Syftet med studien är att undersöka på vilket sätt en slagverkare använder kroppen som semiotisk resurs samt hur övningsprocessen under en begränsad period är utformad. För att undersöka detta har jag under en femveckorsperiod övat på ett marimbastycke 20 minuter om dagen fem dagar i veckan och dokumenterat detta genom videoobservationer och loggboksskrivande. I analysen utgår jag ifrån ett designteoretiskt perspektiv. I resultatet redovisas att kroppen används både som uttrycksmedel men även som ett substitut för metronomen. Under övningspassen ligger ett stort fokus på tempo och stycket övas i uppdelade avsnitt och sällan som helhet. I diskussionen debatteras mitt användande av kroppen som semiotisk resurs utifrån ett designteoretiskt perspektiv. Vidare diskuteras i förhållande till relevant litteratur och forskning huruvida min övningsstrategi är fördelaktig för min progression. / The purpose of this study is to examine how a percussionist uses her body as a semiotic resource and how the process of practising during a limited period is designed. In order to realize this I have self-monitored my 20 minute long practice sessions five days a week during a five-week period. This process has been documented by a video recording device and by writing a log after each session. In the analysis I use design theory as a theoretical perspective. The results show that my body is used both as an expressive tool as well as substitute for the metronome. During the practice sessions, tempo appears to be the main focus, and the musical piece is played in separate movements and rarely played from beginning to end. In the last chapter usage of the body as a semiotic resource is discussed from a design theoretical perspective. Lastly the use and quality of my practice strategy is discussed in relation to relevant literature and research.

Studiens syfte är att undersöka tillvägagångssätt vid legatoövningar och hur gitarrspelet utvecklas genom dessa övningar. Forskningsfrågorna är: Vilka semiotiska resurser använder jag mig av för att förbättra min legatoteknik? Till vad används de semiotiska resurserna? Hur har gitarrspelet utvecklats efter tio veckors legatoövningar? Studiens teoretiska perspektiv är designteori med fokus på didaktisk design, representation, transformation, tecken på lärande och multimodalitet. Jag övade legato i en halvtimme, fem dagar i veckan, i tio veckor. För att kunna analysera processen skrev jag en loggbok i slutet av varje övningspass. Övningspassen filmades en gång i veckan under projektet. Resultatet visar de kroppsliga, språkliga och materiella resurser som användes vid övningen. De resurser som beskrivs i resultatdelen är blick, händer, fötter, ansikte, huvud, loggbok, instruktionsmaterial, elgitarr, förstärkare, ljudinställningar, spegel och dator. Framförande av övningar från början och slutet av projektet jämfördes för att undersöka om övningarna haft någon verkan. Gitarrspelet visade sig bli mer precist, snabbare, mer avslappnat, och med större rytmisk kontroll. Resultaten diskuteras utifrån det teoretiska perspektivet samt den litteratur och tidigare forskning som utgör en bakgrund till arbetet. / The purpose of this study is to examine approaches to legato exercises and to observe the development of my guitar playing from these exercises.  The research questions are: What semiotic resources do I use to improve my legato technique? How are these resources used? In what ways has my guitar playing evolved from ten weeks of legato practicing? The study’s theoretical perspective is design theory with focus on didactic design, representation, transformation, signs of learning and multimodality. I practiced playing legato thirty minutes, five days a week for ten weeks. In order to be able to analyse the process I wrote a log book after each practice session. One practice session was video documented every week during the project. The results show the various bodily, linguistic and material resources that were used during the practicing. The semiotic recourses in the result sections are eyes, hands, feet, face, head, logbook, instructional material, electric guitar, amplifier, tone settings, mirror and computer. Performances of exercises from the start of the project were compared to performances from late in the project, in order to examine whether the exercises had any effect. The guitar playing ended in greater accuracy, more speed, more relaxed technique and improved rhythmic control. I discuss the results based on the study’s theoretical perspective, and the literature and research used for this study.

Syftet med föreliggande studie är att studera min lärandeprocess vid instuderingen av en modern operaaria. Studien utgår från ett designteoretiskt perspektiv på lärande med begreppen design, multimodalitet och semiotiska resurser i fokus. Processen pågick under tre veckor under hösten 2017 med totalt 14 övningspass. För att dokumentera lärandeprocessen under dessa övningspass användes metoderna videoobservation och loggbok. I resultatet beskrivs lärandeprocessens design med hjälp av två teman: Kreativt ostrukturerad och Strävan efter helhetsupplevelsen. Resultatet visar också att kroppsliga resurser användes under lärandeprocessens gång för att förkroppsliga musikaliska parametrar, medan materiella resurser användes för att på ett konkret sätt komplettera de kroppsliga resurserna. I diskussionen diskuteras resultatet i förhållande till ett designteoretiskt perspektiv på lärande samt till tidigare forskning om övning och instudering. Några aspekter som berörs är betydelsen av en ljudande förlaga att lyssna till kopplat till helhetsaspekten samt den kreativt ostrukturerade lärandeprocessens inverkan på progressionen i övningen. / The purpose of the present study is to examine my own learning process with a modern opera aria. The study is based on a design theoretical perspective on learning with focus on the concepts design, multimodality and semiotic resources. The process went on for three weeks during the autumn 2017 with a total of 14 practising sessions. To be able to document the learning process during these practising sessions, the methods video observation and logbook were used. The design of the learning process is described in the result by two different themes; Creatively unstructured and The endeavour to the overall experience. The result also shows that physical resources were used during the learning process to embody musical parameters, while material resources became a complement to the physical resources in a concrete way. In the last section, the result is discussed relative to a design theoretical perspective on learning and to previous research on practise and rehearsal methods. Some aspects are the meaning of a sounding example to listen to relative to the aspect of the overall experience, and the creatively unstructured learning process and its impact on the practice progression.

Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt det är möjligt att designa en övningsprocess för att uppnå spelteknisk utveckling på instrumentet piano och om denna process kan gynna en utveckling inom området improvisation. För att undersöka detta har jag under en tioveckorsperiod övat på två specifika övningar, ca. fem övningspass i veckan á 20-30 minuter per tillfälle. Dokumentation av övandet har skett via videofilmning och loggboksskrivande. Jag har i analysen utgått från ett designteoretiskt perspektiv. I resultatdelen av arbetet beskrivs vilka resurser jag använt för att öva, hur övningen designats samt hur mitt pianospel, med inriktning på improvisation, påverkats av detta övande. Det har i resultatet framgått att många olika typer av resurser använts och att mycket av det jag valt att fokusera på har gett positiva resultat. I diskussionsdelen diskuteras resultatet utifrån det designteoretiska perspektivet samt den litteratur och tidigare forskning som jag presenterat. / The purpose of this study is to observe and examine my own learning process when practicing technique on the piano. The purpose is also to observe how this affects my piano playing. In order to examine this I have, during a ten week period, practiced two specific exercises, five times a week 20-30 minutes per session. I documented the sessions via video and a logbook. I have chosen a design theoretical perspective as my theoretical basis. In the result section, I describe which resources I have used in my practice, how I choose to design my practice as well as how it has affected my piano playing. It turns out that I have used many different resources and that many of them has produced positive results. Lastly, I discuss the results in relation to relevant literature and research.

Denna studie har som syfte att utforska hur jag erfar meningen med artistisk mental träning i samband med musicerande. Syftet bärs upp av följande forskningsfråga: På vilka sätt förändras min upplevelse av prestationsångest under en period av artistisk mental träning? Studien har sin utgångspunkt i ett fenomenologiskt livsvärldsperspektiv och baseras på självobservationer i form av loggboksskrivande. Resultatet presenteras utifrån fyra teman: Uppvaknande, Tvivel, Insikt och acceptans och Förändring. Uppvaknande beskriver hur den artistiska mentala träningsprocessen inleds, vilket får mig att börja reflektera och ifrågasätta mitt beteende och mina tankemönster. Tvivel visar på en period av mer motgång där nyfunna insikter väcker frågor och funderingar som gör att jag ifrågasätter varför jag håller på med musik. Insikt och acceptans beskriver ett mönster av mer positivt tänkande. Det avslutande temat Förändring visar på att arbetet med den artistiska mentala träningen blir en startprocess för mig i att börja ta hand om mig själv och ta ansvar över mina känslor och min vilja. Slutligen förs en diskussion kring min grundspänning, min självbild och min livsvärld där resultatet ställs mot tidigare forskning och övrig litteratur som finns presenterat i bakgrundskapitlet. / The purpose of this study is to explore how I experience the meaning of artistic mental training in relation to practicing music. The purpose is supported by the following research question: In what ways do my experience of performance anxiety change during a period of artistic mental training? The study is made from a phenomenological lifeworld perspective and is based on self-observations consisting of logbook writing. The result is presented in four themes: Awakening, Doubt, Insight and acceptance, and Change. Awakening describes how the artistic mental training process begins, which makes me reflect and question my behaviour and my pattern of thoughts. Doubt shows a period of adversity where newly discovered insights raise questions that makes me question why I even practice music. Insight and acceptance describes a pattern of increased positive thinking. The final theme Change shows how the artistic mental training becomes a personal starting point where I begin to care for myself and take responsibility for my feelings and my own will. Finally, a discussion about my default tension, my self-image and my life-world is being made, comparing the result to previous research and literature presented in the background chapter.

Syftet med denna studie är att undersöka om mental träning kan vara till hjälp för att minska nervositet vid musikaliska framträdanden samt öka medvetenhet kring kroppen och det mentala. I bakgrundskapitlet förklaras vad mental träning är, relevanta begrepp,  tidigare forskning inom området samt det valda perspektiv för studien. Sedan förklars den valda dokumenteringen, loggbok och ljudinspelning, det specifika mentala träningsprogram beskrivs samt när och var det har utförst. Analysen påvisar att stress och oro upplevs, i början av studien handlar det om yttrefaktorer som tid, lokal, omgivning. Senare i studien minskar oro och stress dock förskjuts den till prestation inom skola och instrumentspel. Specifika upplevelser och reaktioner beskrivs, både kroppsliga och mentala. Till sist påvisas det om den mentala träningens påverkan på musicerande. I diskussions delen problematiseras ljudinspelning och den valda loggboksstruktureringen. Sedan diskuteras även föskjutningen av oro och stressn som sker under studien, solo jämfört med orkester samt medvetenheten kring kropp och det mentala. / The purpose of this study is to investigate whether mental training can be helpful in reducing nervousness in musical performances as well as raising awareness about the body and the mental. The background chapter explains what mental training is, relevant concepts, previous research in the field and the chosen perspective for the study. Then the selected documentation, logbook and audio recording are explained, the specific mental training program is described as well as when and where it has been performed. The analysis shows that stress and anxiety are experienced, at the beginning of the study it is about surface factors such as time, local, environment. Later in the study, anxiety and stress decreases, however, it is shifted to performance in school and instrumental games. Specific experiences and reactions are described, both bodily and mental. Finally, it is demonstrated about the influence of mental training on music making. In the discussion section, audio recording and the selected logbook structure are problematic. Then we also discuss the shifting of the anxiety and stress that occurs during the study, solo compared to the orchestra as well as awareness of the body and the mental.

Syftet med detta arbete är att studera min läroprocess när jag övar på notläsning a prima vista på elbas samt att undersöka hur mina val för lärandesituationens design påverkar mitt lärande. Under en fyraveckorsperiod har jag övat a vista-läsning 3-4 gånger per vecka vilket dokumenterats genom videofilmning och loggbok. Arbetet tar utgångspunkt i ett designteoretiskt perspektiv på lärande. Resultatet visar en progression i min förmåga att läsa a prima vista samt hur olika resurser påverkat lärandet. I diskussionsdelen problematiseras resultaten i förhållande till tidigare forskning inom området samt vilka förutsättningar det valda materialet och studiens metod innebär för mitt lärande. / The purpose of this work is to study my learning process when practicing sight-reading on the electric bass and to examine how my choices on the design of the learning situation affect my learning. During a four-week period I’ve been practicing sight-reading 3-4 times per week which has been documented using video recording and a logbook. The study is based on a design theoretical perspective on learning. The results show a progression in my ability to sight-read and also how various resources affect my learning. In the last chapter I problematize the results in relation to previous research in this field of study and what preconditions the chosen material and the study’s method mean for my learning.

I detta självständiga arbete undersöks upplevelsen av arrangering för stråkinstrument utifrån olika musikaliska parametrar. Syftet med arbetet är att analysera dessa upplevelser samt att studera hur inställningen och självförtroendet till arrangeringen varierar och utvecklas. Under tre månader skapas arrangemang av åtta låtar av varierande karaktär, där processen dokumenteras med hjälp av loggbok och analyseras med tematisk analys. Med stöd från det fenomenologiska perspektivet och vald litteratur presenteras ett resultat utifrån följande frågeställningar: Hur påverkar olika musikaliska parametrar så som gehör, rytmik och harmonisering vid arrangering? Hur upplevs arrangeringsprocessen utifrån inställning, självförtroende och utmaningar? Resultatet delas in i två teman som baseras på dessa frågeställningar, Musikaliska parametrar och Upplevelsen av arrangering. I resultatet framkommer att plankning och gehörsbaserad arrangering upplevs som lustfylld och utmanande. Utveckling vad gäller harmonisering och musikteori analyseras och vid arrangering för elever dras slutsatsen att balansen mellan utmaningar och tydlighet i arrangemanget är en utmaning även för arrangören. Struktur lyfts som en betydelsefull faktor i processen och inställningen till arbetet är mestadels positiv. Motgångar ger ny drivkraft och inspiration till nya idéer och självförtroendet växer under arbetets gång. Avslutningsvis följer en diskussion kring arbetets resultat i relation till vald litteratur och det fenomenologiska perspektivet. / In this self-study the experience of arranging for string instruments is examined based on different musical parameters. The purpose of this study is to analyze these experiences and to examine how the attitude and self-confidence varies and develops. During three months, arrangements of eight songs of varying character are created, where the process is documented with the help of a journal and analyzed with thematic analysis. With support from the phenomenological perspective and selected literature, a result is presented based on the following questions: How do different musical parameters such as hearing, rhythm and harmonization affect when arranging? How is the arrangement process experienced based on attitude, self-confidence and challenges? The results are divided into two themes based on these issues, musical parameters and the experience of arrangement. The results show that an aural-based arrangement is experienced as pleasurable and challenging. Development in terms of harmonization and music theory is analyzed and when arranging for students, it is concluded that the balance between challenges and clarity in the arrangement is indeed a challenge for the arranger as well. Structure is highlighted as a significant factor in the process and the attitude to the study is mostly positive. Adversity provides new impetus and inspiration to new ideas and self-confidence grows during the study. In conclusion, a discussion follows about the results of the study in relation to selected literature and the phenomenological perspective.

Denna studie riktar sig på att kartlägga hur materialdokumentation upprättas för att uppfyllaBoverkets krav gällande förslag till lag. Det undersöks även vilka brister företagen upplevermed materialdokumentation och informationshantering. Vidare undersöks om BIM kan vara enlösning till kommunikationsproblem och underlätta informationshantering. I arbetet har detfokuserats på materialdokumentationen endast under projekteringen.Utredningen i studien har verkställts med kvalitativa metoder, litteraturstudie och intervjuer.Data som samlas in med hjälp av intervjuer används som primära källor kring den aktuellastudien. Respondenterna till intervjustudien är aktörer av olika slag och som anses haerfarenheter med materialdokumentation.Resultatet av studien visa att materialdokumentationen upprättas mest under produktioneneftersom företagen köper det mesta materialet under det skedet. Det som görs underprojekteringen är att företagen mest överväger och planerar hur dokumentationen ska gå till.Det som eventuellt kan dokumenteras under projekteringen är sådana material som bestäms itidiga skeden. Det som brister när företagen ska dokumentera är att materialdatabaserna ochklassifikationssystemen upplevs komplexa och överarbetade, vilket leder till att det inte läggsmycket tid på det och även att det ibland undviks att upprättas. BIM visar sig vara en lösningtill kommunikationsproblem och underlätta informationshantering, men den utnyttjas inte tillsin fulla potential eftersom det är många som inte har datorvana och kunskaper inom BIM.Vilket leder till att även BIM oftast väljs bort. / This study aims to identify how materialdocumentation is prepared to meet the requirements of the Swedish National Board of Housing, Building and Planning. It also examines which flaws the companies experience with materialdocumentation and informationmanagement. Also, further investigations on BIM are done, to see if it can be a solution to the problems. This study focuses on the materialdocumentation, but only during the project planning.The study was conducted with qualitative methods, literature studies and interviews. Datacollected using interviews are used as primary sources. The respondents to the interviews are workers of various kinds and are considered to have enough experience of materialdocumentation.The result of the study has shown that the materialdocumentation is mostly used duringproduction, because the companies buy the most material during that stage.The companies lack knowledge when it comes to documenting and using the material databases. This is because the classification systems are experienced to be complex and overworked. BIM turns out to be a solution to the problems, but it isn’t used to its full potential. This is because there are many who don’t have computer experience and knowledge within BIM.

Under projektets gång har fem kompositioner skapats utifrån förbestämt utvalda avgränsningar. Resultatet analyserades utifrån ett teoretiskt ramverk utifrån Carl Jungs arbete inom den analytiska psykologin. Syftet med studien är att få en förståelse för hur mina skapandeprocesser kan förstås sett ur västerländsk psykologi samt hur lust i skapande kan främjas utifrån avgränsade metoder. Loggbok användes som dokumentationsmetod och analyserades sedan med en tematisk analysmetod. Resultatet presenteras i enskilda teman med underrubriker som besvarar forskningsfrågorna: Hur kan kreativa processer förstås utifrån ett Jungianskt perspektiv? På vilka sätt kan lust till skapande främjas? Arbetet avslutas med diskussion av resultatet i förhållande till studiens valda litteratur, forskning samt det valda teoretiska perspektivet. / During the project five compositions were created within predetermined given limits. The result was analyzed based on Carl Jung's ideas within analytical psychology. The purpose with the study is to gain an understanding how the psyche gets affected within creative processes and to explore how desire to create can be encouraged with help from limited methods. Journaling was used as the documentation method and was then analyzed with a thematic analysis. The results are presented in individual categories with subheadings that answer the research questions: How can creative processes be understood from a Jungian perspective? In what ways can the desire to create be encouraged? The study finishes with a discussion of the result in relation to the studies selected litterature, research and the selected theoretical perspective.