Denna självstudies syfte föddes ur ett antagande om mig själv, att jag upplever mig ha svårt för att lära mig sångtexter och framföra dessa utantill. Studien behandlar en djupdykning i min egen instuderingsprocess av sångtexter ur ett hermeneutiskt perspektiv. Studien dokumenterades genom videoinspelning och loggboksskrivande, där jag studerar in två sånger utantill. Tolkningen av resultatet sammanfattas med fyra teman utifrån mina forskningsfrågor: styrkor i instuderingsprocessen vilka tolkas vara förmågan till inlevelse av texten där jag målar upp inre bilder och berättelser, och svagheter i instuderingsprocessen vilka tolkas vara övningsstrategi och pianospel, samt en jämförelse mellan att använda förinspelad musik eller inte där fokus hamnar på i vilket syfte förinspelad musik används och dess konsekvenser för mig, att den förinspelade versionen används som en bekräftelse för korrekt uttal av texten. I diskussionen diskuteras sedan tolkningen av resultatet gentemot bakgrundslitteratur och tidigare forskning på området. / The purpose of this self study was born out of an assumption I have made of myself, that I find it difficult to learn song lyrics by heart and perform them by heart. From a hermeneutic perspective the study takes a deep dive into my learning process whilst learning song lyrics. The study is documented by video and logbook writing, where I learn two songs by heart. The analysis results are summarized in four themes based on my research questions: strengths in the rehearsal process, interpreted as empathy of the text where I create inner pictures and stories, and weaknesses in the rehearsal process, interpreted as practice strategy and playing the piano, as well as a comparison between using pre-recorded music or not, a comparison focusing on the purpose of pre-recorded music and its consequences for me; consequently that the pre-recorded music was used as a confirmation for correct pronunciation of the lyrics. The discussion debates the interpretation of the results against the background literature and previous research.

Improviserad musik är något jag länge fascinerats av men inte utövat själv speciellt mycket. Med mina musikaliska rötter i den klassiska musiken vill jag utforska något främmande och utvecklas som musiker. I studien utforskas min livsvärld och hur den förändras när jag tar mig utanför min comfort zone och lär mig improvisera. Syftet är att utforska fenomenet improvisation genom att studera den egna lärandeprocessen vid lärandet av en jazzblues på altsaxofon. Den metod jag använt mig av i studien är loggboksskrivning där jag antecknat efter varje övningspass. Studien gjordes utifrån ett livsvärldsperspektiv som tillhör den fenomenologiska rörelsen. Analysen av denna instuderingsprocess har fokus på mina egna reflektioner och slutsatser när jag övar improvisation utifrån min livsvärld. Resultatet visar olika aspekter kring positiv och negativ utvärdering i studien samt tänkbara slutsatser kring detta. I resultatet visas också vad jag valt att öva på i studien, likheter i progression av olika övningar samt skillnader i de övningsstrategier som visas. Min egen nyfikenhet och fantasi utforskas då jag tar mig utanför min comfort zone, går på främmande mark och övar på att improvisera. Avslutningsvis diskuterar jag resultatet i förhållande till litteratur och tidigare forskning inom området och tar upp egna reflektioner kring studien och min fortsatta forskning inom området improvisation. / I have been fascinated by improvised music for a long time, despite my lack of experience in this area. With my roots firmly set in classical music, I would like to expand and develop myself as a musician. The study examines my life-world and how it is affected when I am outside my comfort zone and studying the phenomenon of improvisation. The purpose of this study is to ascertain which practice strategies I use when learning a jazz blues on the alto saxophone. The method applied is the log book, in which I record my observations after each practice session. The study was based on a life-world perspective that belongs to the phenomenological movement. The analysis of the rehearsal process focuses on my own reflections and conclusions when practicing improvisation based on my life-world. The results show different aspects of positive and negative evaluation in the study as well as possible conclusions from this. The result further indicates what I have chosen to practice in the study, similarities in the progression of various exercises as well as the differences in the practice strategies that are listed. My own curiosity and imagination are explored when I am taken outside my comfort zone, explore uncharted ground, and practice improvisation. Finally, I discuss the results in relation to literature and previous research in the field and consider my own reflections on the study and my continued research in the field of improvisation.

Syftet med föreliggande arbete är att undersökavad det är som får mig att bli stressad och spänd när jag spelar saxofon, samt hur jag erfar avslappning som metod för att motverka ett spänt saxofonspel. Arbetet genomsyras av följande forskningsfråga: Hur kan avslappning öka kroppslig och mental medvetenhet, samt lösa upp invanda spänningar under saxofonövning? Utifrån ett fenomenologiskt perspektiv har jag genom loggboksanteckningar undersökt både fysiska och mentala upplevelser som framträtt under och efter genomförd avslappning- och saxofonövning. I resultatkapitlet presenteras de fysiska och mentala förutsättningar vilka uppdagats genom avslappning och som direkt påverkat både avslappnings- och saxofonövning. I kapitlet presenteras även den kroppsliga och mentala medvetenhet som gjorts och som bidragit till minskad fysisk- och mental stress. Vidare presenteras hur avslappningen både kort- och långsiktigt förändrat mitt förhållningssätt till både saxofonövning och musicerande. I diskussionskapitlet kopplas resultatet till tidigare forskning samt övrig relevant litteratur. Avslutningsvis presenteras fortsatta forskningsmöjligheter inom föreliggande ämne. / The purpose of this study is to examine determinants of stress and tension in my own saxophone playing. I experience relaxation as a method to counteract practicing saxophone in a tense state. The study is based on the following research question: How can relaxation enhance physical and mental awareness, and solve habitual tension in playing the saxophone? From a phenomenological perspective, I have examined both physical and mental experiences that appeared during and after completed relaxation- and saxophone exercise, through a logbook. Physical and mental states were examined in relation to both my increased abilities of relaxation and my saxophone playing in general. Furthermore, the results section goes further into depth of how an increased awareness concerning bodily and mental experience decreased physical and mental stress. Moreover, the implications of the present study presents how my saxophone practice and musical performances changed in line with the relaxation intervention over time. The results are linked to previous research and other relevant literature in the discussion chapter. Finally, suggestions on further research is presented.

Denna forskningsstudie tar utgångspunkt från oviljan att öva på sitt instrument och syftet är att undersöka de tankar och känslor som uppstår vid övning. I detta fall är det intonationsövning på tvärflöjt som står i fokus. I arbetet presenteras tidigare forskning och litteratur som berör övning, motivation, intonation och intonation på tvärflöjt. Materialet som använts till forskningsstudien har samlats in genom kontinuerligt förd loggbok. I resultatet presenteras hur olika hjälpmedel, rummet som övningen sker i och mående påverkar övningen. Resultatet berör även de känslor som uppstår vid övning och hur dessa känslor förändras under en längre tid av kontinuerlig övning. Nyckelord: fenomenologi, loggbok, intonation, övning, tvärflöjt / This study is based on the unwillingness to practice on instruments and the purpose of the study is to examine the thoughts and feelings that arise during practice. In this case, the intonation practice on the flute is the focus. The work presents previous research and literature on practicing, motivation, intonation and intonation on the flute. The material used for the study has been collected through logbook. The result presents how different aids, the room in which the practice takes place and how the wellbeing affects the practice. The result is also about the emotions that arise during practice and how these feelings change over a long period of continuous practice.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vilka metoder tre gymnasielärare använder sig av för att främja en god litterär läsförståelse och jämföra detta med metoderna loggbok, läslogg och litteratursamtal som forskning bland annat förespråkar. Vidare är syftet att undersöka hur fyra gymnasielever uppfattar sin litteraturundervisning och litterära läsförståelseutveckling. Metoderna som har använts är kvalitativa intervjuer med tre gymnasielärare och fyra gymnasieelever samt en enkätundersökning med 51 elever. De huvudsakliga resultaten visar att tidsbristen i undervisningen är ett stort problem för lärare som vill ha mer tid till att föra litteratursamtal med sina elever och variera sina metoder mer. Eleverna vill också samtala mer om sin läsning med läraren närvarande i samtalet. Enskilda skriftliga inlämningar är vanliga metoder men att skriva läsloggar och loggböcker är ovanligt och detta till stor del på grund av tidsbrist och att loggar är en svårmotiverad metod för eleverna.

Mitt projekt handlar om att studera hur de olika saxofonstorlekarna samspelar i enensemble. Syftet med studien är att undersöka hur jag förändrar mitt saxofonspel närjag byter från barytonsaxofon till sopransaxofon i en saxofonkvartett. Minaforskningsfrågor är: Hur ändrar jag mitt spel och min roll när jag går från att spelabarytonsaxofon till att spela sopransaxofon? Vad beror dessa skillnader på? Ibakgrunden tas begrepp som är viktiga för ämnet upp såsom rytm, intonation,embouchyr, stöd, formella roller och informella roller. Studiens teoretiska utgångspunktutgörs av ett hermeneutiskt perspektiv. I metodkapitlet presenteras de metoder jaganvänt, nämligen videoobservation och loggbok. Slutligen presenteras resultatet av deanalyser som har gjorts av bytet från barytonsaxofon till sopransaxofon. Studien gårigenom alla de förändringar jag har gjort gällande intonation, tempo, rytm, frasering;embouchyr, luft, artikulation; hållning, rörelse, motorik samt ledarskap och roller. / My project is about studying how the different saxophone sizes interact in an ensemble.The purpose of the study is to investigate how I change the way I play the saxophonewhen switching from baritone saxophone to soprano saxophone in a saxophone quartet.My research questions are: How do I change the way I play the saxophone and my role inthe ensemble when I switch from playing baritone saxophone to playing sopranosaxophone? What are these differences due to? In the background chapter, concepts thatare important to the topic are presented such as rhythm, intonation, embouchure,support, formal roles and informal roles. The theoretical foundation of the study is ahermeneutic perspective. The methodology chapter presents the methods I used,namely video observation and logbook. Finally, the results of the analyzes made of theswitch from baritone saxophone to soprano saxophone are presented. The studypresents all the changes I have made regarding intonation, pace, rhythm, phrasing;embouchure, air, articulation; posture, movement, motor skills, leadership and roles.

Syftet med föreliggande självstudie har varit att undersöka huruvida yoga kan hjälpa mig att få ordning på min oregelbundna bröstkorgsandning samt om en förbättrad viloandning skulle kunna underlätta andningen i mitt sångutövande. Studien genomsyras av ett fenomenologiskt perspektiv med livsvärldsteorin och kroppens fenomenologi som grund. Eftersom perspektivet ses som en erfarenhetsfilosofi ställs mina egna upplevelser i fokus, vilket motiverar dokumentationssmetoden loggbok.  Resultatet grundar sig således på egna loggboksanteckningar, vilka efter en 15 veckors projektperiod bearbetats och analyserats för att försöka synliggöra yogans effekt. Vidare presenteras resultatet i två teman, varpå det första ringar in upplevelser kopplade till stress och andning medan det andra inriktar sig på sångupplevelsen och hur denna förändrats under projektperiodens gång. Resultatet visar att yogan haft en stressreducerande effekt, vilket påverkat andningen positivt samt att sjungandet upplevs lättare, vilket leder till ökad motivation. För att söka förstå dessa fenomen förs avslutningsvis en diskussion där resultatet kopplas till tidigare forskning och litteratur. Diskussionen leder fram till slutsatsen att flera faktorer, så som ökad aktivitet i det parasympatiska nervsystemet, ökad energiproduktion som ett resultat av en förbättrad andning, ökad avslappning samt ökad kropps- och röstkontroll som ett resultat av ett medvetet handlande, haft en samverkande påverkan på utfallet. / The purpose of this self-study has been to investigate whether yoga can help improve my irregular thoracic breathing and if an improved respiration could facilitate better breathing in my vocal exercise. The study is permeated by a phenomenology perspective with focus on phenomenology of the body and Husserl's life-world theory. As the perspective is viewed as an experience philosophy, my own experiences are in focus, which motivates logbook as documentation method. The result is therefore based on my own notes, which were processed and analysed after a 15-week project-period, with the purpose to make the effects of the practised yoga visible. The result is presented in two themes, were the first one focuses on experiences related to stress and breathing, and the other one on the singing experience and how this experience changed during the project period. The result shows that the exercise of yoga had a stress-reducing effect, which positively affected my breathing. In addition, it shows that I found it easier to sing, which leads to increased motivation. To understand these phenomena, a discussion is held, linking the results to previous research and literature. The discussion leads to the conclusion that several factors, such as increased activity in the parasympathetic nervous system, increased energy production as in part of an improved breathing, increased relaxation, and increased body and voice control as a result of conscious acts, had a coherent impact on the outcome.

<p>Eftersom många elever idag inte når målen i grundskolan har syftet med vårt arbete varit att studera och analysera arbetssätt och metodiska redskap som främjar elevers språk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgångspunkt i sociokulturella teorier om lärande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom människor. Det innebär att samtal och skrivande i olika former är en grundförutsättning för att en gynnsam språk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom kräver det en miljö som tillåter och uppmuntrar en ständig interaktion och dialog mellan lärare och elever. En slutsats som vi drar av våra resultat är att de arbetssätt som lyfts fram och som vilar på ett sociokulturellt synsätt är gynnsamma för både elever med ett annat modersmål än svenska, andraspråkselever och elever i behov av särskilt stöd. En av förklaringarna till det är det aktiva förhållningssätt till språket som dessa arbetssätt har. En annan är att det i ett klassrum med ett sociokulturellt perspektiv ges möjlighet för elever att utvecklas utifrån sin egen kunskapsnivå och genom stöttning stimuleras att nå så långt det är möjligt i ”den närmaste utvecklingszonen”.</p>

<p>Syftet med detta arbete var att undersöka hur elevdokumentation så som portfolio, individuella utvecklingsplaner samt loggböcker fungerar i praktiken och dess värde vid överlämnande samt övertagande av elever från år 6 till 7. Undersökningen är grundad på kvalitativa intervjuer genomförda i två olika kommuner med lärare i år 6 och 7 samt rektorer på två F-9 skolor. Enligt skolans styrdokument ska lärarna följa upp eleverna och möta dem där de är genom att anpassa undervisningen efter varje individuellt behov. Olika faktorer som försvårar detta kan vara för få lärare i för stora klasser. Ute på skolorna finns olika verktyg för att hjälpa lärare att uppnå detta mål, men problemet som uppstått är att olika skolor/lärare arbetar på väldigt olika sätt och att innehållet i elevdokumentationen då blir väldigt varierande och därför inte tas tillvara vid övertagandet av elever i år 7. I arbetet har det framkommit att elevdokumentation kan, om den används rätt, vara ett värdefullt redskap i arbetet med att synliggöra elevers sätt att lära och skapa en röd tråd från F-9. Men det förutsätter att lärare som tillämpar arbetssättet är på det klara med syftet och de förändringar som krävs för att sätta elevernas lärande i fokus, den kan i annat fall stjälpa i stället för att hjälpa och tillslut förkastas. Vår slutsats blir därför att det är lärarnas syn på elevdokumentation som avgör om den blir till en ryggsäck eller resurs för både lärare och elever.</p>

Eftersom många elever idag inte når målen i grundskolan har syftet med vårt arbete varit att studera och analysera arbetssätt och metodiska redskap som främjar elevers språk- och kunskapsutveckling. Vi har valt att göra det i form av en litteraturstudie som tar sin utgångspunkt i sociokulturella teorier om lärande och forskningsresultat. Vi har funnit att det sociokulturella perspektivet betonar kommunikationen mellan och inom människor. Det innebär att samtal och skrivande i olika former är en grundförutsättning för att en gynnsam språk- och kunskapsutveckling ska ske. Dessutom kräver det en miljö som tillåter och uppmuntrar en ständig interaktion och dialog mellan lärare och elever. En slutsats som vi drar av våra resultat är att de arbetssätt som lyfts fram och som vilar på ett sociokulturellt synsätt är gynnsamma för både elever med ett annat modersmål än svenska, andraspråkselever och elever i behov av särskilt stöd. En av förklaringarna till det är det aktiva förhållningssätt till språket som dessa arbetssätt har. En annan är att det i ett klassrum med ett sociokulturellt perspektiv ges möjlighet för elever att utvecklas utifrån sin egen kunskapsnivå och genom stöttning stimuleras att nå så långt det är möjligt i ”den närmaste utvecklingszonen”.