Bakgrund: Våld mot kvinnor är ett globalt fenomen. Det kan innefatta omsorgssvikt, ekonomiskt, fysiskt, psykiskt, eller sexuellt våld. Våld i nära relation utförs till 85% av en man mot en kvinna. Inom hälso- och sjukvård möter kvinnor bland annat sjuksköterskor och deras lyhördhet för kvinnors upplevelser kan vara avgörande för en främjad hälsa och lindrat lidande. En förtroendefull relation kan bidra till att kvinnor vågar berätta om sina upplevelser.  Syfte: Syftet var att studera kvinnors upplevelser av våld i nära relation. Metod: Arbetet har en deskriptiv design med induktiv kvalitativ ansats, och gjordes i form av en allmän litteraturstudie. Tio kvalitativa originalartiklar från litteraturdatabaserna PubMed och PsycInfo kvalitetsgranskades och analyserades för att få fram ett resultat som besvarade studiesyftet. Resultat: Som svar på syftet om kvinnors upplevelser av våld i nära relation, återfanns sex teman, gällande att känna sig isolerad och kontrollerad, känna rädsla och anpassa sitt beteende, känna uppgivenhet, känna ensamhet, känna hopp om en förändring samt att känna skuld och skam.   Slutsats: Majoriteten artiklar redovisade upplevelser av rädsla och isolering. Endast två artiklar redovisade kvinnors hopp om förändring. Resultatet antyder varierade upplevelser hos kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Kunskap om deras upplevelser är värdefullt att hälso- och sjukvårdspersonal tar del av. Kvinnors upplevelser av våld kan försvåra att berätta eller söka hjälp. Att ta del av kvinnors perspektiv kan bidra till att främja deras hälsa utifrån ett personcentrat förhållningsätt. / Background: Violence against women is a global phenomenon. It can include neglect, financial, physical, psychological, or sexual violence. Violence in a close relationship is 85% committed by a man against a woman. In health care, women meet nurses, among other things, and their sensitivity to women's experiences can be crucial for promoting health and alleviating suffering. A trusting relationship can help women dare to talk about their experiences. Aim: The aim was to study women's experiences of violence in close relationships. Method: The work has a descriptive design with an inductive qualitative approach and was done in the form of a general literature study. Ten qualitative original articles from the literature databases PubMed and PsycInfo were quality reviewed and analyzed to obtain a result that answered the study’s purpose. Results: In response to the purpose of women's experiences of violence in close relationships, six themes were found, regarding feeling isolated and controlled, feeling fear and adapting their behavior, feeling abandoned, feeling lonely, feeling hopeful for a change, and feeling guilty and shame. Conclusion: Most articles reported experiences of fear and isolation. Only two articles reported women's hopes for change. The results suggest varied experiences in women who have been exposed to violence in close relationships and made it difficult to tell or seek help. Knowledge of their experiences is valuable for health care professionals and taking part in women's perspectives can help promote their health based on a person-centered approach.

Hjärtsvikt är ett komplext syndrom med hög morbiditet och mortalitet – och som blir allt vanligare världen över. Avancerad hjärtsvikt kan ha betydande konsekvenser för patienten. Ur denna synvinkel ville vi ta reda på hur patienter med avancerad hjärtsvikt upplever sin situation. Syftet med litteraturöversikten var att belysa vuxna patienters upplevelser av att leva med avancerad hjärtsvikt. Metoden var en litteraturöversikt med systematisk sökstrategi. Inklusionskriterier var kvalitativa originalartiklar där deltagande personer hade diagnosen hjärtsvikt i avancerad fas och var över 18 år. Exklusionskriterium var artiklar som inte var godkända av en etisk kommitté alternativt etiknämnd. 15 kvalitativa originalartiklar inkluderades. En induktiv tematisk analys gjordes utifrån Braun och Clark (2006). Resultatet utmynnade i fyra teman och tio subteman. Det första temat “Symtomens inverkan på det dagliga livet” innefattade två subteman vilka var “Fysiska dimensioner” och “Psykiska dimensioner”. “Vårdrelaterade upplevelser” var det andra temat med “Uppfattningar om diagnos, prognos och behandling”, “Upplevelser av tillförlitlig och bristfällig vård” och “Ekonomisk börda” som subteman. Det tredje temat var “Copingstrategier” som inbegrep “Kognitiva copingstrategier” och “Religion och spiritualitet som copingstrategi”. Sista temat var “Emotionella och sociala aspekter av att leva och dö med avancerad hjärtsvikt”. Subteman var “Betydelsen av sociala relationer”, “Att förlora sin självständighet” och “Tankar och känslor inför framtiden och döden”. Slutsatsen var att patienters upplevelser av avancerad hjärtsvikt var mångfacetterade och hade inverkan på flera aspekter av deras liv. Överlag uttryckte patienterna ett behov av information och kunskap om sitt tillstånd. / Heart failure is a complex syndrome that has both high morbidity and mortality - and is becoming more and more common world-wide. Advanced heart failure can have significant consequences for the patient. It was from this standpoint we wanted to look into how patients with advanced heart failure experience their situation. The aim of the literature review was to elucidate adult patients’ experiences of living with advanced heart failure. The method used was a literature review with a systematic search strategy. The inclusion criteria were qualitative original articles in which participants were diagnosed with advanced heart failure and were adults (18 years old or older). The exclusion criterion were articles without approval from an ethics committee or a review board. In total 15 original articles were included in this paper. An inductive thematic analysis was made based on Braun and Clark (2006). The result led to four themes and ten subthemes. “The symptoms impact on daily life” included two subthemes which were “Physical dimensions” and “Psychological dimensions”. “Care-related experiences” were the second theme with “Perceptions of diagnosis, prognosis and treatment”, “Experiences of reliable and inadequate care” and “Financial burden” as subthemes. The third theme was “Coping strategies” that included “Cognitive coping strategies” and “Religion and spirituality as a coping strategy”. The last theme was “Emotional and social aspects of living with, and dying from, advanced heart failure”. Subthemes were “The importance of social relationships”, “To lose one's independence” and “Thoughts and feelings about the future and death”. The conclusion was that many patients’ experience of living with advanced heart failure were diverse and influenced several aspects of their lives. But in general, most patients expressed a need for information and knowledge about their condition.

Bakgrund Anhöriga till patienter i den palliativa vården behöver mer praktisk information och kunskap så att de kan fylla sin vårdande roll. Att ge stöd till anhöriga i deras nya och krävande roller gynnar det patienten, anhöriga och hälso- och sjukvården. Familjefokuserad omvårdnad är ett förhållningssätt som kan bidra till hälsa och välbefinnande för både patienten och familjen med värdighet och respekt. Syfte Syftet var att beskriva anhörigas emotionella upplevelser av palliativ vård på hospice. Metod Litteraturöversikten är en litteraturstudie som är strukturerad och har inslag av den metodologi som tillämpas vid systematiska översikter. Analysen som resultatet baserades på grundades i femton kavlitetsgranskade artiklar. Datasökning genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Resultat Resultatet visade att det förekom negativa emotionella upplevelser hos anhöriga vid bristande kommunikation och informationshantering. Två huvudkategorier framkom; Kommunikation och- Informationshantering och Stöd från omgivning. Slutsats Anhöriga upplevde vårdandet av familjemedlemmar i livets slutskede som emotionellt krävande. De upplevde även saknad av delaktighet på grund av dålig kommunikation relaterad till brist på information. Anhöriga belyser även att hospicesjuksköterskor samt vårdpersonalen många gånger inte tar hänsyn till deras kunskap och oförberedskap inför den palliativa vården och dess innebörd. Alla dessa utmaningar ledde till tveksamhet, rädsla, oro och tvivel. / Background Relatives of patients in palliative care need to acquire more practical information and knowledge so that they can fulfill their caring role. Giving support to relatives in their new and demanding roles benefits the patient, relatives, and health care. Family-focused nursing is an approach that ensures health and well-being for both the patient and the family with dignity and respect. Aim Aim of this study is to describe relatives' emotional experiences of palliative care in hospice facility. Method This literature review is a literature study that was structured with the element of methodology used in systematic reviews. The analysis was based on fifteen quality reviewed articles. The data search was performed in the databases Cinahl and PubMed. Results The result showed that there were negative emotional experiences among relatives due to lack of communication and information management. Two main categories appeared: Communication and- Information management and Support from the environment. Conclusions Relatives experienced caring for family members at the end of life as emotionally demanding. They also experienced a lack of participation due to poor communication and information. Relatives also highlight that hospice nurses and care staff often do not take into consideration their knowledge and unpreparedness for palliative care. All these challenges led to hesitation, fear, anxiety and doubt.

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett omfattande problem världen över och utgör den ledande orsaken till funktionsnedsättningar globalt. Vid depression lider personen av flertalet olika symtom vilka har en negativ inverkan på självkänslan och det dagliga livet. Fysisk aktivitet har hälsofrämjande egenskaper vid psykisk ohälsa och en stor inverkan på människors välbefinnande. Fysisk aktivitet på recept är ett strukturerat och evidensbaserat arbetssätt vilket ska underlätta för vårdpersonal att stödja patienter till ökad fysik aktivitet. Vid ohälsa, likt depression, kan egenvårdsförmågan försvagas och därmed inte uppfylla egenvårdsbehovet för individen vilket leder till en förlorad egenvårdsbalans. Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av fysisk aktivitet som behandling vid depression. Metod: Arbetet genomfördes som en litteraturöversikt baserad på 14 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, publicerade mellan 2013–2021. Datainsamlingen utfördes i databaserna CINAHL, PubMed samt PsycInfo. Analyseringen av data utfördes utifrån Fribergs analysmodell för litteraturöversikter. Resultat: I resultatet presenteras 4 huvudkategorier samt 13 underkategorier. Resultatet visade att den första tiden av interventionen, kunskap, förväntningar, rutiner, stöd från nätverk samt läkemedel och terapi var faktorer vilket både kunde underlätta samt försvåra användandet av fysisk aktivitet som behandling vid depression. Vidare påvisades att personer med depression överlag föredrog gruppträning, där struktur, individanpassning och stöttning från en träningsledare främjade utförandet. Slutsats: Fysisk aktivitet som behandling vid depression uppskattas av deltagarna, men underlättande och försvårande faktorer påverkar utfallet av interventionerna. Kunskap kring dessa faktorer kan underlätta sjuksköterskors stödjande omvårdnadsarbete med målet att stärka patienters egenvårdsförmåga. / Background: Mental illness is a widespread problem worldwide and is the leading cause of disabilities globally. In depression, the person suffers from several different symptoms which have a negative impact on self-esteem and daily life. Physical activity has health-promoting properties in mental illness and a great impact om human well-being. Physical activity on prescription is a structured and evidence-based approach that should make it easier for healthcare professionals to support patients to increase  physical activity. In the case of illness, such as depression, the ability to self-care can be weakened and thus not meet the self-care need for the individual, which leads to a lost self-care balance. Aim: To describe patient’s experiences of physical activity as a treatment for depression. Method: The work was carried out as a literature review based on 14 scientific articles with qualitative approaches, published between 2013–2021. The data collection was performed in the databases CINAHL, PubMed and PsycInfo. The analysis of data was performed based on Friberg’s analysis model for literature reviews. Results: The result presents in 4 main categories and 13 subcategories. The results showed that the initiation of the intervention, knowledge, expectations, routines, support from networks as well as medication and therapy were factors which could both facilitate and complicate the use of physical activity as treatment for depression. Furthermore, it was shown that people with depression generally preferred group training, where structure, individual adaption and support from a training leader promoted performance. Conclusions: Physical activity as a treatment for depression is appreciated by the participants, but facilitation and aggravating factors affect the outcome of the interventions. Knowledge of these factors can facilitate nurses supportive care with the goal of strengthening patients’ self-care ability.

Bakgrund Forskning visar att utebliven omvårdnad är ett faktum på sjukhus i stora delar av världen. Detta medför en risk för vårdskador, onödigt lidande för patienter samt en ökad kostnad för samhället. Det kan även bidra till att sjuksköterskor upplever en sämre arbetsmiljö vilket kan leda till uppsägningar och brist på sjuksköterskor. Syfte Syftet är att beskriva faktorer som kan leda till utebliven omvårdnad på sjukhus. Metod Detta examensarbete är en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Femton vetenskapliga studier ligger till grund för resultatet och dessa har sökts fram från databaserna CINAHL och PubMed, studierna är publicerade mellan åren 2012 - 2022. Resultat Litteraturöversiktens resultat visar att såväl mänskliga/demografiska som organisatoriska faktorer bidrar till utebliven omvårdnad. Resultatet visar att otillräcklig bemanning, brist på materiella resurser, arbetsmiljöproblem och bristande kommunikation är faktorer som kan leda till utebliven omvårdnad. Förekomsten av utebliven omvårdnad har även visat sig variera beroende på personalens yrkeskategori. Slutsats Otillräcklig bemanning är den mest betydande faktorn i relation till utebliven omvårdnad under kategorin organisatoriska faktorer, brist på materiella resurser och negativa upplevelser av arbetsmiljön bidrar till fall av utebliven omvårdnad. / Background Research shows that missed nursing care is a fact in hospitals in large parts of the world. This entails a risk of healthcare injuries and unnecessary suffering for patients as well as an increased cost to society. This can contribute to nurses experiencing a poorer working environment, which can lead to redundancies and a shortage of nurses. Aim The aim is to describe factors that can lead to missed nursing care in hospitals. Method This thesis is a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. Fifteen scientific articles are the basis for the results, and these have been retrieved from the database CINAHL and PubMed, the articles are published between the years 2012-2022 Results The results of this study show that both human/demographic and organizational factors that contributes to missed nursing care. The results show that insufficient staffing, lack of material resources, work environment problems and lack of communication are factors that can lead to missed nursing care. The incidence of missed nursing care has also been shown to vary depending on the occupational category of the staff. Conclusions Insufficient staffing is the most significant factor in relation to missed nursing care under the category of organizational factors, but also lack of material resources and a negative experience of the work environment contribute to cases of missed nursing care.

For over 75 years the process of (un)forgiveness has been anecdotally understood to play an important role in the Twelve-Step Model of addiction and recovery. However, only very recently have scholars begun to examine the empirical evidence in support thereof. Multiple dimensions and aspects of forgivingness (trait), state forgiveness, and problematic substance use are relevant to one another in the context of addiction and recovery. Models of the association between forgiveness and problematic substance use have been developed, including the conceptual identification of the process of (un)forgiveness as inherent to and/or consistent with evidence-based treatment modalities. Relevant empirical evidence is reviewed and of the 21 empirical studies in the published scientific literature, 90 % show a salutary association. Indeed, forgivingness of self may be the most important dimension of forgiveness for recovery. A future research agenda is proposed and implications for individual, public, and societal health are discussed.

Background: As a nurse, meeting relatives of deceased patients is a complex task. Possessing the knowledge required to be able to deal with everyone in an individualized way is a prerequisite for being able to provide good care to grieving relatives. Relatives express multiple needs and wishes after a death. Among other things the need for a person–centered approach with straightforward and clear communication. Eriksson's theory of care science is the basis for this work, where caring, playing, teaching and compassion is described as a strength in a nurse profession. It also brings up how the nurse practice the rules, laws and regulatory documents. Aim: Is to describe nurses' experiences of treatment towards relatives at the patient's death. Method: The work is done with a general literature review where tencare science articles have been analyzed, of which two were quantitative and seven were qualitative and one were mixed method. Results: The analysis led us to four themes, where the themes were to be present in difficult times, to communicate with relatives, to make room for grief and to be inadequate. Conclusion: As nurses, facing death in their daily work contributes to emotional expressions and at the same time responding to sad, desperate and angry relatives makes the work difficult and emotionally demanding, then it is important that the nurse has the conditions to provide good care.

Bakgrund: Vårdpersonal upplever att stödet till närstående i samband med dödsfall är bristande. Det beskrivs av vårdpersonal att tydlig kommunikation och information är grundpelare för att de närstående ska känna trygghet till vården. Det som förhindrar detta sägs vara tids- och resursbristen men även bristen av kunskap kring vårdandet av närstående i samband med dödsfall. Syfte: Att skapa en översikt över närståendes erfarenheter i samband med dödsfall. Metod: En allmän litteraturöversikt som inkluderar tio artiklar med kvalitativ ansats och en med kvantitativ ansats. Resultat: I examensarbetet framkom vad som både behövs och uppskattas av närstående i samband med dödsfall. Närståendes erfarenheter visar på att vårdpersonal har en betydande roll i vårdandet. Det framkom av närstående att dom uppskattade när vårdpersonal kunde kommunicera och vara tydlig i informationen som gavs, ge stöd med visad empati och medkänsla och att göra patienter och närstående delaktiga i samband med dödsfall. Slutsats: Närståendes erfarenheter visar på att kommunikation, delaktighet och stöd i samband med dödsfall har ett viktigt samspel och en central roll för att närstående ska uppleva god vård. / Background: Nursing staff feels that support for relatives at the time of death is lacking. It is described by nursing staff that communication and information are the keystones for the relatives to feel safe with the care that is provided. What prevents this is said to be the lack of time and resources, but also the lack of knowledge about caring for relatives at the time of death. Aim: To create an overview of relatives' experiences at the time of death. Method: A general literature review that includes ten articles with a qualitative approach and one with a quantitative approach. Results: The degree project revealed what is both needed and appreciated by relatives at the time of death. Relatives' experiences show that nursing staff have a significant role in care. It emerged from relatives that they appreciated when nursing staff could communicate and be distinct in the information provided, provide support with shown empathy and compassion and involve patients and relatives at the time of death. Conclusion: Relatives' experiences show that communication, participation and support in connection with deaths have an important interaction and a central role for relatives to experience good care.

Background: Dementia is a progressive and chronic syndrome that leads to deterioration incognitive functions. Early-onset dementia are symptoms of dementia under 65 years, such as behavioural changes, neurological disorder, and depression. It causes decreased capabilities, dependence, reduced initiative, and motivation. The individuals need help to function. Nursesand family caregivers help to care for them. Aim: The aim of this study was to describe nurses’ and family caregivers’ experiences incaring for persons with early-onset dementia. Method: A general literature review based on ten original articles with a qualitative approachand thematic analysis. Results: The material thematically analysed with three themes identified: a lack of knowledge, information, and support; psychological experience; negative and positive social experience. some of nurses’ experiences impacted them professionally; family caregivers were affected by physical, psychological, social, and economic hardship. Conclusion: The nurses experienced lack of support by the state to give evidence-based care. The family caregiver lacked financial and social support to care for EOD patients. i.e., both nurses and family caregivers have common experience in different ways. They helped to improve the EOD patient’s quality of life. The knowledge from the experiences will create a better understanding of the challenges and offer solutions. / Bakgrund: Demens är ett progressivt och kroniskt syndrom som leder till försämring av kognitiva funktioner. Tidig demens orsakar symtom före 65 års ålder. Sjukdomen kännetecknas av beteendeförändringar, neurologiska störningar och depression och leder ofta till en nedsatt funktionsförmåga, förlust av självständighet samt en minskad initiativförmåga och motivation. Sjuksköterskor och anhörigvårdgivare kan anses ha en nyckelroll i vård av denna patientgrupp med omfattande hjälpbehov. Syftet: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors och anhörigvårdgivares upplevelser av omvårdnad av personer med tidig demenssjukdom. Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på tio originalartiklar med kvalitativ ansats samt tematisk analys. Resultat: Materialet analyserades tematiskt och tre teman identifierades: Bristande kunskap, information och stöd; psykologisk upplevelse samt social upplevelse. En del av sjuksköterskors upplevelser hade en yrkesmässig inverkan på dem, anhörigvårdgivare däremot påverkades på det fysiska, psykologiska, sociala och ekonomiska planer. Slutsats: Sjuksköterskor saknade stöd från staten för att kunna ge evidensbaserad omvårdnad för denna patientgrupp. Anhörigvårdgivare saknade ekonomiskt och socialt stöd i sambandmed omvårdnad. Fynden kan bidra till en ökad livskvalité hos patienter med tidig demens, för att öka förståelsen för utmaningar hos denna patientgrupp samt för att hitta fungerande lösningar.

Alumni loyalty is a relevant research field, which includes different possibilities for investigation. This dissertation focuses on the particularly relevant research gaps in the AL literature. Specifically, this thesis adds to the AL research by developing a more accurate conceptual IAL model for the explanation and prediction of AL. This model includes main internal and external factors (i.e., gender and culture) and could serve as a basis for further theoretical research or could be applied in practice as it is. The findings of this thesis provide deeper insight into the mechanism of alumni university interactions and help to implement an effective, pragmatic plan of AL by taking into consideration cross-cultural and cross-gender differences of alumni. Specifically, the dissertation could be beneficial to educators, researchers, and managers. Educators could integrate the pertinent information into their teaching materials for courses in non-profit marketing and management. Researchers could use the provided reference tool and obtained findings to identify colleagues with similar research interests, to recognize directions for future investigation into the subject, and to develop a deeper and more detailed understanding of AL. The managers could use the results of this dissertation to determine areas which need to be stressed to enhance AL. Additionally, the derived ideas and strategies of AL could assist managers in better analyzing nonprofit organizations and developing an in-depth understanding of the commonalities across various types of alumni groups, “and patterns in the differences among them” (Pettit, 1999, p. 105). The author of this thesis believes that the dissertation can bring “a new era to alumni research” by developing a body of research-based knowledge about a variety of important issues related to AL (Pettit, 1999, p. 105).