Uppsatsen analyserar Amanda Erikssons traditionella version av Askungen med en uttalad normkritisk version skriven av Alexander Jansson och Sofia Jensfelt. De båda versionerna utgår ifrån folksagans genre och är bilderböcker. Syftet med analysen är att undersöka vilka skillnader och likheter som finns mellan versionerna gällande handling och karaktärer i text och bild. Uppsatsen utgår ifrån folksagans kännetecken och olika typer av normer som finns i barnlitteratur. Analysen visar att versionerna innehåller en del likheter och skillnader. De båda versionerna följer folksagans genre till stor del men båda har valt att utelämna straffet för de onda karaktärerna i böckerna. Dessutom visar det sig att inte bara den normkritiska versionen utan även den traditionella innehåller normbrott. I den normkritiska versionen uttrycks dessa normbrott i bild medan den traditionella versionen uttrycker dem i texten. De båda böckerna normaliserar normbrotten snarare än att problematisera dem. De normer som berörs i böckerna är sexualitets-, familje-, köns-, genus-, kropps-, etnicitets- och socioekonomiska normer. I undervisningen kan dessa böcker användas för att lyfta värdegrundsfrågor och belysa normer och de kan även användas som material i ämnet svenska då de är sagor som alla känner igen, men med en modern touch.

Emmelie Stålberg: Vänskap utanför boxen: en analys av två barnböcker med vänskap över generationsgränser som motiv (2019). Självständigt arbete, Svenska, inriktning f-3, avancerad nivå, 15 högskolepoäng. Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap. Uppsatsen analyserar hur vänskap över generationsgränser utanför familjen framställs i två nutida barnböcker; Majken Majken av Lisa Hyder (2018) samt Kråke och Gustav av Marie Bosson Rydell (2016). Denna uppsats berör dels litteratur och läsning, som är en viktig del av undervisningen i ämnet svenska, och dels vänskap, som är en viktig del för barn ur ett socialt perspektiv. Syftet är därför att analysera böckerna utifrån ett perspektiv som kan hjälpa eleverna att vidga sina vyer kring möjliga vänskapsrelationer. Analysen visar på hur vänskapsrelationerna, mellan ung och gammal, i böckerna framställs och fungerar. Utifrån analysen av böckerna förs även en diskussion om hur de kan användas i undervisningssyfte för att främja annorlunda vänskapsrelationer.

Varje ar drabbas cirka 50000 barn av att deras foraldrar skiljer sig. Tillsammans med det uppfostringsuppdrag vi har i skolan bar vi pa ansvar att ge eleverna de kompetenser och det stod de behover vid eventuella kriser. I uppsatsen analyseras Nina Ljungbergs Mina föräldrar skall skiljas samt Eva Staafs Pang Poff Pavlo. Syftet med uppsatsen ar att ta reda pa hur tva valda barnbocker framstaller skilsmassor samt hur de inom ramen for amnet svenska kan stotta barn som gar igenom en sadan handelse. For att uppna syftet har en kvalitativ textanalys av de valda barnbockerna anvants som metod. Forskning visar att elever som gar igenom skilsmassor riskerar att prestera samre i skolan om de inte far den stottning som de behover. Det medfor att relationen mellan larare och elev ar av stor vikt for att vi som larare ska kunna ge den stottning som berorda elever behover. Resultatet av analysen visar att de bada barnbockerna tar upp flera kanslor som kan uppkomma i samband med en skilsmassa. De kanslor som uppkommer ar bade negativa och positiva vilket gor att det kan hjalpa eleverna att forsta att det till slut kommer att bli battre. Resultatet visar aven att det ar valdigt individuellt hur en skilsmassa paverkar barnet dar ingen skilsmassa ar den andra lik. Variationen gor att elever har en mojlighet att kunna relatera till barnen i bockerna och inse att de inte ar ensamma. Slutsatsen som gar att dra efter analysen ar att det gar att anvanda barnbocker for att stotta elever vars foraldrar valjer att skilja sig.

Uppsatsen är en systematisk litteraturstudie där jag har använt mig av en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats som analysmetod. Analysen har utförts på sju stycken vetenskapliga artiklar som i resultatet har sammanställts i olika framarbetade mönster och teman. Syftet med analysen har varit att framställa verksamma lärares uppfattningar, kunskap och arbete kring funktionsnedsättningen dyslexi och även beskriva på vilket sätt detta kan skapa en likvärdig utbildning för dessa elever. Uppsatsen har utgått från en systematisk litteraturstudie där en innehållsanalys med en induktiv ansats har använts vid analyseringen. De sju vetenskapliga artiklarna har sökts upp i databaserna SwePub och ERIC-EBSCO. Resultatet av analysen har visat att det finns en mycket varierad kunskap kring i hur lärare definierar dyslexi och att det inte finns någon skillnad i vilken kunskap kring dyslexi, som nya och erfarna lärare har. Däremot känner sig erfarna lärare sig mer bekväma i att undervisa dyslektiker än nya lärare. Det är viktigt för nya lärare att ta del av deras kunskap kring detta. Föräldrasamverkan anses som en avgörande del i att kunna utveckla elevers fonologiska medvetenhet, både i hemmet och i skolan. Lärare visar flera gynnsamma stöd i undervisningen med dyslektiker, så som att använda sig av datorer, surfplattor, bildskärmar och bildstöd. Dock visar det sig att det finns en varierad kunskap kring att kunna använda tekniska hjälpmedel mellan olika lärare, vilket tyder på behov av mer utbildning.

Uppsatsen är en läromedelsanalys som undersöker två läroböcker i de naturorienterande ämnena för årskurs 4: Koll på NO och Lära NO. Båda böckerna innehåller ämnesstoff ur alla de tre naturorienterande ämnena, det vill säga biologi, fysik och kemi. Syftet med studien är att med utgångspunkt i en tidigare litteraturstudie undersöka vilka svårigheter i ämnesspråket i de naturorienterande ämnena för andraspråkselever som finns i dessa läroböcker, samt hur de hanteras. Uppsatsen utgår från teorier om systemisk-funktionell grammatik, bild och text i läroböcker, samt vardagsspråk och skolspråk. I undersökningen används såväl kvalitativ textanalys och analysverktygen kodningsorientering och ideationell analys av processtyper, som kvantitativa metoder och mängdberäkning. Studiens resultat visar att de språkliga svårigheterna begrepp utanför semantisk mellannivå, homonymer, grammatiska metaforer och andra ämnesspecifika och tekniska begrepp alla förekommer i varierande utsträckning i de båda läroböckerna. Dessa språkliga svårigheter för andraspråkselever hanteras i böckerna genom bild, förklarande text eller genom en kombination av dessa. Vissa begrepp inom dessa svårigheter hanteras dock inte på något sätt.

I uppsatsen undersöks Astrid Lindgrens Mästerdetektiven Blomkvist (1947) med en lättläst version med samma titel som är utgiven 2011. Syftet med analysen är att jämföra originalversionen av Mästerdetektiven Blomkvist med en lättläst version med samma titel för att få syn på skillnader gällande karaktärs- och miljöbeskrivningar. I min analys utgår jag från det Maria Nikolajeva (2017) skriver om karaktärsbeskrivningar samt Vivi Edströms (1982) tankar kring vikten av miljöbeskrivningar i barnlitteratur. Analysen visar att i den lättlästa versionen är mycket av både karaktärs- och miljöbeskrivningarna förkortade och i vissa fall även borttagna helt. Trots detta är många av bokens händelser och stora delar av händelseförloppet är densamma.

I denna uppsats analyseras barnböckerna Dags för ramadan! (2015) skriven av Özlem Sara Cekic och Vad skulle Jesus ha gjort? (2016) utgiven av Merete Føyen Arnevåg. Syftet med denna uppsats är att analysera hur de två barnböckerna gestaltas utifrån religion. Detta för att sedan undersöka om böckerna kan användas i undervisningen för att minska diskriminering på grund av religion. Arbetet grundas till största del på tidigare forskning kring kristendomens och islams gestaltning i barnlitteratur. Det förekommer även annan tidigare forskning som är av relevans för uppsatsen. Uppsatsen består av en komparativ motivstudie. Jag genomför en närläsning av böckerna för att finna olika motiv till temat religion. Därefter följs en kritisk närläsning för att finna underliggande budskap. Avslutningsvis sker en komparation mellan boken med kristen gestaltning och boken med muslimsk gestaltning. Resultatet visar att böckerna kan vara en bra grund i undervisningen för att motverka diskriminering på grund av religion. Karaktärer i böckerna framställer sin religiösa tro positivt utifrån sina olika perspektiv. Böckerna visar stundvis dock en vinklad bild av olika aspekter relaterat till religionsfrågor. Ibland framskymtar också ett propagerande syfte som man kan skönja i båda böckerna. Om eleverna kan identifiera sig med karaktärerna i de litterära verken kommer deras uppfattning utifrån detta vara vitt skilda. Det behöver därmed inte betyda att det med automatik utgör grunden för en positiv utveckling av elevernas identitetsskapande vilken tidigare forskning beskriver. Pedagoger måste förklara och tydliggöra att böckerna framställs utifrån ett visst perspektiv. Lärare behöver även fundera över i vilket syfte böckerna i undervisningen ska användas. Att rekommendera att låta eleverna själva läsa dessa böcker utan vidare fördjupning kan till och med vara olämpligt. Pedagoger och elever bör ta sin utgångspunkt i att tillsammans utveckla en förståelse för litteraturens budskap. Detta förslagsvis genom att välja ut ett fåtal händelser ur boken och använda dessa mer djupgående i undervisningen.

I detta arbete analyseras föräldrarna herr och fru Vidrigsson i boken Matilda av Roald Dahl (1990). Föräldrarna analyserades genom att tolka, förstå och förmedla vilket är ett hermeneutiskt perspektiv. Syftet med analysen var att få vetskap om hur föräldrarna gestaltas, vilka normer de bryter och vad deras funktion var i boken. Bakgrunden till arbetet ligger i att jag själv uppskattar boken och att jag tidigare hört både bra och dåliga åsikter om Roald Dahl och hans karikeringsteknik. Även för att Roald Dahl har många olika böcker som är fantastiska att arbeta kring i skolan för alla olika åldrar.

I uppsatsen undersöks sju studier som behandlar flerspråkighet och läs- och skrivsvårigheter. Mitt fokus ligger på att undersöka vad dessa studier säger om lärares arbete med att urskilja läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever, språkliga och sociala bakgrundsfaktorer, arbete med fonologisk medvetenhet och modersmålets betydelse för andraspråksutvecklingen. Syftet är att undersöka hur lärare kan identifiera läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever och hur de kan arbeta med dessa elever. För att på bästa sätt kunna besvara frågeställningarna väljer jag att göra en systematisk litteraturstudie där jag sammanställer resultat från mina valda studier. Resultatet i uppsatsen visar att i identifiering av läs- och skrivsvårigheter hos flerspråkiga elever kan det uppstå över- respektive underdiagnostisering. Resultatet visar även att modersmålet spelar en stor roll för flerspråkiga elever i både tester och i undervisningen och för att eleverna ska få rätt undervisning behöver lärare ha språkliga och sociala bakgrundsfaktorer i beaktande.

Värderingar är naturliga i vårat samhälle och alla människor innehar dem. Ändå ärvärderingar ett svårdefinierat begrepp där synonymer som uppfattning, synsätt, åsikt, omdömeoch norm beskriver begreppet värderingar. Värderingar finns nästan överallt och de speglasäven i barnlitteraturen. Syftet med denna bilderboksanalys var att ta reda på vilka värderingarsom synliggörs i analysobjekten samt om det finns skillnader kring hur värderingar speglas iolika bilderböcker. Med hjälp av frågeställningarna ”Vilka värderingar förmedlarbilderböckerna?” och ” Finns det skillnader, beträffande hur synvinkeln ochberättarfunktionen porträtteras mellan de två normkritiska böckerna och de andra tvåböckerna?” kommer syftet att behandlas.Materialet som har utgjort analysobjekten är fyra samtida bilderböcker, varav två styckenkommer från normkritiska förlag. Analysmetoden för undersökningen är narratologisk, vilketinnebär att bilderbokens struktur och berättarteknik har analyserats. Uppsatsen har även ettkomparativt inslag på grund av att en utav frågeställningarna påvisar skillnader mellan olikabilderböcker. Metoden bygger på forskaren och litteraturvetaren Maria Nikolajevas kapitel 6 iboken Bilderbokens pusselbitar (2000) vilket innebär att jag avser analysera synvinkel- ochberättarperspektivet i bilderböckerna. De begrepp som Nikolajeva beskriver, har använts somredskap för att kunna genomföra analysen. Resultaten som framkommit av analysen är vilkavärderingar som författarna har förmedlat till läsaren i de fyra utvalda bilderböckerna. Det haräven visat sig att det finns skillnader kring hur synvinkeln porträtterats mellan de normkritiskaböckerna och de andra två böckerna. Det gick dock inte att utvinna ett resultat angåendeskillnader i berättarfunktionen mellan bilderböckerna.