebar att ta på sig en ny roll som vårdare, vilket de ansåg att de behövde hjälp från sjukvården med i form av information och utbildning. Det framkom även att de önskade en bättre relation till sjukvårdspersonalen då de ansåg att detta skulle kunnat bidra till en ökad känsla av trygghet och kontroll. Sammanfattning: ​Litteraturöversikten visade att närstående har ett ökat behov av sjukvården under sjukdomstid vid cancer. Det framkom att sjukvården inte har samma arbetssätt i alla situationer och att bemötandet och informationsgivandet varierar, men också att det har stor betydelse i hur närstående mår under sjukdomsförloppet. Sjukvården bör hitta ett arbetssätt som ser lika ut oberoende på var man bor och oberoende av socioekonomisk status, för att undvika onödigt lidande hos närstående.​ / Background: ​Cancer is one of the most common deadly diseases in the world. When someone is afflicted with cancer it affects both the patient and their relatives in different ways. Nurses hold a significant role in treating the patient but also including their relatives regarding information about the disease and how relatives are to care for the patient at home.​ Aim: ​The aim of this literature review was to evaluate relatives experiences in living with a family member that has cancer.​ Method: ​A literature review with eleven scientific and qualitative articles was performed according to Fribergs method description. Searching for the articles was conducted in the databases Chinal complete and PubMed. The articles were analysed and categorised according to four themes, A big responsibility - taking on a new role, Lack of information, Relations within the family, and Relations with Healthcare.​ Results: ​Relatives experienced a larger responsibility when their relative was diagnosed with cancer. The relatives also felt that the situation caused them to take on a new role as a caregiver. They felt like they required additional help from healthcare staff regarding information and education. They also preferred better relations to the healthcare staff as they considered that this would add to a heightened feeling of safety and control over the situation. Summary: ​The literature review showed that relatives have an increased need from healthcare staff during the afflicted time where their relative was suffering with cancer. It became evident that healthcare does not share the same working routines in every situation and that treatment and information varied, but also that how relatives feel holds great significance during the course of the disease. Healthcare staff need to find a way to work that can be applied on all patients and relatives of the patients non-dependent on where they live or their socioeconomic status, to avoid unnecessary suffering in relatives.​

Bakgrund: Upplevelsen av ensamhet kan vara skadlig och kan leda till psykisk ohälsa och fysisk sjukdom. Som sjuksköterska är det viktigt att ha god kunskap om ensamhet och desskonsekvenser för att uppmärksamma äldre personer som är i risk för ohälsa och för attkunna ge adekvat stöd till dessa personer Syfte: Syftet med studien var att beskriva hemmaboende äldres upplevelser av ensamhet. Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa artiklar genomfördes.Databassökning gjordes i Cinahl, PubMed och PsycINFO. Analysen baserades på Fribergsfemstegsmodell. Resultat: Analysen gav fyra huvudkategorier och elva underkategorier,huvudkategorierna var: ”Orsaker till ensamhet”, ”Känslouttryck relaterade till ensamhet”,”Att hantera ensamhet” och ”Betydelsen av anhöriga och vänner”. Konklusion: Förlust av livskamrat och vänner samt förlust av funktioner är bidragandeorsaker till ensamhet. Hopplöshet, rädsla, obetydlighet och ledsamhet är framträdande vidensamhet. Aktiviteter samt att socialisera med andra kan göra det lättare att hanterasituationen. Ensamhet kan upplevas negativt men även som en frihet för vissa personer.Acceptans är en viktig hanteringsstrategi. Resultatet av denna studie kan bidra med enökad förståelse för ensamhet hos äldre personer som sjuksköterskor och annanvårdpersonal kan ha nytta av. / Background: The experience of loneliness can be harmful and can lead to mental andphysical illness. As a nurse it is important to have good knowledge of loneliness and itsconsequences in order to draw attention to older people who are at risk of illness and to beable to provide adequate support to these people. Aim: The aim of the study was to describe the community-dwelling elderly's experiencesof loneliness. Methods: A literature study based on eight qualitative studies. Database search wasconducted in Cinahl, PubMed and PsycINFO. The analysis was based on Friberg's five-stepmodel. Results: The analysis yielded four main categories and eleven subcategories. The maincategories were: "Causes of loneliness", "Emotional expressions related to loneliness","Managing loneliness" and "The importance of relatives and friends”. Conclusion: Loss of life partner and friends as well as loss of functions are contributingcauses of loneliness. Hopelessness, fear, insignificance and sadness are prominent inloneliness. Activities and socializing with others can make it easier to cope with thesesituations. Loneliness can be a negative experience but can also be seen as a freedom forsome people. Acceptance is an important coping strategy. The results of this study cancontribute to an increased understanding of loneliness in older people that nurses andother health care personnel can benefit from.

Bakgrund: Överbeläggningar och förlängda vistelsetider på akutmottagningar beskrivs globalt som en av de mest akuta utmaningarna inom den moderna hälso- och sjukvården. Ett ökat patientflöde leder till ökad dödlighet men kan också leda till sårbarhet i mötet med den enskilda patienten. Mindre tid med varje patient kan leda till en försämrad vårdrelation mellan sjuksköterska och patient. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhet i omvårdnad på akutmottagningen. Metod: En litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Artikelsökningar utfördes med databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: Två kategorier och fyra underkategorier identifierades. Kategorierna var omvårdnadsmiljöns betydelse för patientsäkerheten och professionens utmaningar i relation till patientsäkerhet. Omvårdnadsmiljöns betydelse för patientsäkerheten innefattade att möta barriärer i omvårdnadsarbetet och att känna tidsbrist. Professionens utmaningar i relation till patientsäkerhet innefattade att ha goda praktiska kunskaper samt att känna sig otillräcklig. Slutsats: Att utforma akutmottagningen på ett sätt som främjar god omvårdnad, det vårdande mötet och god handledning är av stor vikt enligt sjuksköterskorna. Sjuksköterskorna menade också att otillräcklig personalstyrka leder till sämre omvårdnad och hotar patientsäkerheten. Ytterligare forskning om akutmottagningsmiljön rekommenderas för att förbättra patientsäkerheten i omvårdnaden på akutmottagningen. / Background: Overcrowding and prolonged stays in the ED is globally described as one of the most acute challenges of modern healthcare. An increased patient flow leads to increased mortality but can also cause vulnerability in the caring encounter for each individual. Less time with patients can lead to a compromised nurse-patient-relationship.  Purpose: Purpose of this study was to describe nurses' experience of patient safety in nursing in ED. Method: This study used a literature review with a qualitative approach. Articles were searched using CINAHL and PubMed. Results: Two categories and four subcategories were identified. Categories were importance of nursing environment for patient safety and challenges of the profession in relation to patient safety. Importance of nursing environment for patient safety included facing barriers in nursing work and lack of time. Challenges of the profession in relation to patient safety included having good practical knowledge and feeling inadequate. Conclusion: Designing the ED to promote good nursing, the caring meeting and good supervision is of immense importance, according to nurses. The nurses also believed that insufficient staffing leads to poorer care and threatens patient safety. Further research into the ED environment is recommended to improve patient safety in nursing care in ED.

Palliativa patienter har ett komplext vårdbehov och för närstående kan det vara en givande men påfrestande tid. Det är därför viktigt att den palliativa vården bedrivs på ett värdigt och respektfullt sätt. Syftet med palliativ vård är att förbättra livskvaliteten både för patienterna och dess närstående vid fortskridande, obotlig sjukdom eller skada genom att förebygga och lindra lidande. Det är därför viktigt att arbeta utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. Palliativ vård ska kunna bedrivas i hemmet, på vårdavdelningar, inom primärvården och på akutmottagningar. Syftet med studien var att belysa närståendes upplevelser av den palliativa vården på akutmottagningar. Den metod som användes var en litteraturöversikt med en integrerad analys. De artiklar som inkluderades i denna studie framkom via databassökningar i CINAHL, PubMed och PsycInfo. Vid artikelsökningen i databaserna valdes lämpliga sökord utifrån MESH-termer som kunde kopplas till studiens syfte. Databassökningarna och kvalitetsgranskningarna resulterade i 15 vetenskapliga artiklar av kvalitativ ansats som inkluderades i litteraturöversiktens resultat. Resultatet delades in i tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var kunskap och erfarenhet, kommunikation och organisatoriska förutsättningar. Det framkom att resursbrister, vårdmiljön och den kurativa inriktning som vårdpersonalen arbetar utifrån på en akutmottagning är inte optimal för de palliativa patienterna och dess närstående. Informationsdelgivning, samverkan, bemötande, kunskap hos vårdpersonal och närståendes tidigare erfarenheter kunde även påverka upplevelsen. Slutsatsen är att vårdpersonal på akutmottagningar bör bemöta såväl patienter som närstående på ett värdigt och respektfullt sätt så de trots omständigheterna kan få en positiv upplevelse av den palliativa omvårdnaden. Det är viktigt att vårdpersonalen arbetar utifrån ett personcentrerat förhållningssätt oavsett situation och arbetsplats. Det framkom dock i denna studie att det behövs mer forskning inom området. Det är även viktigt att forska mer på hur vårdpersonal, närstående och patienter upplever den palliativa vården på akutmottagningarna för att få en ökad förståelse och upptäcka förbättringsområden. / Patients in palliative care have a complex need of care which means for relatives it can serve as both a stressful but also a rewarding period. All palliative care needs to be conducted in a manner of dignity and respect. The purpose of palliative care is to improve the quality of life both for the patient but also for relatives in case of progressive, incurable illness or injury by preventing and alleviating suffering. It is therefore important to work based on a person- centered approach. Palliative care must be able to be carried out at home, in care wards, in primary care and in emergency departments. The aim of the study was to shed light on relatives' experiences of palliative care in emergency departments. The method used was a literature review with an integrated analysis. The articles included in this study were obtained via database searches in CINAHL, PubMed and PsycInfo. When searching for articles in the databases, suitable keywords were chosen based on MESH terms that could be linked to the purpose of the study. The database searches and quality reviews resulted in 15 scientific articles with a qualitative approach that were included in the results of the literature review. The results were divided into three main categories and eight subcategories. It emerged that resource shortages, care environment and the curative focus that the care staff work on emergency departments are not optimal for the palliative patients and their relatives. Sharing of information, collaboration, treatment, knowledge of healthcare staff and previous experiences of relatives could also influence the experience. The conclusion is that nursing staff in emergency departments should treat both patients and relatives in a dignified and respectful manner so that despite the circumstances they can have a positive experience of palliative care. It is important that the care staff work based on a person-centered approach regardless of the situation and workplace. It emerged in this study that more research is needed on how healthcare staff, relatives and patients experience palliative care in emergency departments in order to gain an increased understanding and discover areas for improvement.

It has become possible to say that the metaverse is a great opportunity for investment and trade, as it provides massive financial returns. The metaverse is the next evolution in social connection and the successor to the mobile internet. Non-fungible tokens represent the ownership of unique items in the metaverse and allow the creator to tokenize things like art, real estate, and collectibles. Trading NFT in the metaverse faces challenges, including security, fraud, and scams. Those challenges have negatively affected the stability of this market. “How can NFT trading in metaverse be improved?” is the main question of this thesis to overcome the challenges. The author performed a systematic literature review to survey and explore the possibility of using technologies to reach the ideal use of NFT in the metaverse. The systematic literature review will guide the researcher to gain more information to evaluate it in the research area. Furthermore, Pointing and identifying the gaps and knowledge needed between the research elements. Three main challenges are presented (identity verification, fraud, and ownership) in areas in which technologies that can provide (flexibility, reliability, accuracy, and performance) can apply. Three dominant solutions, smart contracts, oracle nodes, and blockchain are the study and analysis results to realize the research question and identified problem. The elected technologies show an ability to address challenges in different ways and thus maintain the security and effectiveness of trading operations. Also, the result section mentions other solutions not counting on the dominant solutions. Open issues which provide a ground for future research with practical implementations are also discussed.

Background: Previous research shows that people with dementia seem to experience outdoor environments as positive for their mental wellbeing. There are instances where the availability of such environments is limited, due to the perception that it is unsafe. Aim: The aim was to describe the experiences of the outdoor environment in people with dementia. Method: A systematic literature review containing a descriptive synthesis by Evans was used to analyze and compile the data of 11 articles. Findings: The results of the descriptive synthesis formed two themes and two subthemes, the first was reawakening of latent abilities along with the subthemes reminiscing and affected autonomy. The second was support of human interactions along with the subtheme's social communion and experience of meaningful participation. The result shows a relationship between reminiscing, well-being and self-image while residing outdoors, and how the experience of the outdoor environments changes the self-image for people with dementia. Conclusions: Despite findings that suggest positive benefits in relation to visiting the outdoor environment, the lack of research makes the findings inconclusive. Therefore, more research is needed to confirm the positive influence the outdoor environment has on people with dementia.

Den här litteraturöversiktens syfte är att undersöka vilka begränsningar och möjligheter som finns för arbetet med barns inflytande i förskolan, utifrån artikel 12 i Barnkonventionen och Shiers (2001; 2010) delaktighetsmodell. Barnkonventionen har funnits sedan 1989, och har ratificerats av ett stort antal länder. I Sverige har Barnkonventionen varit lag sedan den 1 januari 2020, vilket gör frågan aktuell. Studierna i litteraturöversikten kommer från olika länder i världen och är utförda i olika former av förskoleliknande verksamhet, för barn upp till 6 år. Artikelförfattarna har använt olika metoder för att undersöka hur barn i förskolan får inflytande över verksamheten, bland annat observationer, intervjuer och enkäter. Resultaten visar att barn i många fall har visst inflytande, men att det är de vuxna i förskolan som har makten att dela med sig av inflytandet till barnen. Om vuxna inte delar med sig, kommer barnens inflytande att vara inget eller litet. Det är också viktigt att barn för att kunna använda sitt inflytande, får undervisning i hur de kan ska kunna göra det på ett bra sätt. Resultaten visar att pedagoger behöver förhålla sig på olika sätt till barnen beroende på deras ålder. De yngre barnen behöver pedagoger som är med dem i leken och andra situationer för att deras initiativ till inflytande ska uppmärksammas och göra skillnad. De äldre barnen visar sig ta större initiativ till inflytande när pedagoger tar ett steg tillbaka och låter barnen förhandla och kompromissa med varandra, istället för med pedagogen. Huvudmän och ledare för förskoleverksamhet behöver göras uppmärksamma på vilken kompetens som krävs hos pedagoger i förskolan för att barn ska få inflytande över verksamheten. Mer forskning behövs, för att undersöka i vilken grad barn behöver närvarande vuxna för att utöva inflytande på ett bra sätt. / This literature review aims to investigate the possibilities and obstacles for child participation in early childhood education, related to article 12 in the United Nations Convention on the Rights of the Child (UNCRC). The UNCRC was adopted in 1989, and has since then been ratified by most countries. In Sweden the UNCRC has been a national law, since January 1st 2020. The studies in this review were made in different countries from all over the world, in different types of early childhood education for children 6 years or younger. The results show that children do have participation in some ways, but that child participation is dependent on educators who share their power with the children. They also show that children need to be educated in their right to participation to practice their rights in a good way. An additional result shows that younger children need educators to take part in their doings, to make sure their initiative to agency is being noticed and taken care of. Older children need the educator to take a step back from their role as a leader, and let the children negotiate with each other instead of with the educator. Additional research is needed to study the connection between educators grade of power and children’s participation in different ages.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är ett folkhälsoproblem som leder till försämrad livskvalitet. Antalet människor som insjuknar ökar och det leder till hög belastning på sjukvården och stora kostnader för samhället. I det hälsofrämjande omvårdnadsarbetet fokuserar sjuksköterskor på hälsa och välbefinnande genom livsstilsförändringar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom hos patienter. Metod: En litteraturöversikt som utförts strukturerat med inslag av den metodologi som används vid systematisk litteraturöversikt baserad på resultatet från 14 vetenskapliga artiklar som är inhämtade från PubMed och CINAHL. Resultat: I resultatet presenteras huvudkategorierna Fysisk aktivitet, Kost och Patientutbildning som belyser sjuksköterskors omvårdnadsåtgärder för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Underkategorierna beskriver metoder och verktyg för att främja förebyggande omvårdnadsåtgärder och effekterna av dessa. Underkategorierna beskriver även sjuksköterskors roll och insatser i det förebyggande arbetet av hjärt- och kärlsjukdom. Slutsats: Det finns olika typer av omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskor kan utföra för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. Sjuksköterskor har en central roll i det hälsofrämjande arbetet vilket innebär att motivera, informera och följa upp livsstilsförändringar. Sjuksköterskors kompetens, kommunikation, respekt och relation med patienter ökar patienters följsamhet till en hälsosammare livsstil. Därmed främjas förutsättningarna för sjuksköterskor att utföra omvårdnadsåtgärder för att förebygga hjärt- och kärlsjukdom. / Background: Cardiovascular disease is a public health problem that leads to a reduced quality of life. The number of people who fall ill is increasing, and this leads to a high burden on the healthcare system and large costs for society. In health-promoting nursing work, nurses focus on health and well-being through lifestyle changes. Aim: The purpose of the literature review was to illuminate nurses nursing measures to prevent cardiovascular disease in patients. Method: A literature review carried out structured with elements of the methodology used in systematic literature reviews based on the results from 14 scientific articles obtained from PubMed and CINAHL. Results: The results present the main categories Physical activity, Diet and Patient education, which highlight nurses nursing measures to prevent cardiovascular disease. The subcategories describe methods and tools to promote preventive nursing measures and their effects. The subcategories also describe the role and efforts of nurses in the preventive work of cardiovascular disease. Conclusions: There are different types of nursing measures that nurses can perform to prevent cardiovascular disease. Nurses have a central role in the health promotion work, which means motivating, informing and following up on lifestyle changes. Nurses competence, communication, respect and relationship with patients increase patients adherence to a healthier lifestyle. This promotes the conditions for nurses to carry out nursing measures to prevent cardiovascular disease.