Abstrakt Syftet med denna studie var att undersöka, beskriva och analysera pedagogers uppfattningar om möjligheter och begränsningar i arbetet för en likvärdig förskola. Vetenskapsrådet (2015) tar upp det speciella intresset som finns i likvärdig förskola då det saknas kunskap om vad en likvärdig förskola för alla barn innebär. Utifrån den tidigare forskning som tagits del av i samband med denna studie så beskrivs det att kvaliteten på förskolor i Sverige skiljer sig åt, detta trots att det står i skollagen att utbildningen ska vara likvärdig oavsett var i landet man bor. Denna studie bygger på en enkätundersökning, en enkät som delats via facebook riktat till vår målgrupp som är alla som arbetar i förskolan. I studiens resultat framkom mer att många tycker att arbetet för en likvärdig förskola är viktigt och att det handlar om alla barns lika rätt till utbildning utifrån varje individs egna individuella förutsättningar. Det framkommer också att desomarbetariförskolan             känner att de inte kan påverka arbetet för en likvärdig förskola då förutsättningarna ser olika ut från kommun till kommun. I diskussionen har resultatet från enkätstudien analyserats        tillsammans med den tidigare forskning som tagits del av, och likheter mellan dessa lyfts fram. Bland annat så har det visats i resultatet att förskolans kvalitet skiljer sig åt och att likvärdig förskola för många innebär att alla barns individuella förutsättningar och behov tas i beaktning, vilket också tidigare forskning visar. / <p>2020-06-08</p>

Syftet med examensarbetet är att undersöka och synliggöra hur studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan talar om den valkompetenta eleven och den icke-valkompetenta eleven, samt vad valkompetensen tillskrivs för betydelse. I förlängningen är även syftet att synliggöra hur studie- och yrkesvägledarens profession kan förstås ur ett samhälleligt perspektiv.Studien har en socialkonstruktivistisk utgångspunkt och använder diskursanalys av intervjuer med studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan som metod. Frågeställningarna är: (1) Hur konstrueras den valkompetenta och icke-valkompetenta eleven av sex studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan? (2) Hur konstruerar studie- och yrkesvägledare på gymnasiekolan vad valkompetensen ska åstadkomma och förhindra? (3) Hur konstruerar studie- och yrkesvägledare på gymnasiekolan ansvaret för att eleverna utvecklar valkompetents? (4) Vilken samhällelig funktion kan studie- och yrkesvägledaren på gymnasiet tillskrivas utifrån den diskurs som framträder i studiens material? Studien har identifierat hur valkompetens definieras av intervjupersonerna, vilket utgörs av ett antal förmågor och egenskaper. Vem som tillskrivs och inte tillskrivs besitta dessa förmågor redogörs för, och synliggör därmed vilka elever som antas vara i störst behov av att utveckla valkompetens. De konstruerade konsekvenserna av bristande valkompetens identifieras som ohälsa och att fastna på jobb. Studie- och yrkesvägledare positioneras som medansvarig för valkompetensutvecklingen hos elever, tillsammans med eleven själv och lärare likaså, och i hög grad rektorer, beslutsfattare och utbildningssystemens utformning. Studie- och yrkesvägledare kan förstås som en institutionell upprätthållare av Arbetslinjen.

I arbetet har undersökts hur studie- och yrkesvägledare som vägleder vuxna, ser på sin roll i dagens föränderliga samhälle och om de anser sig ha tillräckligt med kompetens inom den nya tidens arbetsliv, med betoning på kunskaper om entreprenörskap. Dessutom hur kompetensutvecklingen kring arbetslivskunskap sker på respektive arbetsplats.Resultatet visade att informanterna i likhet med Castells utgångspunkter i teorin om nätverkssamhället, menade att nätverkande är det vanligaste sättet att ta in ny kunskap. Informanternas syn på vägledarrollen är att den är en viktig funktion i dagens samhälle då vuxna och ungdomar behöver allt mer stöttning och navigeringshjälp när de står inför valsituationer kopplade till studier och yrkesliv. Gällande möjligheterna till kompetensutveckling inom arbetslivsfrågor framhöll alla informanter att de regelbundet har möjlighet att utvecklas på sin arbetsplats men de förespråkar ett ökat utbyte med näringsliv och organisationer som förbättringsåtgärd. Det visade sig att flera av våra informanter själva varit egenföretagare och därför hade goda kunskaper kring entreprenörskap och vad det innebär.Slutsatsen av undersökningen är att vägledares kompetenskrav har förändrats i samklang med nätverkssamhällets framväxt. I kunskapsorienterade organisationer likt de som informanterna arbetar inom krävs, i enlighet med Ellströms kompetenskomponentteori att individer är metakognitiva. Genom metakognition kan de reflektera över hur de tar in information och därefter använda kunskapen medvetet vilket främjar livslångt lärande.

I Sverige deltar ett stort antal individer i vuxen ålder i olika utbildningsformer och motiven som ligger bakom valet att studera kan variera. Att delta i fortsatta studier genom livet är något som förespråkas för ett livslångt lärande och kan innebära nya möjligheter för individen. Samtidigt kan det livslånga lärandet och behovet av återkommande utbildning som vuxen även upplevas som ett tvång. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om vilka drivkrafter vuxenstuderande upplever ligga bakom deras val att delta i utbildning. I denna kvalitativa fallstudie deltar sex personer som påbörjat vuxenutbildning vid ett lärcentrum. För att samla in studiens empiri genomförs semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys används induktivt för att analysera insamlade data. Resultatet visar att deltagarna påbörjat utbildning för att skaffa meriter till ett arbete, för att göra sin framtid tryggare, för att förändra riktningen på sitt liv eller för att lära sig mer om ett intresse. Att påbörja utbildning kan ibland vara en nödvändighet, samtidigt visar resultatet att när studievalet är baserat på en individs eget intresse och behov skapas också förutsättningar för att känna engagemang och en vilja att lära. / <p>Godkänt 2022-06-03.</p>

För att möta en framtid där medelåldern bland Europas befolkning blir allt högre har Europeiska unionen riktat fokus på frågan om hur förvärvsfrekvensen i de högre åldersgrupperna kan höjas. Genom att anta en policy avseende det livslånga lärandet uppmanar EU sina medlemsländer att skapa nya förutsättningar för att förverkliga detta mål. Utifrån detta fokus på möjligheten att studera även i hög ålder har föreliggande studie utgått från seniora studenter i åldern 50+. Studiens syfte har varit att studera behov av och krav på anpassad pedagogik som den yrkes- och livserfarna seniora studenten har för att kunna tillgodogöra sig undervisning vid högskola och universitet. Studiens teoretiska perspektiv har utgått från sociokulturell teori och andragogik. Studien är byggd på vad den seniora studenten som individ upplevt samt hur omgivningen och dess krav ser på seniora studenter som grupp. Insamlandet av data har utgjorts av semistrukturerande intervjuer med sju individer som är 50+ och varit aktivt studerande på svensk högskola eller universitet under vårterminen 2016. Intervjuerna genomfördes utifrån frågeställningar om behov, krav och anpassad pedagogik. Svaren har analyserats utifrån interpretativ fenomenologisk analys, i relation till teorier och tidigare forskning. Studiens resultat visar att den seniora studenten inte ser att det egna lärandet har förändrats över tid men att förutsättningarna har förändrats. Den seniora studenten har behov av att bli bemött som vuxen ansvarstagande individ och att den erfarenhet som följer med ska ses som ett positivt komplement genom att bidra till förening av teori och praktik i lärsituationen. Den seniora studenten har krav på kvalitetssäkrad undervisning och vill lyfta frågan om validering av tidigare erfarenheter samt bidra med sin erfarenhet för en anpassad pedagogik. Studien visar att den seniora studenten vill ha insyn och vara medbestämmande, men att de seniora studenterna i föreliggande studie inte är kravställande varken individuellt eller som grupp.

Kompetensutveckling är i dag ofta en naturlig del av arbetslivet. Kompetensbehoven förändras över tid. En persons yrkesliv spänner ofta över ett antal decennier. Den grundutbildning i form av formell utbildning som kvalificerat för en anställning inom organisationen kommer inte att täcka de nya behov av kompetens som uppstår i yrkeslivet. Studien utgår ifrån en grupp undersköterskor inom äldreomsorg i en mindre kommun. Deras upplevelser och uppfattningar om kompetensutveckling ligger till grund för studien. Kompetensutveckling blir för dem ett sätt att möta den utveckling de möter i yrket. Den kommunala vuxenutbildningen får då en funktion av att organisera utbildningar. Undersköterskornas upplevelser av kompetensutveckling belyses hur de påverkas på ett personligt plan och hur förståelsen för arbetet förändras, och när undersköterskorna upplever att de lär. Studien utgår ifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på situerat lärande enligt Lave &amp;Wenger (1991). Det empiriska materialet analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Lundman &amp; Granheim (2012). Ett hermeneutiskt perspektiv har tillämpats vid tolkningen av resultatet (Hartman 2004).

<p>Flexibel skolstart är ett förslag från Sveriges Kommuner och Landsting och innebär att ett barn kan börja skolan när det anses vara som mest lämpligt. Lämpligheten skall avgöras av föräldrar i samtal och samverkan med förskolepersonal och skolpersonal. Förslaget går ut på att barn börjar skolan när det är som mest lämpat, vilket kan ske när som helst under året. I förslaget finns en spann mellan barnets femte levnads år till och med dess åttonde där det finns möjlighet att välja sin skolstart utifrån individens förutsättningar och vilja. Syftet med vårt arbete var att ge en helhetsbild av det pågående förändringsarbetet för ett livslångt lärande, en flexibel skolstart - flexibel skolgång. Vi undersökte synen på en flexibel skolstart hos de verksamma i försökskommunerna, med tonvikt på konsekvenser. I arbetet med att behandla och bearbeta frågan har vi tagit hjälp av John Deweys teorier. Det livslånga lärandet och den flexibla skolgången/skolstarten är en enligt oss en naturlig förlängning av den reform som på 1990-talet förde in sexåringarna i skolan. Dokument som läroplanerna och IUP:n framhäver redan en strävan mot en starkare individualisering i skolan och mot en mer sammanhållen skolform. Vår undersökning är baserad på tidigare svensk forskning, John Deweys teorier samt en öppen enkät utskickad till Sveriges försöksverksamheter. Efter analysering och tolkning av vårt resultat anser vi att konsekvenserna av en ökad flexibilitet skulle kunna gynna eleverna och deras lärande. Med en slopad timplan, en stark och tydlig struktur (både för eleven och pedagogen) samt en flexibel skolgång skulle visionen om en skola för alla, göras fullt möjlig. Men arbetet kommer att kräva tid, engagemang och en attitydförändring kring skolans uppgift och utformning.</p>

<p><p>Under 1990-talet skedde stora samhällsförändringar inom både ekonomiska och politiska områden. Skolan förändrades från en centraliserad till en decentraliserad organisation. Kommunerna fick ta ett större ansvar för den lokala skolan och mål- och resultatstyrning infördes i förskolan, grundskolan och på gymnasiet. Det uppkom en politisk föreställning om att det föränderliga samhället och den ökade internationella konkurrensen skapar nya förutsättningar på arbetsmarknaden, vilket i sin tur ställer nya krav på kunskaper och utbildning. Begreppet livslångt lärande kom därigenom att framställas som lösningen på hur medborgarna ska klara dessa förändringar. Studien belyser arbetet kring livslångt lärande och individuell utveckling samt hur eleverna i grundskolan ska uppnå målen i läroplanen och kursplanerna. Studien syftar till att undersöka vilka styrningspraktiker som kan ligga bakom hur individen ska utvecklas i skolan för att leva upp till och bli en del av det livslånga lärandet. Detta görs genom att studera olika offentliga dokument och utredningar om den svenska grundskolan. Utgångspunkten är en Foucaultinspirerad diskursanalys med inriktning på perspektivet governmentality. Studien har påvisat att det används olika verktyg och teknologier som ska leda till former av självstyrning, självreglering och kontroll av eleven. I analysen lyfts fram olika styrningspraktiker som används för att skapa det livslångt lärande subjektet, där framförallt lärarens och elevens roll belyses. Bland annat diskuteras individuella utvecklingsplaner och utvecklingssamtal för hur elevens kunskapsbildning och lärande ska förbättras.</p></p>

<p>Syftet med uppsatsen är att undersöka marknadsföringen inför högstadieelevernas gymnasieval och därigenom se vilka bilder som förmedlas av god vuxendom och dess genuskonstruktioner. Som bakgrund ligger marknadsliberalisering och livslångt lärande och den teoretiska grunden är socialkonstruktionism och postmodernism. Materialet är gymnasievalsinformation till årskurs nio i Norrköpings kommun och det har analyserats enligt diskursanalytisk metod. I materialet konstrueras vikten av att välja, vägen som metafor, flexibilitet som egenvärde, eftergymnasiala studier som norm, en essentialistisk människosyn samt tydliga bilder av vad som är manligt och kvinnligt där teknik, industri och fordon ses som manligt och frisör och florist som kvinnligt. Genom analysen har vi kunnat urskiljs hur en bra vuxen förväntas vara och vilka egenskaper som anses behövas eller är önskvärda i dagens samhälle. Sammanfattningsvis konstrueras ”en god vuxen” i materialet som både flexibel, välutbildad och specialiserad samt har en tydlig könsidentitet.</p>

<p>Enligt skollag och läroplan ska skolan vara demokratisk både till sin form och funktion. Jag har valt att studera hur eleverna själva upplever sin vardag när det gäller möjligheter till inflytande och ansvarstagande. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med elever från år fem till nio. Studien bygger på ett tiotal intervjuer med elever från år fem till nio. För att lättare prata med eleverna om rätt frågor genomfördes en förstudie i form av en enkät i sex klasser. Jag har valt att fråga eleverna direkt eftersom det är de som ska lära sig ett demokratiskt förhållningssätt, och undervisas om hur demokratin kan fungera. Skolan förväntas alltså vara en inskolning för ett framtida ansvarstagande och samhällsengagemang. </p><p>Som teoretisk bakgrund till intervjustudien har jag försökt att återge en del av de förväntningar och visioner som politiker, debattörer och skolforskare framfört under 80- och 90-talen, med betoning på skolkommittén betänkanden från 1996 och 1997. </p><p>Jag vänder mig till alla som har med skolan att göra, beslutsfattare, lärare, lärarstuderande, föräldrar och elever. Tyvärr pekar resultatet på en stor diskrepans mellan det som eftersträvas och hur det är i elevernas vardag. Det ser ut att vara mycket som måste förändras innan skolan är demokratisk till sin natur arbetsdagen igenom.</p>