Syftet med uppsatsen är att undersöka hur förgänglighetstematiken tar sig uttryck i Kristina Lugns lyrik respektive dramatik. Jag analyserar en diktsamling och ett drama: Hej då, ha det så bra!från 2003, respektive Nattorienterarnafrån 1998. I min analys utgår jag från en tematisk läsning för att ta fasta på förgänglighetstematiken, för att vidare undersöka hur tematiken tar sig uttryck i respektive genre. Jag tar bland annat hjälp av begreppet ”genericitet”, som ser genre ”som ett material som texten produktivt bearbetar”. Analysen visar att förgänglighetstematiken är påtaglig i de båda verken. Analysen visar också att förgänglighetstematiken tar sig uttryck på olika sätt i respektive genre; dramatiken uttrycker förgänglighetstematiken på ett teatraliskt och humoristiskt sätt, medan lyriken uttrycker förgänglighetstematiken på ett mer avskalat och direkt sätt. Förordet till Nattorienterarna, där Kristina Lugn skriver om sitt förhållande till respektive genre, underbygger min tolkning. Lugn låter allvaret komma närmre läsaren genom sin lyrik.

This essay is a close-reading study of Toni Morrison's novel Beloved. The purpose of this essay is to investigate and describe Gérard Genette's narratological theories and their function in the novel when looking at how the story is told. The questions that are being answered are how flashbacks actually affect the chronological order of events and who the narrator is that’s telling the story. The methods that are being used in the report are a close-reading of Beloved and making a selection of previous research. The selected research will show an overview of some examples of areas and theories that has been used in other essays. In the summary it appears from the result of the analysis that flashbacks functions as explanations of the characters' thoughts or actions in the present and that the narrator most of the time is the character that is in a particular situation.

Syftet med denna studie är att genom en narratologisk analys av tre kapitel i Svetlana Aleksijevitjs dokumentärroman Tiden second hand: Slutet för den röda människan undersöka berättartekniken och det historiemedvetande som finns i kapitlen. Med utgångspunkt i detta diskuteras sedan hur romanen kan användas i gymnasieskolan för att stärka elevernas litterära kompetens och lärande i och genom skönlitteratur. Studien visar att berättartekniken, bland annat genom ett interpolerat berättande och anakronier, fyller en tydlig funktion i romanen bland annat sett till hur dessa berättartekniska delar förstärker innehållsliga aspekter i texten. Detta samspel mellan berättarteknik och innehåll gör att romanen torde lämpa sig väl för att i svenskundervisningen lära i skönlitteratur, på så vis att berättarteknikens funktion går att tydliggöra. Vad gäller historiemedvetandet skiljer sig detta åt mellan de olika berättarna, vittnena, i kapitlen. Två vittnen uttrycker hur dåtiden var bättre än vad nutiden är, medan det tredje vittnet upplever en rädsla för hur historien är på väg att upprepa sig. Att romanen presenterar en mångfald av människor och deras historiemedvetanden har i studien diskuterats som fördelaktigt med hänsyn till att det i ett didaktiskt sammanhang går att tydliggöra hur människors förhållande till historien är något subjektivt. Potentiellt kan därför eleverna utifrån romanen utveckla sitt eget historiemedvetande, och på så vis lära genom skönlitteratur. Detta lärande i och genom skönlitteratur som det finns möjlighet att realisera i Tiden second hand torde även möjliggöra en litteraturundervisning som kan skapa en bred litterär kompetens hos eleverna.

This essay explores how the reader cognitively reacts to reading H. P. Lovecraft’s horror story “The Shadow Out of Time” (1936). I analyse the text to see how it invites readers to beaffected by it. I specifically look at invitations to envisionment, subjective experience andintersubjectivity. The literary horror terms uncertainty and uncanniness are used inconjunction with cognitive theory to explain how the readers may react to readingLovecraft’s stories. These are in turn reinforced by the reader's ongoing envisionment of thestory, and their sharing of the character’s experiences via subjective experience. For example,the separation between the mind and body of the protagonist creates an uncanny dissonanceto his own identity, which disrupts the reader’s understanding of the character. This maycause distress in the reader due to the subjective experience that connects the reader to thecharacter. Additionally, the disrupted sense of reality in the book affects the narrator'sperceptions of both his surroundings and his own mental faculties. Subsequently, the reader’sunderstanding of the text is also in a state of flux which affects their envisionment of thestory. This disrupts understanding and may enhance feelings of unease. My theory istherefore that unease is invited by certain horror techniques, such as uncertainty anduncanniness, which in turn influence the reader specifically through subjective experienceand envisionment.

Med bakgrund att film i svenskan enligt vissa forskare fått en något efterställd, eller åtminstone särställd, ställning gentemot andra litteraturformer ser denna uppsats till att undersöka just detta. Undersökningens syftar till att utröna filmmediets position, och förändringen av denna, mellan nuvarande och äldre styrdokument för svenskämnet. Genom att undersöka både filmens implicita ställning gentemot andra medieformer och litteratur inom respektive ämnesplan samt att jämföra de äldre och nyare ämnesplanerna med varandra besvaras frågeställningar rörande om film alltid haft en underställd, implicit eller explicit, ställning mot annan litteratur. Slutsatsen är att emedan film har och har haft en tydlig särställning så har denna ställning förändrats genom tiden. Ibland har film ingått i kunskapskraven, ibland enbart i det centrala innehållet, och trots att begrepp som det vidgade textbegreppet diskuteras så får film en sekundär ställning mot, exempelvis, skönlitteraturen.

En analys och jämförelse mellan tre fiktiva karaktärer.

I denna studie problematiseras manlighet, klass och makt hos pojkar i Fritiof Nilsson Piratens debutroman Bombi Bitt och jag. Genom att analysera de olika uttryck för manlighet som finns i romanen så undersöks hur pojkarna i romanen väljer att konstruera sin egen manlighet och hur deras vuxenblivande ser ut. Huvudkaraktärernas manlighet analyseras utifrån deras relationer till de andra karaktärerna, till varandra och utifrån deras klasstillhörighet.

Att läsa litteratur och under läsakten föreställa sig en röst tycks vara en både vanlig och abstrakt företeelse. I den här uppsatsen används narratologiska och stilistiska redskap för att utreda om inomtextliga moment kan främja en föreställning av röst i Mare Kandres (1962-2005) novell "Is" (1988). Med utgångspunkt i frågeställningar som rör novellens berättarsätt, novellens språk och deras effekter synliggörs och diskuteras narrativa moment och stildrag som tillsammans kan understödja en föreställning av röst i "Is".

No description available.

Denna studie undersöker om det finns möjligheter att integrera ett hälsofrämjande arbete i litteraturundervisningen genom Judith Langers (2017) didaktiska modell för boksamtal som en literacypraktik. Möjligheterna undersöks med en hermeneutisk forskningsansats som metod. Judith Langers (2017) didaktiska modell för boksamtal som en literacypraktik studeras utifrån en biblioterapuetisk teoribildning framtagen av Arleen Hynes & Mary Hynes-Berry (2012). Resultatet visar att Langers (2017) modell för boksamtal i en literacypraktik skulle kunna fungera hälsofrämjande och därmed möjliggörs det att tillhandahålla litteraturundervisning i skolan som kan fungera för elevers välbefinnande genom att Langers (2017) modell används. I slutet av studien prövas Langers (2017) didaktiska modell i sin funktion som en hälsofrämjande aktivitet i en exemplarisk närläsning av boken Slutet (2018) skriven av Mats Strandberg.