Bakgrund: Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) är en neuropsykiatrisk sjukdom. Klassiska symtom för ADHD är bristande impulskontroll, hyperaktivitet samt koncentrationssvårigheter. Det saknas systematiska översiktsstudier som beskriver vuxna personers erfarenheter av att leva med ADHD och dessa kan vara viktiga för att sjuksköterskan ska kunna ge en god omvårdnad.  Syfte: Att beskriva vuxna personers erfarenheter av att leva med ADHD. Metod: Åtta kvalitativa artiklar granskades och sammanställdes till denna litteraturstudie. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema: “Att uppleva ADHD både som hinder och styrka i vardagen”. Huvudtemat bestod av följande subteman: “Att utsätta sig för risker på grund av stress och dålig impulskontroll”, “Bristande impulskontroll och koncentrationssvårigheter försvårar relationer”, “Att uppleva svårigheter i skola och arbetsliv på grund av koncentrationssvårigheter”, “Att uppleva hur ADHD leder till positiva erfarenheter”, “Att uppleva stigmatisering och brist på förståelse från samhället” och “Att självkänslan och självbilden påverkas negativt”.      Konklusion: Litteraturstudiens resultat visar att personer med ADHD har en ökad risk för ett sämre välmående. Sjuksköterskan kan genom personcentrerad omvårdnad bidra till högre vårdkvalité. Att hitta strategier och metoder som kan bidra till att personer med ADHD får möjlighet att hantera diagnosen bättre kan sannolikt leda till ett ökat välmående men fler studier behövs. / Attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) is a neuropsychiatric disorder. Classic symptoms of ADHD are lack of impulse control, hyperactivity and difficulty concentrating. There are no systematic reviews that describes the lived experience among adults living with ADHD. These could be important for nurses to provide good nursing care.Aim: The aim of this study was to describe the lived experience among adults living with ADHD. Methods: Eight qualitative articles were reviewed, analyzed and compiled for this literature study. Results: The analysis resulted in an overall theme: “Experience ADHD both as an obstacle and a strength in everyday life”. The main theme consisted of sub-themes: "Exposing oneself to risks due to stress and poor impulse control", "Lack of impulse control and concentrating difficulties impact on relationships", "Experiencing difficulties in school and work due to concentration difficulties", "Experiencing how ADHD leads to positive experiences”, “Experiencing stigma from lack of understanding from society” and ”That self-esteem and self-image are negatively affected ”. Conclusion: This literature study shows that people with ADHD have an increased risk for a poorer well-being. The nurse can contribute to higher quality care through person-centered nursing. Finding strategies that can help people with ADHD handle their diagnosis could lead to increased well-being, more studies are needed.

Bakgrund: Enligt WHO (2021) har förekomsten av diabetes ökat stadigt under de senaste decennierna. I Sverige får cirka 800 barn och ungdomar diagnosen diabetes mellitus typ 1, årligen. Diabetes typ 1 är en kronisk autoimmun sjukdom som mest drabbar barn. Sjukdomen kan påverka barnets och även föräldrars livssituation. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha ett barn med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie gjordes baserad på tio kvalitativa studier. Datasökning gjordes i Cinahl och PubMed. Analysen genomfördes utifrån Fribergs femstegsmodellen. Resultat: Analysen av denna studie genererade tre kategorier och nio subkategorier. Kategorierna var: det oförutsägbara nya livet, varje dag är en kamp och känna sig övergiven.  Konklusion: I studierna framkom att det saknas tillräcklig förståelse inom vården för föräldrarnas uppgift att ha ansvar för barnets liv. För att kunna ge god vård till barn med diabetes typ 1 måste barnets föräldrar få mycket mer stöd än vad som ges idag, samt att den måste vara familjeanpassad. / Background: According to the WHO (2021), the incidence of diabetes has increased steadily in recent decades. In Sweden, approximately 800 children and young people are diagnosed with type 1 diabetes mellitus annually. Type 1 diabetes is a chronic autoimmune disease that mainly affects children. The disease can affect the child's life situation but also the parent's. Aim: The aim was to describe parents' experiences of having a child with type 1 diabetes. Methods: A literature study based on ten qualitative studies. Data searches were conducted in Cinahl and PubMed. The analysis was performed based on the five-step model by Friberg.  Results: The analysis resulted in three categories and nine sub-categories. The main categories were: the unpredictable new life, everyday is a struggle and to feel abandoned. Conclusion: The studies showed that there is a lack of sufficient understanding of parents' task of being responsible for the child's life. In order to provide good care for children with type 1 diabetes, the child's parents must receive more support than is given today, and it must accumed to each and every family.

Bakgrund: Svårläkta sår, vilket inkluderar venösa bensår, är idag vanligtförekommande. Förekomsten ökar med stigande ålder och kvinnor drabbas oftareän män. Kompressionslindning, såromläggning och information är viktiga faktoreri behandlingen. Att leva med venösa bensår är både fysiskt och psykisktutmanande och det sociala livet kan påverkas negativt. Hälso- och sjukvårdenskompetensnivå är central i omvårdnaden där en hög kvalitet på vården förbättrarpatientens livssituation.Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av omvårdnad vid venösa bensår.Metod: Examensarbetet utfördes som en litteraturöversikt där 14 vetenskapligaartiklar av både kvalitativ- och kvantitativ ansats inkluderades. De utvaldaartiklarna inhämtades ur databaserna PubMed och CINAHL och var publicerademellan åren 2008-2021.Resultat: Sjuksköterskor upplever både ett stort ansvar för patienterna men ocksåett lågt självförtroende i omvårdnaden vilket resulterar i att många sjuksköterskorupplever sig vara otillräckliga. Att visa öppenhet och respekt för patienten iomvårdnaden är av stor vikt, men förutsättningarna för att ge den omvårdnadpatienterna behöver upplevs som bristande. Av den anledningen uttryckersjuksköterskorna ett behov av ökad kompetens och utbildning.Slutsats: Omvårdnaden vid venösa bensår upplevs av sjuksköterskor världenöver som både givande och påfrestande. En tung arbetsbelastning, bristandekompetens, känslan av otillfredsställelse, skam och stort ansvar leder till enohållbar arbetssituation. Konsekvenserna av de bristfälliga förutsättningarnapåverkar patienternas omvårdnad och därigenom även kvaliteten på vården.Sjuksköterskornas upplevelse av omvårdnad vid venösa bensår behöver belysas änmer för att möjliggöra förändringar, här spelar forskningen en viktig roll.Nyckelord: Litteraturöversikt, omvårdnad, sjuksköterskor, upplevelser, venösa / Background: Hard-to-heal wounds, which include venous leg ulcers, arecommon today. The incidence increases with rising age and women suffer moreoften than men. Compression bandage, wound dressing and information areimportant factors in the treatment. Living with venous leg ulcers is both physicallyand mentally challenging and social life can be negatively affected. The level ofhealth care competence is central to nursing, where a high quality of care improvesthe patient's life situation.Aim: To describe nurse’s experiences of nursing care for venous leg ulcers.Methods: The thesis was conducted as a literature review where 14 scientificarticles of both qualitative- and quantitative approach were included. The selectedarticles were obtained from the databases PubMed and CINAHL and werepublished between the years 2008-2021.Results: Nurses experience both a great responsibility for the patients but also alow self-confidence in nursing care which results in many nurses feelinginadequate. To show openness and respect to the patient in the nursing care is ofgreat importance, but the conditions for providing the care that patients need areperceived as deficient. For this reason, the nurses express a need for increasedcompetence and education.Conclusion: Nurses worldwide experience the nursing care of venous leg ulcersas both rewarding and trying. A burdensome workload, lack of skills and thefeeling of dissatisfaction, shame and great responsibility lead to an unsustainablework situation. The consequences of the insufficient conditions affect the nursingcare of the patient and thereby also the quality of care. Nurses' experiences of thenursing care of venous leg ulcers needs to be highlighted furthermore to createpossibilities for changes at both the individual and societal level, research plays animportant part here.

Bakgrund: Tekniken utvecklas kontinuerligt och är idag ett vanligt inslag i sjuksköterskans dagliga omvårdnadsarbete. Patienter som vårdas av sjuksköterskan kommer också att komma i kontakt med tekniken och förståelse för patienters upplevelser är centralt för att sjuksköterskan ska kunna arbeta personcentrerat. Det är därmed väsentligt att belysa vad forskningen säger om hur patienter upplever att leva nära teknisk utrustning med anledning av att dessa patienter finns överallt i hälso- och sjukvården, och allmänsjuksköterskan kommer att komma i kontakt med dessa patienter.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att leva med en implanterbar kardiell defibrillator (ICD).  Metod: Litteraturöversikt med kvalitativ ansats baserad på 13 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl Complete. Artiklarna analyserades enligt Fribergs femstegsmodell för analys av kvalitativa studier.  Resultat: I litteraturöversiktens resultat presenterades tre teman och fem subteman. Patienter med ICD-behandling upplevde att kroppen med en ICD-dosa var förändrad. Relationen till livet förändrades och upplevelsen av chocken påverkade patienters mående. Patienter upplevde en brist på kunskap om hur ICD-behandlingen påverkade livet.  Slutsats: Patienter med ICD-behandling behövde anpassa sig till de förändringar och begränsningar som behandlingen medför. Hälso- och sjukvården behöver vara medvetna, ha förståelse och kunskap om förändringarna för att stödja och bevara hälsa och integritet, samt att begränsningar medför att relationen till samhället kan förändras. / Background: Technology is constantly developing and is now a common occurrencein the day-to-day work of a nurse. Patients who are in the care of anurse also come in contact with the technology, and being able tounderstand their experiences is key in allowing nurses to providepatient-centred care. It is therefore essential to highlight what researchsays about how patients experience living close to technical equipment,considering how these patients can be found everywhere in healthcare,and registered nurses will come in contact with these patients. Aim: The aim was to describe patients’ experiences living with an Implantable Cardioverter Defibrillator (ICD). Method: A literature review with a qualitative design based on 13 scientific articles from the databases PubMed and Cinahl Complete. The articles were analysed using Fribergs’ five step model for analysing qualitative studies. Results: In the literature review three themes and five subthemes were presented. Patient undergoing ICD-treatment experienced that their bodies felt different with the ICD-device. Their view of life changed as a result of the treatment and the shock of the defibrillation impacted their wellbeing. Patients experienced a lack of knowledge about how ICD-treatment affected their lives. Conclusion: Patients undergoing ICD-treatment needed to adapt to the changes and limitations that the treatment causes. The health care system needs to be aware of, have an understanding of and the knowledge of the changes in order to be able to support and maintain health and integrity. The limitations imposed a possible changing relationship with soceity.

Bakgrund: Hot och våld inom akutsjukvården är ett stort och pågående problem. För sjuksköterskor är den specifika kompetensen att ge omvårdnad vilket utmanas inom akutsjukvården. Sjuksköterskor är de som främst utsätts i patientnära vård och ibland med en oförutsägbar arbetsmiljö. De vanligaste formerna av hot och våld är verbalt, fysiskt eller i form av sexuella trakasserier där nyexaminerade är särskilt drabbade. Faktorer som kan ligga bakom uppkomsten av hot och våld är bland annat frustration, stress, känslan av hjälplöshet och brist i kommunikationen. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt är att utforska hot och våld mot sjuksköterskor inom akutsjukvården och dess konsekvenser för att ge omvårdnad.Metod: En litteraturöversikt har genomförts med 20 vetenskapliga artiklar som publicerats under tidsperioden 2011–2021. Databaser som CINAHL och PubMed har använts.Resultat: Hot och våld leder till psykiska konsekvenser som ångest, rädsla och stress. Resultatet visar att sjuksköterskor blir mer benägna att byta avdelning eller avsluta sin anställning. Sjuksköterskor upplever brist på stöd från ledningen efter att ha blivit utsatta för våld och arbetsbelastningen blir svårare att hantera. Bristande kommunikation med kollegor och patienter leder till rädsla över att patienter inte får den vård de behöver.Slutsats: Omvårdnaden till patienter påverkas om sjuksköterskor utsätts för hot och våld. Det medför ett behov av ökat stöd från såväl ledning som organisation. För att sjuksköterskor ska kunna känna sig säkra på sin arbetsplats behövs förebyggande och förberedande strategier. Hot och våld bör även belysas i sjuksköterskeutbildningen. / Background: Threat and violence in emergency care is a large and ongoing issue. Registered nurses specific competence is giving nursing care, which is challenged within emergency care. Registered nurses are primarily exposed because of their close patient care and sometimes with an unpredictable work environment. The most common types of threat and violence is verbal, physical or sexual harassement where newly registered nurses are particularly affected. Factors which may influence the occurence of threat and violence are frustration, stress, the feeling of helplessness and lack of communication.Objective: The aim of this literature review is to explore threat and violence towards nurses in emergency care and its consequences in giving nursing careMethod: A literature review has been conducted with 20 scientific articles, published over the period 2011-2021. Databases such as CINAHL and PubMed have been used.Results: Threat and violence lead to psychological consequences such as anxiety, fear, and stress. The results show that registered nurses become more inclined to change department or end their employment. Registered nurses experience a lack of support from the management after being exposed to violence and the workload becomes more difficult to handle. Inadequate communication with colleagues and patients leads to fearing that patients will not receive the care they require.Conclusion: Nursing care is affected if registered nurses are exposed to threat and violence. This entails a need of increased support from the management as well as from the organisation. For these nurses to feel safe at their workplace, preventive and preparative strategies are necessary. Threat and violence should also be highlighted in nursing education.

Bakgrund: 15–50% av kvinnorna över hela världen har upplevt någon typ av våld. Våld förekommer i olika former och påverkar kvinnan fysiskt och psykiskt. Sjuksköterskans skyldighet är att identifiera våld samt bidra med stöd men det förekommer fortfarande svagheter när det gäller att identifiera våld. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda våldsutsatta kvinnor. Metod: En allmän litteraturöversikt grundad på 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats utifrån en tematisk analys genomfördes. Resultat: Resultatet presenterar hur sjuksköterskor upplever vårdandet av våldsutsatta kvinnor. Resultatet har sammanställts i tre teman: hög arbetsbelastning, behov av utbildning, negativa och positiva upplevelser av mötet med våldsutsatta kvinnor; och i fyra kategorier. Att vårda våldsutsatta kvinnor väcker olika känslor. Olika faktorer som försvårar identifiering av våld är tidsbrist samt okunskap. Slutsatser: Sjuksköterskor har en viktig roll för att kunna uppmärksamma att kvinnor utsätts för våld och erbjuda stöd. För att sjuksköterskor ska kunna identifiera våld samt bidra till adekvat stöd krävs det att arbetsbelastning avlastas samt att kunskap och emotionellt stöd ökar. Implikationer: Författarna föreslår vidare forskning kring vilken utbildning som är lämplig vid omhändertagande av våldsutsatta kvinnor samt hanteringsstrategier för sjuksköterskans negativa känslor. / Background: Around the world, 15–50% of women have experienced some type of violence. Violence occurs in various forms and affects women physically and mentally. The duty of the nurse is to identify violence and offer adequate measures, but there are still weaknesses when it comes to identifying violence. Aim: to describe nurses' experiences of caring for abused women. Method: A literature review based on a thematic analysis of 10 scientific articles with a qualitative approach was conducted. Results: The results present how nurses experience the care of abused women and have been compiled in three themes: high workload, need for education, negative and positive experiences of meeting abused women; and into four categories. Caring for abused women arouses different emotions. Various factors that make it difficult to identify violence are lack of time and knowledge. Conclusions: Nurses have an important role to play in being able to draw attention to the fact that women are exposed to violence and offer support. In order for nurses to be able to identify violence and contribute to adequate support, it is necessary that the workload is relieved and that knowledge and emotional support increase. Implications: The authors further suggest research on what education is appropriate in the care of abused women and management strategies for nurse's negative feelings.

Bakgrund: Sjukvårdspersonal är ofta bärare av mikroorganismer vid inkorrekt handhygien och vidtagna hygienrutiner. Bristande vårdhygien hos sjukvårdspersonal gör att smittspridningen ökar och risken att drabbas av vårdrelaterade infektioner, resistenta bakterier och risk för patientlidande ökar.Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskors följsamhet till hygienrutiner.Metod: Litteraturöversikten baseras på 15 artiklar varav sju var kvalitativa och sex var kvantitativa samt två med mixad metod. Sökningarna utfördes i databaserna CINAHL och PubMed, kvalitetsgranskades och analyserades utifrån fem steg.Resultat: I resultatet framkommer faktorer som påverkar sjuksköterskans följsamhet till hygienrutiner där de främsta faktorerna är attityder, kunskap, barriärer, förutsättningar samt motivation.Slutsats: Konsekvenser av låg följsamhet av hygienrutiner är patientlidande relaterat till ökandet av vårdrelaterade infektioner. Förebyggande insatser mot faktorer som påverkar är av stor vikt, och krävs av samtliga som arbetar inom hälso- och sjukvård. / Background: Healthcare professionals are often carriers of microorganisms in the event of incorrect hand hygiene and hygiene routines taken. Lack of healthcare hygiene among healthcare professionals increases the spread of infection and increases the risk of suffering from healthcare-associated infections, resistant bacteria and the risk of patient suffering.Aim: The aim of the study is to describe factors that affect nurses` compliance with hygiene routines.Methods: The literature review was written with 15 articles using qualitative, quantitative and mixed methods. The articles were searched through the databases CINAHL and PubMed, were quality reviewed and analyzed in five steps.Results: The results show factors that affect nurse’s compliance to hygiene routines where the main factors are attitudes, knowledge, barriers, prerequisites and incentive.Conclusion: The consequence of low compliance to hygiene routines is patient suffering related to the increase in care-related infections. Preventive measures towards influencing factors are of great importance and are required of all health care workers.

Bakgrund Sjuksköterskor har en examen i omvårdnadsvetenskap, och en central roll i omvårdnad är att inneha ett empatiskt och personcentrerat förhållningssätt. Sjuksköterskor kan i samband med vårdande av patienter utveckla empatitrötthet, som är en känsla av fysisk och mental trötthet och ett känslomässigt tillbakadragande. Detta tillbakadragande kan leda till att sjuksköterskornas arbete påverkas, vilket i sin tur kan påverka patienterna. Syfte Syftet med denna icke-systematiska litteraturöversikt var att belysa sjuksköterskorserfarenheter av empatitrötthet i slutenvård. Metod Den metod som valdes var en icke-systematisk litteraturöversikt. I den icke-systematiska litteraturöversikten inkluderades 17 vetenskapliga artiklar, av både kvalitativ och kvantitativ metod, från tre databaser. De inkluderade databaserna i den icke-systematiska litteraturöversikten var Cumulative Index to Nursing and Allied Health Literature [CINAHL Complete], Public Medline [PubMed] och Psychological Abstracts [PsycINFO]. Resultat Tre kategorier identifierades och utformade huvudrubriker i resultatet: faktorer i arbetet som kan leda till empatitrötthet hos sjuksköterskor, konsekvenser av empatitrötthet hos sjuksköterskor samt copingstrategier och bakomliggande faktorer för att hantera empatitrötthet hos sjuksköterskor. Slutsats Resultaten i denna icke-systematiska litteraturöversikt visade att empatitrötthet kunde medföra brister i patientsäkerheten som bland annat resulterade i en ökning av fallolyckor och trycksår. Sjuksköterskorna kunde även utveckla både negativa och positiva copingstrategier för att hantera empatitröttheten. För att förhindra att empatitrötthet ökar inom sjuksköterskeprofessionen behöver ämnet belysas, då det visade sig vara bristfällig kunskap om begreppet i hälso- och sjukvården

Bakgrund: Historiskt har sjuksköterskor ansetts se på sitt yrke som sitt kall att kunna erbjuda ändlös empati för patienter. Forskning har dock kommit fram till begreppet compassion fatigue som framhåller att den ändlösa empatin minskar som ett resultat av överhängande stressorer som yrkesprofessionen medför i modern tid. Begreppet compassion satisfaction har använts som motsatsord till utbrändhet och compassion fatigue Syfte: Att kartlägga aspekter som främjar sjuksköterskors compassion satisfaction i vårdandet av patienter. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Där 10 artiklar hittades, 4 kvantitativa artiklar samt 6 kvalitativa artiklar i databaserna CinahlPlus samt PubMed. Resultat: Tre teman identifierades; sjuksköterskors utveckling inom yrkesprofessionen, sjuksköterskors inre stöd samt sjuksköterskors yttre stöd. Slutsats: De faktorer som främjar compassion satisfaction kan ses som verktyg i sjuksköterskors arbete i vårdandet av patienter. Detta kan främja förmågan till medlidande och vårdandet samt motarbeta compassion fatigue. / Background: Historically, nurses have been considered to see their profession as their calling and be able to offer endless empathy for the patient. However, research has produced the concept of compassion fatigue, which emphasizes that the endless empathy decreases due to the result of imminent stressors that the profession brings in modern times. The term compassion satisfaction has been used as opposite word to burnout and compassion fatigue. Aim: To map aspects that promote nurses' compassion satisfaction in care of patients. Method: A general literature review was conducted. 10 articles were found, 4 quantitative articles and 6 qualitative articles with the databases CinahlPlus and PubMed. Results: Three themes were identified; the development of nurses in the profession, nurses inner support and nurses external support. Findings: The factors that promote compassion satisfaction can be seen as tools in nurses' work in caring for patients. This can promote the capacity for compassion and nurturing and counteract compassion fatigue.

Bakgrund: Torra ögon drabbar hundratals miljoner människor över hela världen och är en av de vanligaste orsakerna till att patienter kontaktar ögonsjukvården. Torra ögon uppkommer till följd av ofullständig tårvolym eller tårfunktion som leder till att tårfilmen blir instabil och sjukdomar på ögats yta uppstår. Behandlingen av torra ögon är komplicerad på grund av dess multifaktoriella orsaker. Ögonsjuksköterskan ska ha kompetens att ansvara för omvårdnad och behandling av patienter med ögonsjukdomar och kan genom ett personcentrerat förhållningssätt ha förmåga att med lyhördhet och empati erbjuda stöd och samtal som ger trygghet till patienter och närstående. Ögonsjuksköterskan ska även ha förmåga att identifiera patientens resurser och förmåga till egenvård samt uppmuntra och underlätta för individen. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att ha torra ögon. Metod: Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie. Sökningarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed vilket resulterade i tolv originalartiklar som analyserades utifrån Whittemore och Knafls (2005) metod. Resultat: Dataanalysen har mynnat ut i fem kategorier relaterade till patienters erfarenheter av torra ögon; fysiska symtom, förändrad livskvalitet, psykisk ohälsa och sömnbesvär, erfarenheter av egenvård och behandling samt förhållningssätt till sin sjukdom. Slutsats: Litteraturstudiens resultat visar att erfarenheter av att ha torra ögon är mångfaldiga och påverkar livet på flera olika sätt, såsom minskad arbetsförmåga, oro, depression och förändrad livskvalitet. I dagsläget finns det sparsamt med kvalitativa studier ur patienters perspektiv av att ha torra ögon. Ett behov av mer forskning finns för att lyfta fram patienternas egna tankar och åsikter om sin situation. / Background: Dry eyes affects hundreds of millions of people worldwide and is one of the most common reasons why patients contact eye care. Dry eyes occur due to insufficient tear volume or dysfunctional tear function, leading to instability of the tear film and the development of diseases on the surface of the eye. The treatment of dry eyes is complicated due to its multifactorial causes. Ophthalmic nurses should have the competence to be responsible for the care and treatment of patients with eye diseases and, through a person-centered approach, be able to offer support and conversations with sensitivity and empathy, providing reassurance to patients and relatives. Ophthalmic nurses should also have the ability to identify the patient's resources and capacity for self-care and encourage and facilitate individual efforts. Aim: The aim was to describe patients’ experiences of having dry eyes. Method: The study was conducted as a systematic literature review. The searches were carried out in the databases CINAHL and PubMed, which resulted in twelve original articles that were analysed based on Whittemore and Knafls (2005) method.  Result: The data analysis resulted in five categories related to patients' experiences of dry eyes; physical symptoms, changed quality of life, mental illness and sleep problems, experiences of self-care and treatment and approach to their illness. Conclusion: The results of the literature review show that experiences of having dry eyes are diverse and affect life in several different ways, such as reduced ability to work, anxiety, depression and altered quality of life. Currently, there are few qualitative studies from the patient’s perspective of having dry eyes. There is a need for more research to highlight the patients´ own thoughts and opinions about their situation.