I detta självständiga arbete studerar jag hur min kreativa process i komposition påverkas och förändras av olika faktorer. Studien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv och tar inspiration från tidigare forskning och litteratur inom ämnena komposition och kreativitet. Arbetet har genomförts genom att använda loggboksanteckningar som tagits före och efter varje kompositionspass under höstterminen 2020. Anteckningarna har därefter analyserats med en tematisk analysmetod. Resultatet presenteras i två teman: yttre faktorer och inre faktorer, med tillhörande underrubriker som beskriver de olika faktorernas påverkan i större utsträckning. I dessa två teman beskrivs svaren på mina forskningsfrågor: Vad uppfattar jag som kreativitet? Vilken inverkan har olika metoder och rutiner på mitt kreativa skapande? Arbetet avslutas med en diskussion där resultaten ställs i relation till vald forskning, litteratur och det fenomenologiska perspektivet. / In this self-study I explore how my creative process in composition is affected and changed by different factors. The study is based on a phenomenological perspective and takes inspiration from previous studies and literature within the subjects of composing and creativity. The study has been accomplished using log notes which were taken before and after every composing session during the autumn semester of 2020. The log notes were analysed using a thematic analysing method. The results are presented in two themes: external factors and internal factors, with associated subheadings that describe each of the different factors’ influence in a bigger picture. In these two themes the answers are described to my two research questions: What do I perceive as creativity? What influence do different methods and routines have on my creative making? The work is finished with a discussion where the results are set in a relation to the selected research, literature, and the phenomenological perspective.

Detta självständiga arbete undersöker hur stress och prestationsångest påverkar kropp och sinne vid sångövning. Syftet med arbetet är att undersöka upplevelsen av hur stress och prestationsångest kan påverka motivationen vid övning, samt att hitta tillvägagångssätt för att motverka dessa. Under 11 veckor gjordes 8 övningspass som dokumenterades med hjälp av loggboksanteckningar och videodokumentationer samt analyserades med en tematiska analysmetod. Det fenomenologiska perspektivet finns med som stöd till studien och har resulterat i följande formuleringar av frågeställningar till studien: Hur upplever jag att kroppen som instrument påverkas av mina känslor och tankar, när jag känner stress och prestationsångest under övningspassen? På vilka sätt kan meditation innan övningspassen påverka upplevelsen av stress och pre-stationsångest? Resultatet har delats in i två delar med Kroppslig påverkan av stress, prestationsångest, känslor och tankar och Meditationens påverkan på kroppen och sinnet. Det framkommer i resultatet att kroppens påverkan av stress och prestationsångest visar sig i muskelspänningar och rörelsemönster som inte främjar hälsosamt användande av kropp och sångröst. Det visar sig också att det dåliga måendet kan, men måste inte avspeglas i meditationen och övningen. Meditationen påverkar kroppen och sinnet olika för varje övningspass. Avslutningsvis så förs en diskussion kring resultatet och tidigare forskning kring arbetsområdet. / This self-study investigates how stress and performance anxiety affect body and mind when singing. The purpose of the work is to investigate the experience of how stress and performance anxiety can affect the motivation during singing exercise, and to find approaches to counteract these. During 11 weeks, 8 practice sessions were performed, which were documented with the help of logbook notes and video documentation and analyzed with a thematic analysis method. The phenomenological perspective is included as support for the study and has resulted in the following formulations of questions for the study: How do I experience that the body as an instrument is affected by my feelings and thoughts, when I feel stress and performance anxiety during the training sessions? In which ways can meditation before the training sessions affect the experience of stress and pre-station anxiety? The result has been divided into two parts with Physical impact of stress, performance anxiety, emotions and thoughts and The impact of Meditation on the body and mind. It appears from the results that the body's impact of stress and performance anxiety is manifested in muscle tension and movement patterns that do not promote healthy use of the body and singing voice. It also turns out that the bad moon can, but must not be reflected in the meditation and exercise. Meditation affects the body and mind differently for each exercise session. Finally, there is a discussion about the results and previous research on the work area.

Denna studie tar reda på hur en möjlig variant av en digital loggbok ämnadför biodling kan se ut. Genom en iterativ designprocess tillsammans medbiodlare och utvecklare skapas tillslut ett förslag på en lista medfördefinierade frågor och en mall där användaren kan välja hur den ska se ut.Det tas även fram förslag på funktioner som motiverar varför biodlare skaanvända en digital loggbok. Bland annat tal-till-text föreslås men ävenautogenererande sammanfattningar och förenklade översikter.

Denna uppsats behandlar utförandet av drillarna i Alexander Skrjabins nionde pianosonat Black Mass. Teorier om flow tillämpas under instuderingsprocessen av verket, vilket skapar nya alternativa tillvägagångssätt mot en mer effektiv övningsmetodik. Introspektion genom metakognitiv loggbok ger en psykologisk inblick i skapandeprocessen. Tre frågor besvaras skriftligt efter varje övningstillfälle under en månads tid. Dessa frågor är: Vad hände? Vad lärde jag mig? Hur lärde jag mig det? Det insamlade materialet används för att analysera påverkan av flow-teorier och användandet av loggboksanteckningar. En fördel med en kvalitativ studie är att den enskilda individen kan få en tydligare bild av vad hen upplever av undersökningen. I resultatet tydliggörs detta genom att påvisa effekter av förändring både mentalt och rent pianotekniskt i loggboksanteckningarna. Därmed vittnar resultatet om introspektionens fördelar i strävan efter mer flow i pianospelet.

Denna självstudie handlar om min motivation kopplat till min övning på instrumentet tuba. Syftet med studien är att, ur ett fenomenologiskt perspektiv, belysa aspekter som är viktiga för mig själv när det kommer till vad som gör mig motiverad att öva tuba. Bakgrunden till studien är att jag själv ville få mer inblick i övningsteknik och möjliga orsaker till min egna motivation, och möjliga anledningar till brist på motivation. Som metod till studien har jag använt mig av loggboksskrivande. Loggboksinlägget har sedanlegat till grund för studien, och det är analyser av loggboksinläggen som ligger till grund för arbetets resultat samt diskussionen kring resultatet. / This self-study is about my motivation and its ties to my tuba practicing. The purpose of this study is to shine light on the aspects that makes me motivated to practice the tuba. This is done through a phenomenological perspective. The background to the study is that I wanted to get better insights in practice techniques and insights in my motivation, and possible reasons to why I am not motivated sometimes. The method of choice has been writing in a journal. The journal entries have then been the foundation for the study, and the analysis of the entries are what lies as a foundation for the result, and the discussion behind the result.

Syftet med undersökningen är att få grepp om vad några bildlärare anser varaportfoliomodellens möjligheter och begränsningar som arbetsmetod inom bildämnet. Studienvill ge en djupare förståelse för hur lärare i skolan kan använda sig av och reflekterar överportfolion som en formativ bedömningsmetod och som undervisningsverktyg för attsynliggöra elevernas lärprocesser. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativaintervjuer där fyra bildlärare deltog i videointervjuer och mailintervjuer. Resultatet visar attbildlärarna ser möjligheter i portfoliomodellen vad det gäller synliggörande av elevernasestetiska lärprocesser och i bedömningsprocessen. Hinder för portfoliomodellen somundervisningsverktyg är att den är tidskrävande som modell och pedagogerna behöver göramycket individuell elevplanering och individuell återkoppling och stöttning. Ur ettsociokulturellt perspektiv med fokus på lärande visar studien att portfolion ha stor potentialför synlighet och delaktighet i både undervisnings- och bedömningsprocessen.

Syftet med denna självobservationsstudie är att undersöka hur olika förutbestämda övningsdesigner, baserade på auditivt, visuellt och imaginärt förhållningssätt, används för att lära in text utantill i musikaliska sammanhang. Studien är baserad på ett designteoretiskt perspektiv med fokus på hur semiotiska resurser används i lärandet. Under sex veckor övade jag en timme varje dag. Varje övningspass dokumenterades i loggboken och cirka 15 minuter av varje övningspass spelades in. I resultatet visas hur jag använder övningsdesignerna både enskilt och kombinerat och hur de genomförs med noter, piano och en krympande text som resurser. Slutligen diskuteras resultatet i relation till tidigare forskning / The purpose of this self-observation study is to investigate how various predetermined practice designs, based on auditory, visual and imaginary approaches, are used to learn text by heart in musical contexts. The study is based on a design-theoretical perspective focusing on how semiotic resources are used for learning. For six weeks, I practiced an hour every day. Each practice session was documented in a logbook and about 15 minutes was were video recorded. Finally, I discuss the result in relation to previous research

Denna studie undersöker hur en övningsplanering kan designas och vilken påverkan en planering har på övningsmotivation. Motivationen till denna studie grundar sig i en försvunnen motivation för övning som jag eftersträvar att finna igen. Studien är baserad på det designteoretiska perspektivet. Materialet till analysen samlades in genom videoobservationer och en loggbok, och analyserades sedan i förhållande till frågeställningar baserade på det designteoretiska perspektivet. Resultatet av studien visade på att jag använder mig av många olika typer av semiotiska resurser i min övning. Den visar även på att en planering påverkar min övning positivt, då jag har en tydligare bild av vad jag ska öva på. / This study examines how planning can be designed and how planning of practice affects practice motivation. The motivation for the study is based on a lost motivation for practice that I strive to find again. The study is based on the design theory perspective. The material for the study was collected through video observations and a journal, and the material was analysed relative to questions based on the design theory perspective. The result of the study shows that I use many different kinds of semiotic resources in my practice. It also shows that planning of my practice affects my practice positively, as I have a clearer view of what I should practice.

Syftet med denna studie är att utforska vilken roll tummen spelar inom pianoteknik, vilka metoder som kan användas för att minska ofrivilliga spänningar i tummen samt om medveten övning under en period leder till en märkbar förbättring i tumteknik. Studien utgår ifrån ett fenomenologiskt perspektiv och baseras på självobservationer med hjälp av loggbok och videodokumentation. Forskning tyder på att överansträngning av tummens muskler är vanligt bland pianister, samt att fingrarna påverkar varandra i deras rörelser. Litteratur inom pianoteknik diskuterar ofta hur tummen kan påverka spelet och att problematiken med ofrivilliga spänningar. I resultatet diskuteras min upplevda utveckling, vilka metoder jag använde och vilka fördelar jag upplevde i samband med färre spänningar i tummarna. I resultatet framgår det att jag i samband med dedikerade övningspass upplevde en förbättring i tumteknik på flera håll, att flera olika metoder för att minska ofrivilliga spänningar i tummens muskler hittades och att det fanns flera fördelar med friare tummar, exempelvis mindre trötthet och mer tillfredställande musikalisk gestaltning. Studien ställer resultatet mot tidigare litteratur och forskning och finner samband mellan bland annat använda metoder och hur trötthet i muskler infinner sig under pianospel. / The purpose of this study is to investigate the roll of the thumb in piano technique, what methods can be used to reduce involuntary tensions in the thumb and whether dedicated practise over a certain time period can lead to a noticeable improvement of thumb technique. The study is based on a phenomenological perspective and self-observations using a logbook and video recordings. Research suggests that excessive straining of the thumb’s muscles is common among pianists, and that fingers affect each other in their movements. Literature on piano technique regularly discuss how the thumb can affect piano playing as well as the problems of involuntary tensions. The results of this study discuss my experiences of progress, what methods I used and what advantages I experienced in relation to less tension in the thumbs. The results show that I, on account of my dedicated practising, experienced an improvement in thumb technique on several levels, that different methods to reduce the amount of tension in the thumbs were found, and that there were several advantages with freer thumbs, for example reduced fatigue and more satisfying musical performances. The study discusses the results in relation to earlier literature and research and establishes connections between, among other things, applied methods and how fatigue in the muscles is manifested during piano playing.

Syftet med föreliggande självstudie är att undersöka vad utövandet av kundaliniyoga har för effekt på mitt allmänna mående och på min röst och sång. Detta undersöks med grund i ett fenomenologiskt perspektiv där mina egna upplevelser analyseras.  Dokumentationsformerna loggbok och ljudinspelning används för att återge en detaljrik beskrivning av mina erfarenheter före, under och efter yogautövande i samband med sångövning. Resultatet visar att jag upplever ökad kroppsmedvetenhet, ett klarare och mer fokuserat sinne och en högre grad av avslappning efter att ha utfört yoga. Dessutom verkar den ökade kroppsmedvetenheten påverka min röst och sång i och med att jag fördjupar min vetskap kring och kan känna vad som sker sångtekniskt när jag sjunger. Resultatdiskussionen kopplar ihop mina egna erfarenheter med tidigare forskning och bakgrundslitteratur och leder fram till upplevda kopplingar mellan flera faktorer relaterat till yogapraktiserande och sångutövande. Vidare konstateras hur kropp, sinne, andning, röst och sång upplevs relatera till varandra och hur yogapraktiserande kan ha en framförallt sekundär effekt på sångrösten. / The purpose of this self-study is to study what the effects of practicing Kundalini yoga can be on my overall well-being and regarding my voice and singing practice. This investigates from a phenomenological perspective, where my own experiences are analyzed. The method for documentation is logbook and voice recordings to present detailed descriptions of my own experiences before, during and after practicing yoga associated to vocal practice. The result shows that I am experiencing increased body awareness, a clearer and more focused mind and increased relaxation after I have been practicing yoga. According to the increased level of body awareness this seem to affect my voice and vocals through immersed knowledge and senses of what is happening during singing from a perspective of vocal technique. The discussion of the result relates my own experiences to previous research and background literature and contributes to a connection of several factors regarding practicing yoga and vocal practice. Further ascertained conclusions shows how body, mind, breath, voice and vocals perceive to relate, and how practicing yoga especially may have a secondary effect of the vocal aspect.