Syftet med uppsatsen var att undersöka lärares undervisning och bemötande av vuxenstuderande. En av frågorna gällde eventuella skillnader i undervisning och upplevd yrkesroll vid jämförelse av vuxenutbildningen med grundskolan. Vidare var vi intresserade av att veta ålderns och motivationens betydelse för studierna och om läraren kan påverka motivationen. Resultaten från studien visar att när vuxna återupptar studier efter ett avbrott bör läraren möta personen där han/hon är. Förkunskaper i ämnet, attityder och villkor för när deltagaren kan studera tar läraren reda på genom samtal eller diagnoser. Inledningsvis handlar vuxenundervisning om att stärka den lärandes självförtroende. Undervisning av barn/ungdomar kontra vuxna skiljer sig på så vis att yngre måste socialiseras, fostras medan vuxna behöver mer individanpassad undervisning där tidigare kunskaper är utgångspunkt. Motivationen att studera är högre hos vuxna som oftare, genom arbetslivserfarenheten, vet vilka kunskaper som saknas; de har mål för sina studier. Läraren kan påverka motivationen positivt genom att bedriva en stimulerande och uppmuntrande undervisning.

Syftet med vårt examensarbete har varit att ta reda på hur erkänt duktiga lärare arbetar med kommunikation som en del av det pedagogiska handlandet, samt vilken syn de har på eleven både ur ett kunskapsperspektiv och ur ett rent mänskligt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ studie där vi valt att observera tre av de lärare som medverkade i Tv-dokumentären Klass 9A på Dvd. Innan vi gjorde vår observation skaffade vi oss en utökad förförståelse genom att ta del av vad både forskning och annan relevant litteratur tar upp inom området kommunikation, skolan som demokratisk arena samt lärarens yrkesroll. Resultatet av vår studie visar att det finns några saker som är viktiga för att skolan ska bli en plats där elever känner trygghet och lust till lärande. Kommunikativ kompetens, ett genuint intresse för eleven och ett personligt engagemang bildar den helhet som enligt oss, behövs för att lärarna skulle kunna skapa goda relationer med eleverna. Dessa relationer anser vi vara mycket betydelsefulla för att elever ska utvecklas både kunskapsmässigt och på det personliga planet.

Idag ställs det höga krav på kompetens och att vi ständigt ska lära i arbetet. Kraven innebär ett stort behov av kompetensutveckling och ett livslångt lärande. Finns ingen drivkraft att utvecklas är det svårt att finna en plats på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att beskriva hur chefer upplever sina möjligheter till utveckling och lärande i arbetet. Underlag för studien är nio intervjuer med chefer i olika branscher i både den offentliga och privata sektorn. Studien visar att respondenterna är utvecklingsbenägna. De nöjer sig inte med den kompetens de redan besitter, utan strävar ständigt efter att lära nytt. En röd tråd genom respondenternas svar är hur viktigt det är att träffa andra människor och lära tillsammans. De söker inte status och ekonomisk belöning, utan det är just möjligheten att få lära och utvecklas i arbetet som de drivs av.

<p>Dagens växande kunskapssamhälle kräver förmågan till ett livslångt lärande och forskare inom inlärningspsykologin antyder att metakognition kan vara av omfattande betydelse för inlärningsresultatet. I en inlärningssituation utgörs det metakognitiva tänkandet av samordnandet av kunskap och andra strategier för hur vi ska gå till väga för att uppnå eftersträvansvärda kunskaper. Denna rapport undersöker huruvida problembaserat lärande - PBL utvecklar de metakognitiva förmågorna för ett livslångt lärande, jämfört med en traditionell undervisningsmetod. En quasi-experimentell design utfördes mellan PBL respektive traditionell undervisning där den metakognitiva förmågan bedömdes med hjälp av Assessment of Cognitive Monitoring Effectiveness - ACME. Undersökningsmetoden ACME innebär att studenterna uppmanas att bedöma vad de tror sig kunna respektive inte kunna. Resultatet av experimentet visar att PBL-studenterna presterade signifikant bättre än studerande enligt traditionell undervisning med avseende på metakognitivt tänkande i form av ACME-bedömning.</p>

This dissertation is concerned with potential for learning in process operator work. The purpose of this thesis is to study and contribute to increased understanding in different conditions which can be assumed to create potentials for learning in the daily work of the process operators' . The thesis presents a contextual perspective on learning based on situated learning and activity theory. Learning is in some sense both recreative and developmental. Recreative learning takes place in many daily situations where people become better at doing what they already do at work. In all work which, in some sense, is recreative, there is a trivial variation that may lead to a new understanding and the development of new approaches and working methods, but there is also something long-lasting that extends outside the situation and which mayencourage the development of activity systems and communities of practice. The empirical study is based on case studies of four teams at apaper mill. The four shift teams differ since they are located in different production environments with unique qualities and have different work organizational conditions. The study uses diaries, interviews, documents and informant interviews to collect empirical information. It appears from the results that the common characteristics shared by the shift teams predominate. One finding is that different positions and operators have access to different machines and workstations within the department. In many situations, the operators must balance what they are allowed to do and what they are able to do in the shift teams. In the teams, common competence is of great or even decisive importance for the cooperation that develops. Another important result is that there are differences between more experienced and less experienced operators. These differences are reflected in their action and interaction pattems, Le. what they do (and in particular do not do) and how interaction takes place between more experienced and less experienced operators in the shift teams. / <p>2000</p>

Sammanfattning Syfte och frågeställning Syftet med studien har varit att undersöka hur vi som idrottslärare kan anpassa vår undervisning, för att motivera elever till ett aktivt liv i rörelse efter avslutad skolgång. Genom frågeställningarna: Vad som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv? och Hur har skolundervisningen påverkat eleverna?, har vi försökt finna svar på bakomliggande faktorer till unga vuxnas motionsvanor. Metod Studien är utformad efter kvalitativa intervjuer som metod. Totalt genomfördes 11 intervjuer under projektets gång. Samtliga deltagare hade tagit examen från den svenska gymnasieskolan. Intervjuerna genomfördes enskilt med båda författarna närvarande. Den teoretiska ansatsen vi valt att grunda uppsatsen på har sin grund inom motivations- och beteendeforskningen. Då mycket forskning inom beteende- och motivationsområden grundar sig på varandra, har vi valt att analysera resultaten utifrån flera teoretiska modeller. Resultat Resultaten från studien pekar på en rad olika faktorer som krävs för att unga vuxna ska välja att vara fysiskt aktiva. De anser att det absolut viktigaste är att aktiviteten är rolig. Detta kan uppnås genom att deltagarna får känna att de är duktiga, att de får bekräftelse under genomförandet samt att det stimulerar egenintresset. Andra faktorer som påverkar valet av aktivitet är att det ska vara lätta att genomföra, både när det gäller material och deltagare samt att det är lätt att planera in utefter andra sysslor i vardagen. Slutsats Det som motiverar unga vuxna till ett fysiskt aktivt liv är framförallt att de känner glädje till aktiviteten. Aktiviteten skall även vara genomförbar och inte kräva för mycket tid eller resurser. Elever som redan har positiva erfarenheter av fysisk aktivitet påverkas inte av undervisningen i samma grad som de saknar det. Avsaknaden kan leda till fysisk inaktivitet senare i livet. Samtliga elever bör uppmärksammas och ges beröm då detta bidrar till positiva känslor och associationer till fysisk aktivitet som sedan motiverar dem till fysisk aktivitet senare i livet. / Abstract Aim The purpose of the study was to investigate how we as PE-teachers can conform our teaching, to motivate students towards an active life style, even after graduation. By investigating what motivates adolescents towards a physically active life and how their education has affected them, we tried to find answers and underlying factors to adolescents exercise habits. Method The study was designed using interviews as a method. A total of 11 interviews were conducted during the project. All participants had graduated from the Swedish upper secondary school. The interviews were conducted individually with both authors present. We chose a theoretical approach based in motivational and behavioral research. Since researchers in the behavioral and motivational field elaborate and base their work on previous research, we have chosen to analyze our results based on several theoretical models. Results The results in this study point to a number of factors required for adolescents to be physically active. They believe that the most important motivational factor is joy, which is achieved when participants feel that they are skillful, and when they get confirmation during the activity. Other factors affecting the choice of activity is that it should be easy to execute, in terms of materials and participants. It’s also important that the activity is easy to plan along other tasks in everyday life. Conclusions What motivates young adults to a physically active life is above all that they feel joy to the activity. The activity must also be easy to preform and must not require too much time or resources. Students who already have positive experiences of physical activity is not influenced by the education of the same degree as the once who is lacking it.   The absence can lead to physical inactivity later in life. All students should be recognized and given praise as this contributes to positive emotions and associations with physical activity, which then motivates them to physical activity in later life.

Syftet med detta examensarbete har varit att genom intervjuundersökning undersöka, beskriva och analysera webblärares uppfattning och upplevelser av det interaktiva lärandet på en vuxenutbildning. Vi har undersökt vad som utmärker arbetet som webblärare och vad begreppet interaktivt lärande innebär. Vidare har vi undersökt vilka möjligheter och hinder webblärarna upplever och även under vilka förutsättningar det interaktiva lärandet sker. En intervjuundersökning har genomförts med sju webblärare vid ett och samma utbildningsföretag som erbjuder vuxenutbildning. Utifrån teorin och resultat har vi funnit att webblärarens roll skiljer sig från den traditionella lärarrollen framför allt genom att den fysiska interaktionen uteblir. Med begreppet interaktivt lärande menas att individen lär sig med hjälp av medierande verktyg. En av de största möjligheterna med det interaktiva lärandet är att det sker på individnivå. En av de största begränsningarna som upplevts är att den muntliga diskussionen uteblir till stor del. Förutsättningarna för att interaktivt lärande ska kunna ske är en hög grad av självständighet och mognad hos individen.

Näringslivet har identifierat en problematik på dagens arbetsmarknad i hur företag ska kunna rekrytera, behålla och motivera generationen millennials. Dessa individer värdesätter andra saker hos arbetsgivaren mot tidigare generationer, främst relaterade till företagskulturen. Tidigare forskning visar att aspekter som motiverar millennials är utvecklingsmöjligheter, en arbetsmiljö där kollegor kan lära av varandra och en flexibilitet, såväl i sina arbetsuppgifter som i balansen mellan jobbet och fritiden. Denna studie avser att på ett kvalitativt sätt bidra med kunskap om hur företagskulturen ligger till grund för millennials arbetsmotivation, samt söka förståelse för hur denna betydelse kommer till uttryck mellan deras första och andra anställning efter högskoleexamen. Då studien skrivs inom den pedagogiska disciplinen kommer dessa aspekter vidare att diskuteras i ljuset av ett lärandeperspektiv. Empirin kommer från åtta intervjuer vilka genomfördes på millennials inom olika branscher, men där alla befinner sig på sin andra anställning efter högskoleexamen. Resultat presenteras i tre skilda kategorier: Motiverande aspekter inom företagskulturen, Den generella förändringen och Vikten av en långsiktig utveckling. Studiens resultat har analyserats utifrån Herzbergs tvåfaktorteori, om hygien- och motivationsfaktorer. Resultatet som helhet har därefter diskuterats i relation till Ellströms teori om ett livslångt lärande som en avslutande del i analysen. Vårt resultat visar att motivationen starkt påverkas av en öppen företagskultur med högt diskussionsklimat som främjar gemenskap, självständighet och möjlighet att påverka, vilket generellt ligger i linje med vad tidigare forskning har konstaterat. Studien har även kunnat urskilja andra aspekter som millennials värdesätter såsom mångfald, kreativt och innovativt tänkande. Resultatet visar på en förändringsprocess där millennials reflekterar mer över företagskulturens betydelse vid sin andra anställning jämfört med sin första, för att känna sig fortsatt motiverade. Då en öppen företagskultur i stor utsträckning främjar utveckling, är det en viktig del för att millennials ska motiveras att lära sig nya saker, kan resultatet liknas vid en strävan att nå ett livslångt lärande.

Syftet med denna studie är att synliggöra vad undervisning i förskolan kan innebära och vilka uppfattningar förskollärarna i denna studie har kring de kunskaper och kompetenser som krävs för att undervisa förskolebarn. Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där halvstrukturerade intervjuer genomfördes för att samla in det empiriska materialet. Totalt sex förskollärare intervjuades i denna studie.  Resultatet i studien visar att undervisningsbegreppet tolkas olika bland förskollärarna och att det fortfarande finns en osäkerhet kring begreppets innebörd och hur det ska omsättas i praktiken. Vidare visar resultatet att förskollärarna är medvetna om att undervisningsbegreppets införande i förskolans läroplan har påverkat deras yrkesprofession på så sätt att de har fått större ansvar jämfört med övrig personal i arbetslaget, men att samtliga förskollärare i studien är positiva till att undervisningen har blivit en del av förskolans uppdrag. Införandet av undervisningsbegreppet har, enligt förskollärarna i denna studie höjt deras status. Resultatet visar också att förskollärarna uppfattar vissa kunskaper och kompetenser som viktiga för att undervisa förskolebarn. Samtliga förskollärare i denna studie påpekar vikten av att vara insatt i förskolans styrdokument, framförallt Läroplanen för förskolan Lpfö 18 och dess mål och riktlinjer för barns utveckling och lärande. Att vara insatt i läroplanen är grunden för att undervisningen ska kunna bedrivas mot läroplanens mål. Eftersom undervisning i förskolan sker både planerat och spontant, är det viktigt att förskollärarna är flexibla och har kompetensen att möta barnen i både planerade och spontana undervisningssituationer. Vidare handlar det om att ha goda ämnes- och didaktiska kunskaper för att kunna bemöta barns intressen och frågor men också att veta hur undervisningen ska bedrivas för att tillgodose barns olika behov. Att ha god organisationsförmåga, kunna planera och reflektera över undervisningssituationer upplevs av förskollärarna vara viktiga kompetenser för att kunna utvecklas som individ men också för att utveckla undervisningen så att den bidrar till barns lärande. Nyfikenhet, öppenhet, vilja att lära sig tillsammans med barnen och förmågan att se det kompetenta barnet upplevs av förskollärarna vara viktiga egenskaper för att undervisa förskolebarn.

Syftet med denna uppsats är att om möjligt bidra till en större kunskap och ett större intresse för det som kan utgöra en av grundbultarna i uttrycket ”livslångt lärande”, nämligen studier i vuxen ålder vid Komvux. Vidare är syftet att försöka framhäva betydelsen av att hela livet få möjlighet att både som person och som vetande människa växa och genom att få chansen till detta också vara en del av ett ständigt förändrande kunskaps- och informationssamhälle. Litteraturmässigt behandlas detta utifrån vad tidigare forskning lyft fram som karaktäristiskt för vuxenstuderande. Det tidigare forskning framhäver, ställs i undersökningen mot det som framkommit i denna studie. Undersökningen har utnyttjat en narrativ metod och analys, i form av insamlandet av narrativ (livsberättelser), där informanterna på ett ärligt och trovärdigt sätt delger sin bild av sina egna vuxenstudier. Teoretiskt används därför såväl hermeneutiken som narratologin, detta för att det är texter som behöver tolkas och detta gör själva berättandet i narrativen ytterst viktigt. Resultatet visar att till skillnad från vad tidigare forskning visat är målgrupperna för vuxenstudier idag något förskjuten och detta kan ha att göra med förändrade tider, såväl i samhället som utbildningsmässigt. Informanternas narrativ (livsberättelser) visar prov på att de som personer införlivat en helt ny syn på inte bara sig själva utan också på vad utbildning är, samt vad kunskap är och kan användas till. En större tro på det livslånga lärandet växer i narrativen (livsberättelserna) fram likt kunskapens träd.   Nyckelord: Aktantmodell, Hermeneutik, Komvux, livslångt lärande, målgrupp, narrativ.