Bakgrund Palliativ vård innefattar att lindra lidande och främja livskvaliteten för patienter med en dödlig sjukdom som inte går att bota. Palliativ vård kan delas in i tidig och sen fas. En av de fyra hörnstenarna i palliativ vård handlar om kommunikation och relation, varpå det är viktigt att sjuksköterskor inom denna typ av vård besitter god kommunikativ förmåga. Syfte Beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation inom palliativ vård. Metod Studien har genomförts som en strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultat I resultatet framkom vikten av att bemöta existentiella frågor vid vård vid livets slutskede. Kommunikationsbarriärer som svårigheter att uttrycka sig verbalt eller kognitiv svikt kan leda till svårigheter att behandla patienter. Slutsats Palliativ vård är komplext och att existentiella frågor är svåra att bemöta. Existentiella symtom, så som existentiell ångest hamnar i andra hand när det gäller att lindra patientens symtom. Resultatet visar att otillräcklig eller bristfällig kommunikation påverkar smärtlindringen framför allt hos patienter med demenssjukdom eller annan kognitiv svikt, vilket kan leda till att dessa patienter får sämre smärtlindring i livets slut. Bristande kunskap om palliativ vård leder till stress vilket påverkar kommunikationen negativt. Resultatet visar också att kommunikation inom palliativ vård bör präglas av empati, vänlighet och medkänsla och bör vara en pågående process hela patientens sjukdomstid. / Background Palliative care is about alleviating suffering and promoting quality of life for patients with an incurable deadly disease. Palliative care can be divided into early and late phase. One of the four cornerstones of palliative care is communication and relationship, therefore it is important that nurses in this type of care have good communication skills. Aim Describe nurses’ experiences of communication in palliative care. Method A structured literature review has been made with elements of the methodology used in systematic reviews. Results The results revealed the importance of responding to existential questions in end-of-life care. Communication barriers such as difficulty expressing oneself verbally or cognitive impairment can lead to difficulties in treating patients. Conclusions Palliative care is complex and that existential questions are difficult to respond to. Existential symptoms, such as existential anxiety, come second when it comes to alleviating the patient’s symptoms. The results show that insufficient or deficient communication affects pain relief above all in patients with dementia or other cognitive impairment, which can lead to these patients receiving worse pain relief at the end of life. Lack of knowledge about palliative care leads to stress, which affects communication negatively. The results also show that communication in palliative care should be characterized by empathy, kindness and compassion and should be an ongoing process throughout the patient’s illness.

Bakgrund: Vård i livets slut innebär en ofta svår och komplex vårdsituation med många faktorer som skall tas hänsyn till för att främja livskvalitet och en värdig död. I en globaliserad värld med ökad migration och mångkulturalism sker transkulturella möten i vården allt oftare. Detta betyder att vårdpersonal kommer möta människor från andra kulturella bakgrunder med skilda tankar om vad hälsa och sjukdom innebär. Detta ställer särskilda krav på sjuksköterskors kulturkompetens, då det ingår i det professionella ansvaret att tillgodose vård i livets slut som är personcentrerad. Syfte: Syftet var att beskriva vårdpersonals erfarenheter av transkulturella möten vid vård i livets slut. Metod: Tio kvalitativa vetenskapliga artiklar inom ämnet samlades in från databaserna CINAHL Complete och PubMed, för att sedan sammanställas i en litteraturöversikt. Resultat: Fyra huvudteman och fyra subteman identifierades totalt. “Kulturell kunskap och kompetens hos vårdpersonal” innehöll två subteman: “Osäkerhet och bristande kunskap” och “Strategier och förhållningssätt”. “Kulturens betydelse vid vård i livets slut” samt “Vårdpersonals kommunikation med patienter och deras anhöriga” var enskilda huvudteman. Slutligen var det fjärde huvudtemat “Familjen- och anhörigas centrala roll”, som innehöll två subteman: “Samverkan med familj och anhöriga” och “Stöd från familj och anhöriga”. Sammanfattning: Transkulturella möten vid vård i livets slut kan innebära en utmanande vårdsituation för vårdpersonal. Hänsyn till kulturella faktorer är emellertid viktig för att bevara värdigheten för patienter som befinner sig i livets slut. Litteraturöversikten belyser ett behov av utbildning för att stärka vårdpersonals kulturkompetens samt ett behov av förbättrade verktyg som kan stödja kommunikation vid förekomst av språkbarriärer. / Background: Care at the end of life can often mean a difficult and complex care situation with many factors that must be considered to promote quality of life and a dignified death. In a globalized world with increased migration and multiculturalism, transcultural encounters in a care context will occur more often. This means that health personnel will meet people from other cultural backgrounds with different ideas about what health and illness are. This places special demands on nurses' cultural competence, as it is part of the professional responsibility to provide end-of-life care that is person-centred and culturally adapted. Aim: The aim was to describe health personnel’s experiences of transcultural encounters during care at the end of life. Method: Ten qualitative scientific articles in the subject were collected from the databases CINAHL Complete and PubMed, and then compiled in a literature review. Results: Four main themes and four sub-themes were identified. "Cultural knowledge and competence of health personnel" contained two sub-themes: "Uncertainty and lack of knowledge" and "Strategies and approaches". "The importance of culture in care at the end of life" and "Health personnel’s communication with patients and their relatives" were individual main themes. Finally, the fourth main theme was "The central role of family and relatives", which contained two sub-themes: "Cooperation with family and relatives" and "Support from family and relatives". Summary: Transcultural encounters in care at the end of life can be challenging for health personnel. Cultural consideration is however important to preserve dignity of patients at the end of life. This literature review highlights a need for education to strengthen health personnel's cultural competence as well as a need for improved tools for communication in the presence of language barriers.

Syftet med denna studie är att belysa hur närstående till personer som vårdas palliativt upplever stödet de får från sjukvårdspersonal. Frågeställningarna i studien bygger på två centrala frågor. Vilket stöd upplever närstående att de får och hur upplevde närstående detta stöd? Den metod som har använts i detta arbete är litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar användes som gav svar på frågeställningarna. Resultatet visar att information av olika slag under denna tid var det övervägande behovet av stöd hos närstående. Andra fynd som upptäcktes var känslomässigt stöd, avlastning och undervisning "hjälp till självhjälp". Diskussionen är uppdelad i en metoddiskussion och en resultatdiskussion. I resultatdiskussionen belyses främst betydelsen av information som ges till närstående, hur den ges och när den ges. Som slutsats kan sägas att det är av stor betydelse att lyfta fram vikten av information till närstående under denna svåra tid i deras liv. Det måste satsas på undervisning till vårdpersonal på alla vårdinrättningar och utvecklas en standard eller ett vårdprogram för informationsgivning till närstående. / The aim of this litterature study is to illuminate how significant others experience the support they get from staff. This study emphasized two central questions. What kind of support does significant others experience they get and their experiences of this support? The method used was a litterature review. Ten articles dealing with the questions were used. The result finds out that information of different kind are the outweigh need of support for significant others. Other findings were emotional support, need of assistance end education related to caring "empowerment". The discussion is divided in one part related to the method and one related to the result.In the discussion of the results illuminates the significance of information as it is given to significant others, and also how and when it is given. As a conclusion it is of great importance to show the meaning of information to significant others during this difficult time in there life. We find it necessary to develop a standard or a programme in caring focused on information to significant others.

Bakgrund och problemformulering: Vård i livets slutskede innebär att vården övergår från att vara livsförlängande till att vara lindrande. Vården kan pågå från dagar till månader och det är viktigt att sjuksköterskan anpassar vården utifrån patientens hälso- och livssituation. Sjuksköterskan ska erbjuda patienten en säker och evidensbaserad vård som utgår från patientens aktuella behov och önskemål. Syfte: Syftet är att belysa sjuksköterskans erfarenheter av vård i livets slutskede i hemmet. Metod: En litteraturöversikt enligt Friberg gransknings- och analysmetod. Resultat: Resultatet presenteras i två teman och fem subteman. Teman som identifierades var att skapa en vårdande relation vid vård i livets slutskede och sjuksköterskas roll vid vård i livets slutskede i hemmet. Slutsats: Det krävs att sjuksköterskan har kompetens, kunskap och engagemang för att kunna erbjuda patienten en god vård i livets slutskede. Trots att vård i hemmet blir allt vanligare inriktar sig den aktuella grundutbildningen för sjuksköterskor i stor utsträckning från att vårda på sjukhus. / Background and problem formulation: Care in the final stages of life means that the care transitions from being life-extending to being palliative. The care can last from days to months and it is important that the nurse adapts the care based on the patient's health and life situation. The nurse must offer the patient safe and evidence-based care based on the patient's current needs and wishes. Aim: The aim is to illustrate the nurse's experiences of end-of-life care at home. Method: A literature review according to Friberg's review and analysis method. Results: The results are presented in two themes and five sub-themes. Themes that were identified were to create a caring relationship in end-of-life care and the role of nurses in end-of-life care at home. Conclusion: It is required that the nurse has the competence, knowledge and commitment to be able to offer the patient good care in the final stages of life. Despite the fact that home care is becoming more common, the current basic education for nurses largely focuses on nursing in hospitals.

Bakgrund: Vårdmiljöer sägs kunna bidra till att lindra såväl lidande som möjliggöra välbefinnande för patienter vid livets slut, och det privata hemmet kan möjliggöra livskvalitet och är föredragen vårdplats för döende och död i samhället. Arbetet som sjuksköterska i hemmet vid livets slut involverar att möta patienter och familjemedlemmar i deras egen miljö, vilket beskrivs som utmanande men också som positiva erfarenheter beroende på klinisk organisation och sjuksköterskans ansvarsområde. Ytterligare erfarenhetsbaserad omvårdnadsforskning om denna vårdmiljö är eftersträvansvärd. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors, som arbetar i specialiserad palliativ hemsjukvård, erfarenheter av det privata hemmet som vårdmiljö vid livets slut. Metod: Den här studien har kvalitativ design, guidad av forskningsapproachen tolkande beskrivning. Deltagarproducerade fotografier användes som utgångspunkt vid tio individuella intervjuer med sjuksköterskor inom specialiserad palliativ hemsjukvård. Resultat: Datanalysen resulterade i fyra teman; Komma till ett unikt privat hem förberedd på att anpassa interaktioner och handlingar beroende på miljön; Stödja patienter och familjemedlemmar att balansera egenvård, oberoende och säkerhet; Guida patienter och familjemedlemmar inför och igenom förändringar i hemmiljön för att stödja vård vid livets slut; Använda bilfärden mellan hemmen till reflektion, återhämtning och förberedelse. Diskussion och slutsats: Resultatet i denna svenskspråkiga uppsats diskuterades utifrån Liaschenkos teorier; som framhåller att omvårdnadsansvaret i hemmet innebär att bevara och skydda patientens möjlighet till autonomi och självbestämmande i deras naturligt subjektiva miljö, som påverkas av sjukdom och sjukvård. Resultatet genomsyras av sjuksköterskornas strävan att uppnå detta, något som beskrivs kräva specifik kompetens, men också innebär en rad utmaningar och ibland risker för det egna välbefinnandet. Då resultatet samtidigt antyder hemmet som plats med dubbla syften, dels som en privat plats vid livet slut och en arbetsplats. Omvårdnadsarbetet involverar en rad anpassningar i interaktion med vårdmiljön och personerna som bor där, och ett tillitsfullt samarbete mellan sjuksköterska, patient och/eller familjemedlem beskrivs möjliggöra en optimal och delad vårdmiljö vid livets slut. / Background: Care environments are shown to be a contributing factor for alleviate suffering and enhance wellbeing for dying patients, and private homes is found to benefit life quality and is a preferred place death and dying in society. Working in home care at end-of life involves meeting patients and family members in their own environment, entailing challenges and feasibilities depending on clinical organization and nursing role. Further experiential nursing research about this care environment at end-of-life is desirable. Aim: Exploring palliative care nurse’s experiences of the private home as an end-of-life-care environment. Method: The design of this study was qualitative, guided by the interpretive description approach. We used participant-produced photographs with follow-up interviews with ten nurses working in specialised palliative home care. Findings: Four themes were constructed; Entering the unique private home prepared to adjust interactions and actions depending on the environment, Supporting patients and family members to balance between self-care, independency and security, Guiding patients and family members towards and through environmental changes to support end of life care at home and Using the time driving between homes to reflect, recover and prepare. Discussion and conclusions: The findings in this Swedish written essay was discussed by using Liaschenkos theories; displaying that the nursing role in this care settings involves keeping and protecting the patients autonomy and self-determination in their own natural subjective home, which is affected by disease and health care. This findings clearly demonstrate the nurses strive for this, requiring specific competence, but also impair several challenges and sometimes risks for their own wellbeing. Thus, the private home is suggested being a space with dual purposes; an exclusive place for death and dying and a working environment. This involves a variety of adjustments in interactions with the environment and the persons living there, facilitated by a confident cooperation between the nurse, patient and/or family members for an optimal and shared care environment in end-of-life. / Plats och rum för vård i livets slutskede

Background: Demands to be cared for and die at home are increasing nowadays. The holistic approach of palliative care is to emphasize on alleviating physical and psychological distresses and psychosocial support to patients and their families. The nurses have a significant role in promoting palliative care as guidelines of The National Board of Health and Welfare and The World Health Organization (WHO). Aim: To describe nurses' experiences and perceptions in providing palliative care to adult patients at home. Method: A general literature review of ten scientific articles were retrieved from CINAHL and MEDLINE. The collected data were analysed systematically before processing into the result. Results: Three themes and seven subthemes are identified. Three themes describe: supporting patients and their families, improving work efficiency and organizational factors. Seven subthemes present nurses’ experiences in handling psychosocial and emotional issues, strengthen empowerment, building relationships, interprofessional collaboration, self-development, workload and lack of time, and organization support. Conclusion: The results indicate the importance of increasing knowledge and skills in providing the holistic palliative home care for patients and their families. Organizations' supports and effective interprofessional collaboration are fundamental attributions in promoting adequate palliative care. / Bakgrund: Allt fler väljer att vårdas och dö hemma vilket medför ett ökande palliativt vårdbehov i hemmet. Holistiskt förhållningsätt av palliativ sjukvård fokuserar på att lindra fysiskt, psykiskt symtom och existentiellt stöd till patienter och deras familjer. Sjuksköterskor har en viktig roll i att främja palliativ omvårdnaden utifrån vägledningen av Socialstyrelsens och Världshälsoorganisationen (WHO). Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av palliativ vård av vuxna patienter i hemmet. Metod: En allmän litteraturöversiktstudie genomfördes på tio vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna CINAHL och MEDLINE. Insamlad data analyserades systematiskt innan de bearbetades för resultaten. Resultat: Tre huvudteman och sju underteman har identifierats. De tre huvudteman beskriver upplevelser av: stöd till patienter och deras familjer, förbättring av arbetseffektiviteten och organisationsfaktorer. De sju underteman beskriver hur sjuksköterskor hanterar psykosociala och emotionella frågor, förstärkande av empowerment, hur man bygger upp en vårdrelation, interprofessionellt samarbete, självutveckling, arbetsbelastning och tidsbrist samt organisationsstöd. Slutsats: Resultaten pekar på angelägenheten i att förbättra vårdpersonalens kunskap och färdigheter i att sörja för holistiskt palliativ hemsjukvård av patienter och deras familjer. Organisationsstöd och goda interprofessionella samarbeten är en förutsättning för att förbättra kvaliteten i den palliativa sjukvården.

Background: In 1997 it became legal for patients with a terminal illness to receive assistance to end their lives in Oregon, USA. The same legislative change came into force in the Netherlands in 2002. These changes have not occurred in Sweden, however a debate is ongoing in terms of the option to legalise active and physician assisted suicide and the ethical and moral aspects of this issue. Aim: The aim is to identify factors leading to patients with a diagnosis of cancer or ALS requesting assistance to end their lives. Method: A literature review and analysis was carried out, in combination with an overview of 11 ethically audited scientific articles. Results: The conclusion was divided into four main themes; depression and burden without a sub theme, pain with sub themes suffering and fatigue, existential values with sub theme hope and hopelessness and finally quality of life with the sub theme strength. Discussion: There is an evident interest in the discussion about legalising assisted suicide in Sweden, amongst patients as well as medical professionals. The patient's desire may be overridden as the subject is tabooed, thereby reducing patient autonomy and the patient´s right to self-determination. Patients' attitude towards death assistance has been discussed on the basis of theories of Helga Kuhse, Katie Eriksson and ICN's ethical code. / Bakgrund: År 1997 blev det lagligt för en patient med obotlig sjukdom att få hjälp att avsluta sitt liv i delstaten Oregon i USA. I Nederländerna blev detta ett lagligt alternativ 2002. I Sverige är detta inte lagligt men det pågår en debatt om legaliseringen av aktiv och läkarassisterad dödshjälp ur ett etiskt och moraliskt perspektiv.      Syfte: Syftet är att identifiera faktorer till varför patienter med cancer eller ALS ber om dödshjälp. Metod: En litteraturöversikt gjordes med en analys och en sammanställning av 11 etiskt granskade vetenskapliga artiklar.    Resultat: Resultatet delades in i fyra huvudteman där tre teman hade underteman. Det första huvudtemat depression och börda hade inget undertema. Det andra huvudtemat smärta har följande underteman: lidande och fatigue. Det tredje huvudtemat existentiella värderingar har undertemat: hopp och hopplöshet och slutligen det fjärde huvudtemat livskvalitet har styrka som undertema.        Diskussion: Ett intresse angående en legalisering av dödshjälp finns i Sverige hos både patienter och vårdpersonal. Patientens önskan kan bli åsidosatt då ämnet är tabubelagt och genom detta kan patientens autonomi och rätten till hens självbestämmande sänkas. Patienternas inställning till dödshjälp har diskuterats utifrån teorier av Helga Kuhse, Katie Eriksson och ICN´s etiska kod.