Context: In recent years, software development teams have been adopting agile methodologies like Scrum to enhance productivity and collaboration. However, with the outbreak of COVID-19, remote working conditions have become the new norm. This shift has posed a challenge for software development teams as they struggle to maintain the same level of productivity and collaboration while working remotely. Agile methodologies like Scrum, which emphasize teamwork, communication, and collaboration, are particularly affected by remote work conditions. One critical factor that affects agile teams’ effectiveness is team familiarity, which is the degree of mutual understanding among team members. High team familiarity can lead to better communication, coordination, and performance. Objectives: The main aim of this research is to investigate the effects of geographical dispersion on team familiarity in Scrum teams due to pandemic restrictions. The research aims to identify the facets that contribute to the concept of team familiarity, investigate how geographical dispersion has affected team familiarity during the pandemic, and explore how Scrum practices have been impacted by changes in team familiarity under remote working conditions. Methods: The research employed a literature review as a research method and interviews as a data collection technique. The first phase involved conducting a comprehensive literature review by analyzing various research papers using the forward snowballing technique to identify the facets contributing to the concept of team familiarity. In the second phase, semi-structured interviews were conducted with 12 software professionals from various software companies who had experience working in Scrum teams during the pandemic. The interview questions focused on how remote working conditions had affected team familiarity and Scrum practices. The data collected during the interviews were analyzed using a deductive thematic analysis, which guided the identification of common patterns and themes. Results: From the literature review, nine facets of team familiarity were identified: Shared work experience, Communication, Team coordination, Team cohesion, Interpersonal knowledge, Shared knowledge, Trust, Team collaboration, and Member diversity. The interview data revealed that the geographical dispersion did pose a few challenges due to the remote work setup and had negatively affected team familiarity. The correlation between team familiarity facets and scrum practices was also explored, along with how they were affected due to geographical dispersion. However, the interviewees suggested several strategies to mitigate the challenges posed by geographical dispersion, such as regular communication and virtual team-building activities.  The results of the literature review were then compared with the interview results to determine the consistency of the findings. The comparison showed that most of the team familiarity facets identified in the literature review were also relevant to the interviewee's experiences. One important theme that emerged from the comparison of the literature review and interview findings is the interdependence of team familiarity facets, where a change in one facet could affect other facets as well. Trust and communication were found to be the most interconnected facets, with links to other team familiarity facets. Conclusions: This research highlights the importance of team familiarity in Scrum teams and the effect of geographical dispersion on team familiarity. The study identified nine facets that contribute to the concept of team familiarity and discussed their interdependence. The research findings suggest that mitigation strategies can help maintain team familiarity under remote work conditions. It was also concluded that maintaining team familiarity is crucial for effective Scrum practices and team performance. Organizations should consider these factors while implementing Scrum practices in geographically dispersed teams. The study recommends further research to explore the impact of team familiarity on other aspects of team performance. Moreover, the scope of the research could be expanded to include other agile methodologies aside from Scrum. Additionally, investigating the role of leadership in promoting team familiarity and collaboration in geographically dispersed Scrum teams is another potential avenue for future research.

No description available.

Bakgrund: Cancer inbegriper komplexa och problematiska sjukdomar. Forskning visar att patienter med cancersjukdom inte alltid får en effektiv smärtbehandling, vilket kan leda till att patienter blir underbehandlade. Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av smärta vid cancersjukdom. Metod: En kvalitativ systematisk litteraturöversikt där 14 vetenskapliga artiklar analyserades enligt Evans metod. Resultatet: I resultatet framkom två teman och fyra subteman. Första temat var Existentiell hantering med subteman: Att möta cancersmärtor och Att erfara fysisk och emotionell smärta. Patienterna hade olika uppfattningar och förväntningar på cancersjukdom. Andra temat var Rationella utmaningar med subteman: Att använda tillgängliga resurser och Att kommunicera sin smärta. Patienterna kunde ha svårigheter med att beskriva smärtan de erfor, detta kunde resultera till underbehandling av smärtan. Slutsats: För att leva med cancerrelaterad smärta krävdes det att hitta acceptans för sin cancersjukdom. Patienter med cancer är i behov av stöd från omgivningen för att både kunna hantera och leva med smärtan. Det behövs mer kunskap kring cancersmärta. Patienterna erfor sig hjälplösa och detta kunde försvåra omvårdnaden då patienterna inte kunde beskriva precist vad de erfar, vilket kunde leda till att patienterna blir underbehandlade. / Background: Cancer involves complex and problematic diseases. Research shows that patients with cancer do not always receive effective pain treatment, which can lead to the patient being undertreated. Aim: The aim was to describe patients experiences of pain in cancer. Method: A qualitative systematic literature review in which 14 scientific articles were analyzed according to Evans method. Results: In the result, two themes and four subthemes emerged. The first theme was Existential coping with sub-themes: Meeting the cancerpain and Experiencing physical and emotional pain. Patients had different perceptions and expectations of cancer. The second theme was Rational Challenges with sub-themes: Using available resources and Communicating one's pain. Patients sometimes had difficulty describing the pain they experienced, this could result in undertreatment of the pain. Conclusion: To live with cancer-related pain requires acceptance for their cancer. Patients with cancer need support from the environment to be able to manage and live with cancer pain. More knowledge is needed about cancer pain. The patients felt helpless and this could make nursing more difficult as the patients could not describe exactly what they were experiencing, which could lead to the patients being undertreated.

Bakgrund: 2% av den svenska befolkningen har ett narkotikaberoende och 3,8% har ett alkoholberoende. Att vara beroende av alkohol och narkotika medför flera risker för både hälsoproblem och sociala problem och är mycket kostsamt för samhället och vården. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att vårda personer med beroendeproblematik. Metod: En beskrivande litteraturstudie som baserades utifrån tio kvalitativa vetenskapliga artiklar. Litteratsökningen gjordes på databasen PubMed och artiklarna analyserades med hjälp av Evans dataanalysmetod. Huvudresultat: Resultatet visade att en stor del av sjuksköterskans erfarenheter handlade om vissa utmaningar i vården av personer med beroendeproblematik. Men resultatet lyfte även en del möjligheter för ett gott vårdmöte, samt sjuksköterskans känslor av frustration och hopplöshet i vårdmötet. Slutsats: Sjuksköterskans erfarenhet av att vårda personer med beroendeproblematik bestod av en del utmaningar, möjligheter och personliga känslor. En ökad kunskap kan utgöra en viktig del för att lättare förstå en komplex patientgrupp som denna. Ökade kunskap är nödvändig för att sjuksköterskan ska känna sig trygg och säker i sin roll att vårda personer med beroendeproblematik. I slutändan kan detta innebära att vården blir bättre och säkrare för personer med beroendeproblematik. / Background: 2% of the Swedish population have a drug addiction and 3,8% have an alcohol addiction. Being addicted to alcohol and drugs entails several risks for both health and social problems and is very costly for society and healthcare. Aim: The aim of the literature study was to describe the nurse´s experience of caring for people with addiction problems. Method: A descriptive literature study based on ten qualitative scientific articles. The literature search was conducted on the PubMed database and the articles were analyzed using Evans´ data analysis method. Main result: The result showed that a large part of the nurse´s experience was about certain challenges in caring for people with addiction problems. However, the result also highlighted some opportunities for good care encounters, as well as nurses' feelings of frustration and hopelessness in care encounters. Conclusion: The nurse's experience of caring for people with addiction problems consisted of some of challenges, opportunities, and personal feelings. Increased knowledge can be an important part of understanding a complex patient group like this. Increased knowledge is necessary for the nurse to feel confident and secure in their role of caring for people with addiction problems. In the end, this may mean that care becomes better and safer for people with addiction problems.

Bakgrund Ungdomstiden är en utmanande period då identiteten skapas. Att leva med typ 1 diabetes (T1D) och utföra egenvård under denna period i livet kan upplevas påfrestande. Sjuksköterskan har således en betydande roll som stöd för ungdomar vid egenvård. Syfte Att beskriva ungdomars upplevelse av egenvård vid typ 1 diabetes. Metod Litteraturöversikten har baserats på tolv vetenskapliga artiklar hämtade från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna har kvalitetsgranskats enligt granskningsmall och dataanalys har genomförts. Analysen resulterade i två huvudkategorier; Att utföra egenvård självständigt; Omgivningens påverkan på egenvård. Resultat Ungdomar upplever att utförandet av egenvård ofta resulterar i psykiska och fysiska påfrestningar. Egenvård är speciellt utmanande i sociala kontexter då de är rädda för omgivningens reaktioner. Ungdomar vill ta ansvar och utföra egenvård självständigt utan hjälp från familjen och sociala nätverk. Dock uppskattar de att få stöd vid speciellt utmanande situationer. Slutsats Ungdomar upplever en konstant rädsla för att anses vara ”onormal” vilket är en stor anledning till att egenvården brister. Ungdomar vill utföra egenvård självständigt men upplever att de behöver mer kunskap. Omgivningen behöver skapa sig en uppfattning om ungdomens livssituation för att kunna ge stöd och främja god egenvård. / Background The adolescence is a challenging period in life when the personal identity is created. To live with type 1 diabetes and practice self-management of blood sugar levels during this period can be stressful. Nurses therefore plays an important role as support for adolescents’ when practicing self-management. Aim To describe adolescents’ experience of self-management in type 1 diabetes. Method The result of this literature review is based on twelve scientific articles downloaded from the databases CINAHL and PubMed. Article underwent a quality assessment before dataanalysis took place. The analysis resulted in two main categories; To practice selfmanagement independently; Relationships influence on self-management. Results Adolescents’ experience psychological and physical distresses when practicing selfmanagement. Practicing self-management in social contexts are especially challenging since adolescents might fear the reactions from the surroundings. Adolescents’ wants to take responsibility and practice self-management independently, although they appreciate support from their social network during challenging situations. Conclusions Adolescents´ lives with a constant fear of being different, which is a significant reason why self-management fails. Adolescents´ wants to practice self-management independently but experiences that they need more knowledge. Surrounding people need to get informed of the adolescents’ life circumstances to be able to support and promote self-management.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Vårdmiljön kan beskrivas som både fysisk och mellanmänsklig. Allt från hur lokalerna är utformade till de relationer som skapas i mötet mellan patienter och vårdpersonal, kan i olika omfattning påverka patienters återhämtningsprocess och välbefinnande. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer i vårdmiljön som påverkar patienters återhämtning. Metod: Allmän litteraturöversikt, där 13 utvalda artiklar analyserades. Nio av artiklarna var kvalitativa, tre var kvantitativ och den återstående artikeln var mixad metod. Resultat: Vårdmiljön visade sig påverka patienters välbefinnande och återhämtning, främst positivt men i vissa fall även negativt. De faktorer som identifierades presenterades i fyra teman; relationer, estetiken, omgivningen samt faciliteter. En trevlig hemlik miljö med naturligt ljus och naturinslag var positivt för återhämtningsprocessen, samtidigt som ljud och utformningen av lokalerna spelade in i patienters välbefinnande. Tavlor, aktiviteter och konst skapade sociala band mellan patienter och personal vilket ökade glädjen och känslan av tillhörighet. Stöttning av personal sågs vara viktigt för återhämtningen och välbefinnandet hos patienter. Slutsats: En genomtänkt anpassad vårdmiljö där såväl den fysiska som den mellanmänskliga miljön uppmärksammas kan bidra till en gynnsam återhämtning och gott välbefinnande hos patienter. / ABSTRACT Background: The care environment can be described as both physical and interpersonal. Everything from the design of premises to the relationships between patient and healthcare staff can affect patients' recovery process and well-being to varying degrees. Aim: The aim was to describe factors in the care environment that affect patients' recovery. Method: General literature review, where 13 selected articles were analyzed. Nine articles were qualitative, three was quantitative and the remaining article were mixed method. Results: The care environment was found to affect patients' well-being and recovery, mainly positively but sometimes also negatively. The factors that were identified was presented in four themes: relationships, esthetics, surroundings, and facilities. A pleasant homelike environment with natural light and elements was positive for the recovery, while sound and the design of the premises played a part in the patients' well-being. Paintings, activities, and art created social bonds between patients and staff, which increased joy and a sense of belonging. Support from staff was seen as important for the recovery and well-being of the patients. Conclusion: A well-thought-out adapted care environment in which the physical as well as the interpersonal environment is planned, can contribute to a favorable recovery and well-being for patients.

Bakgrund Diabetes typ 2 är en allvarlig kronisk sjukdom som drabbar allt fler människor i världen. Sjukdomen uppstår till följd av ohälsosamma levnadsvanor och ärftlighet. Diagnosen kan leda till allvarliga komplikationer och följdsjukdomar och ökar risken för bland annat hjärt-kärlsjukdomar. Behandlingen är framför allt livsstilsförändringar i form av fysisk aktivitet och koständring, därför är egenvård en viktig del i behandlingen. Syfte Syftet var att beskriva vuxna individers upplevelser av livsstilsförändringar som egenvård vid diabetes typ 2. Metod En litteraturöversikt med kvalitativ innehållsanalys baserat på tolv vetenskapliga artiklar som identifierades i databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna analyserades enligt Fribergs analysmetod. De inkluderade artiklarna har kvalitetsgranskats och bedömts vara av medel eller hög kvalitet. Resultat Litteraturöversiktens resultat sammanställdes i tre huvudteman: Svårigheter avse endeegenvård, barriärer för att kunna bedriva egenvård samt behov av stöd. Individanpassad kunskap hade betydelse för förmågan att utföra egenvård och sociokulturella faktorer påverkade följsamheten till egenvårdsåtgärder. Stöd från hälso- och sjukvården samt anhöriga visade sig vara en viktig faktor i hanteringen av sjukdomen som ledde till bättre egenvårdsfömåga. Slutsats Att drabbas av diabetes typ 2 medför en livslång utmaning, varför stöd från hälso- och sjukvården ihop med anhöriga är en nyckel till utförandet av livsstilsförändringarna som krävs vid egenvården av sjukdomen. / Background Type 2 diabetes is a chronic disease that can be caused by genetics or unhealthy lifestyle habits. It can lead to serious complications and increase the risk of heart disease. Treatment involves lifestyle changes and self-care. Aim The aim was to describe the experiences had by adult individuals with type 2 diabeteswho have implemented lifestyle changes relating to self-care. Method A literature review with qualitative content analysis based on twelve scientific articles found in the databases CINAHL and PubMed. The articles were analysed according to Friberg’s analysis method. The included articles were quality assessed as medium or high quality. Results The results of the literature review were compiled into three main themes: Difficulties regarding self-care, barriers to engaging in self-care, and the need for support. Individualized knowledge was found to be important for the ability to perform self-care, and sociocultural factors influenced adherence to self-care measures. Support from healthcare providers and family members was shown to be an important factor in managing the disease, leading to better self-care abilities. Conclusions Being diagnosed with type 2 diabetes entails a lifelong challenge, which is why support from healthcare professionals and relatives is key to carrying out the lifestyle changes required for self-care of the disease.

Bakgrund Akutmottagningen är en arbetsplats med stora kontraster och ett oförutsägbart arbete som ofta kan förknippas med stress eftersom personalen ofta utsätts för hög arbetsbelastning, tidspress och höga krav. Sjuksköterskor upplever flertalet faktorer som orsakar stress på deras arbete på akutmottagningar, exempelvis personalbrist, avsaknad av stöd från organisation och den obalans som råder mellan de krav som ställs och de resurser som finns att tillgå. Långvarig exponering av stress kan leda till ohälsa eller annan påverkan på sjuksköterskor. Det är därmed av intresse att undersöka sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av hur deras arbete påverkas av den stress som de utsätts för som anställda på en akutmottagning. Syfte Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av hur stress påverkar deras arbete på akutmottagningar. Metod Examensarbetet är utfört som en strukturerad litteraturöversikt med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Datasökningen utfördes i databaserna CINAHL och PsycINFO. Fjorton vetenskapliga artiklar ligger till underlag för att besvara litteraturöversiktens syfte, av dessa hade sex stycken kvalitativ design, sju stycken kvantitativ och en artikel hade blandad metodansats. Artiklarna har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts utefter likheter och skillnader, vilket skapade huvudkategorier och underkategorier som presenteras i resultatet. Resultat Litteraturöversiktens resultat sammanställdes i tre huvudkategorier: Utmattning och stresshantering, Kommunikation och Patientsäkerhet med tillhörande underkategorier. Resultatet visade att stress kunde ha både positiv och negativ påverkan på sjuksköterskors arbete på akutmottagningar. Slutsats Stress på akutmottagningar påverkade sjuksköterskans arbete på olika sätt beroende på hur sjuksköterskan och arbetsmiljön hanterade stressen. Det kunde bidra till utmattning,en sämre eller mer effektiv kommunikation och en bristande patientsäkerhet. / Background The emergency department is a workplace with great contrasts and unpredictable work that often can be associated with stress since the staff often are exposed to high workloads, time pressure and high demands. Nurses experience several factors that contributes to stress in their work in emergency departments, for example staff shortages, lack of support from the organization and the imbalance that exists between the demands made and the resources that are available. Prolonged exposure to stress can lead to physical and mental illness or other effects on nurses. It is therefore of interest to investigate nurses’ experiences and perceptions of how their work is affected by the stress they are exposed to as employes in an emergency department. Aim The aim was to describe nurses’ experiences and perceptions of the impact stress has on their work in emergency departments. Method The thesis was carried out as a structured literature review with elements of the methodology used in systematic reviews. The data search was performed in the databases CINAHL and PsycINFO. Fourteen articles were selected to answer the purpose of the literature review. Six of these articles had a qualitative design, seven articles had a quantitative design and one article had a mixed method design. The articles have been quality reviewed, analyzed and compiled according to similarities and differences, which created the main categories and subcategories presented in the result. Results The literature review resulted in three main categories: Exhaustion and stress management, Communication and Patient safety with associated subcategories. The result showed that stress could have both positive and negative effects on nurses’ work in emergency departments. Conclusions Stress in the emergency department affected nurse ́s work in different ways depending on how nurses and the work environment managed the stress. It could contribute to exhaustion, poorer or more effective communication and lack of patient safety.

Bakgrund: Vård i livets slutskede har en stor påverkan både på patienter och deras närstående. För att förbättra omvårdnaden, krävs det att sjuksköterskan förstår hur det är att vårda patienten, både det som är utmaningar och det hen ser behov av, för att kunna ge en god vård. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av med att vårda patienter i livets slutskede. Metod: En strukturerad litteraturöversikt med inslag av systematisk metodologi genomfördes. Resultat grundas på 16 vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2013 till 2023. Studierna var av både kvantitativ och kvalitativ design från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat: I den första huvudkategorin svårigheter att erbjuda en personcentrerad vård,presenteras fyra underkategorier: Otillräcklig erfarenhet och kompetens, Kommunikationsbrist inom teamet, Vårdmiljön ett hinder och Egna relationen till döden. I den andra huvudkategorin vikten av stöd, bildades tre underkategorier: Stöd till patienten, Stöd till närstående och Eget behov av stöd. Slutsats: Sjuksköterskor upplever svårigheter med att våda patienter i livets slutskede relaterat till hög arbetsbelastning, dåligt ledarskap och emotionell påfrestning med reaktioner som frustration, dödsångest och hopplöshet. Vård i livets slutskede handlar om att bygga en relation med patientens och närstående för att kunna ge god omvårdnad åt patienten men även stödja närstående både under sjukdomsförloppet och efter dödsfallet men bristande kommunikation, erfarenhet och kompetens kunde leda till osäkerhet hos sjuksköterskorna som resulterade i att patienterna inte fick personcentrerad vård. / Background: End-of-life care has a major impact on both patients and their relatives. In order to improve nursing care, it is required that nurses understand what it is like to care for the patient, both the challenges and what they see a need for, in order to provide good care. Aim: The aim of this literature study is to describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life. Method: A structured literature review with elements of systematic methodology was conducted. Results are based on 16 scientific articles published between the year 2013 to 2023. The studies were of both quantitative and qualitative design from the databases CINAHL and PubMed. Results: In the first main category of difficulties in offering person centred care, four subcategories are presented: Insufficient experience and competence, Lack of communication within the team, The care environment an obstacle and Own relationship to death. In the second main category the importance of support, three subcategories were formed: Support for the patient, Support for relatives and Own need for support. Conclusions: Nurses experience difficulties in caring for patients at the end of lifer elated to high workload, poor leadership and emotional stress with reactions such as frustration, death anxiety and hopelessness. Care at the end of life is about building a relationship with the patient and relatives in order to provide good care for the patient but also support relatives both during the course of the illness and after death but due to a lack of communication, experience and competence could lead to uncertainty among the nurses which resulted in that the patients did not receive person-centred care.

Abstrakt Bakgrund: När slutenvården inte kan ta emot patienter från akutmottagningen uppstår fenomenet boarding. Boarding innebär att patienter kvarstannar på akuten i väntan på slutenvård. Vid hög arbetsbelastning på akutmottagningen uppstår tydliga missförhållanden mellan efterfrågan och tillgång på vård, något som påvisats både i nationella och internationella studier. Trots ansatsen att tillse god omvårdnad under sådana förhållanden tvingas sjuksköterskor på akutmottagningen till prioriteringar. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelse av patientsäkerhet vid omvårdnad av patienter som omfattas av fenomenet boarding på akutmottagning. Metod: En strukturerad litteraturstudie har genomförts innefattande 13 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar som grund för resultatet. Analysen utfördes genom tematisk syntes, beskriven av Thomas och Harden. Resultat: Den tematiska syntesen producerade tre analytiska teman; Sjuksköterskor upplever att den boardade patientens omvårdnadsbehov inte tillgodoses, Sjuksköterskor upplever att brister i material, utrustning och lokaler skapar en skadlig vårdmiljö för den boardade patienten och Sjuksköterskor upplever att organisation, strukturer och attityder påverkar patientsäkerheten för den boardade patienten. Slutsats: Resultaten av litteraturstudien kan tolkas som att när boarding föreligger finns ett ökat antal patienter på akuten som sjuksköterskor upplever riskerar att utsättas för onödigt lidande i olika former. Resultaten kan även tolkas som att boardade patienter i högre grad utsätts för patientsäkerhetsrisker än andra patienter. / Abstract Background: When no inpatient bed are available to receive patients from the Emergency Department (ED) the phenomenon of boarding occurs. Boarding of patients in the ED means that the patient who is deemed in need of inpatient care remains in the ED until beds open in the inpatient wards. Previous studies have shown that boarding of patients in the ED is associated with a rising workload. The studies further describe a pronounced mismatch between supply and demand of care arises due to high workload in ED’s. Tough the nurses strive to preform quality of care during these times they are forced to prioritize. Aim: This study aims to depict nurses’ experiences of patient safety regarding care of patients encompassed by the phenomenon of boarding occurs in the emergency department. Method: 13 qualitative studies to answer the study aim. A structured literature study has been carried out through thematic synthesis as described by Thomas and Harden. Results: The thematic synthesis produced three analytical themes; Nurses experience that the needs for care of the boarded patient is not met, Nurses experience that deficiencies in space and equipment creates a hazardous environment for the boarded patient and Nurses experience that organization, structures and attitudes influences patient safety regarding the boarded patient. Conclusion: The results can be seen as that when boarding occurs in the ED there is an increased group of patients that according to nurses are at risk of preventable suffering. The results indicate that the boarded patient is more exposed to patient safety risks than other groups of patients.