ABSTRACT Purpose: This study aimed to investigate if Swedish speech and language pathologists use aphasia-friendly written information. The secondary aim of the study was to examine written materials provided by speech and language pathologists and determine if their materials could be classified as aphasia-friendly according to previous research.Method: This study used a mixed study design using both qualitative and quantitative research methods. An online survey was conducted, containing 11 qualitative and quantitative questions about speech and language pathologists’ use of aphasia-friendly written information. Submitted materials by speech and language pathologist were described and assessed according to 14 parameters based on previous research.Results: Thirty-one speech and language pathologists answered the survey. The results showed that 58% of the participants sometimes to always used aphasia-friendly written information with their aphasia patients, and that 90% of the participants felt a moderate to great need for aphasia-friendly written information. The highest ranked material received a score of 86% aphasia-friendliness and the lowest ranked material received a score of 36% aphasia-friendliness.Conclusion: The study showed that there is a need for aphasia-friendly materials for aphasia patients although the participants felt unsure about how to customize written material to patient needs. More research is needed to investigate what Swedish aphasia patients consider to be aphasia-friendly written information. Keywords: aphasia, aphasia-friendly, written information, speech and language pathology SAMMANFATTNING Syfte: Denna studie syftade till att kartlägga svenska logopeders användande av afasivänligt skriftligt informationsmaterial. Studiens sekundära syfte var att undersöka och bedöma huruvida inskickat skriftligt material från deltagare ansågs uppfylla kriterier för ”afasivänlighet” baserat på tidigare forskning.Metod: Studien använde sig av en blandad kvantitativ och kvalitativ studiedesign. En kartläggning genomfördes via en webbaserad enkät som bestod av 11 slutna och öppna frågor om logopeders användande av afasivänligt informationsmaterial. Inskickade informationsmaterial beskrevs och bedömdes utifrån 14 parametrar.Resultat: Det var 31 logopeder som besvarade enkäten. Resultaten visade att 58 % av deltagarna ibland till alltid använde afasivänligt skriftligt informationsmaterial till patienter med afasi. Av samtliga deltagare upplevde 90 % ett måttligt till stort behov av tillgång till afasivänligt skriftligt informationsmaterial. Det material som rankades högst uppfyllde 86 % av parametrarna och det som rankades lägst 36 %.Slutsats: Studien visar att det finns ett behov av afasivänligt skriftligt informationsmaterial till personer med afasi samt att en osäkerhet kring hur man bäst utformar ett sådant material föreligger. Vidare forskning behövs för att ta reda på vad personer med afasi i Sverige upplever som afasivänligt skriftligt material. Nyckelord: afasi, afasivänligt, skriftligt informationsmaterial, logopedi

Bakgrund Meningsrepetitionsuppgifter har använts i flera studier som mått på exempelvis verbalt korttidsminne, den episodiska bufferten och språklig förmåga. Hur meningsrepetition relaterar till språkliga förmågor har undersökts i flera studier, varav enstaka har undersökt relationen till expressivt ordförråd. I nuläget finns ett begränsat antal standardiserade test för att bedöma barns expressiva ordförråd på svenska, det vore därför önskvärt med en standardisering av ett nytt benämningstest. Syfte Syftet med studien var att undersöka om det finns något samband mellan förmåga till meningsrepetition och bredd i expressivt ordförråd hos svenskspråkiga barn i 7;0-11;11 års ålder. Ett sekundärt syfte var att bidra till vår förståelse för vad som är typisk förmåga i ett nytt benämningstest för svenskspråkiga 7;0-11;11 åriga barn. Metod Studien omfattade 157 svenskspråkiga barn i 7;0-11;11 års ålder från skolor i Västerbotten och Västernorrland. Deltagarna fick genomföra en meningsrepetitionsuppgift och ett benämningstest. Resultat Studiens resultat visar en signifikant korrelation mellan barns förmåga att repetera meningar och bredd i expressivt ordförråd. Ingen signifikant skillnad i prestation fanns mellan pojkar och flickor. Slutsatser Resultaten påvisade ett samband mellan prestationen på test som prövar meningsrepetition och bredd i expressivt ordförråd, för barn i åldrarna 7;0-11;11 år. Sambandet kan rimligtvis förklaras av att testen mäter samma förmåga. Resultatet i studien kan bidra till att motivera fortsatt användning av meningsrepetition i klinisk verksamhet för bedömning av barns språkliga förmåga. För bedömning av barns benämningsförmåga bör nya och uppdaterade benämningstest implementeras i det kliniska arbetet.

Bakgrund Barns användande av surfplattor och mobila applikationer (appar) har de senaste åren ökat. Flera studier har sett att barn har god förmåga att lära sig specifika kunskaper via appar. Allt fler logopeder har börjat använda sig av appar i intervention för barn med språkstörning. Apputbudet är idag stort, vilket kan göra det svårt för logopeder, pedagoger och föräldrar att avgöra vilka appar som är användbara. Olika verktyg har utformats för granskning av barninriktade appars pedagogiska egenskaper men det saknas idag ett utvärderingsverktyg för granskning av appar utifrån dess logopediska egenskaper. Syfte Studiens syfte var att ta reda på i vilken utsträckning logopeder i Sverige använder sig av appar i intervention för barn med språkstörning, samt att utvärdera de vanligaste apparna för SSD respektive DLD ur ett pedagogiskt och logopediskt perspektiv.  Metod Studien bestod av två delar; en webbenkät som besvarades av 61 logopeder och en apputvärdering. Vid utvärdering av apparna användes befintliga principer och utvärderingskriterier för att bedöma apparnas pedagogiska egenskaper. Utvärderingen kompletterades med en kvalitativ utvärdering utifrån ett logopediskt perspektiv. Resultat Hälften av deltagarna använder appar olika frekvent i intervention vid SSD respektive DLD. De vanligaste apparna som används avser att träna fonologi och uttal, fonologisk medvetenhet, grammatik samt semantik. Apparna som utvärderats innehåller goda pedagogiska- och logopediska egenskaper, med viss förbättringspotential. Slutsats Apparna som utvärderades kan vara användbara i både direkt- och indirekt intervention för barn med SSD respektive DLD. Författarna ser ett behov av ett utvärderingsverktyg som lägger större fokus på appars logopediska egenskaper.

Being born deaf, or with a moderate-severe hearing loss, means that linguistic and cognitive abilities might develop with an atypical pattern compared to children with normal hearing. With help from technical hearing devices like cochlear implants and/or hearing aids, combined with early intervention and support from caregivers and other people that interacts with the child, there is a good chance that the he or she will develop a well-functioning spoken language. In this study, the phonological working memory capacity of 22 children with cochlear implants, and a control group of 43 children with normal hearing, was investigated.  The usage of semantic strategies in tasks testing the phonological working memory was also examined. The results showed that the group of children with cochlear implants have a less developed phonological working memory in comparison with the children with normal hearing. Phonological working memory in children with cochlear implants was predicted by expressive vocabulary, which in turn was affected by the parent’s highest level of education. When investigating the retrieval strategies that was used, results indicated that children with cochlear implants used more semantic strategies than the group of hearing children. Higher ages at 1st cochlear implantation correlated with higher degree of semantic strategy use. The results regarding the phonological working memory indicated that the involvement and support from the caregivers were essential for the language and cognitive development. Regarding the usage of semantic strategies, the results indicated that children with cochlear implants used more semantic-related than phonological retrieval strategies when the phonological working memory capacity was investigated. / Att födas med en grav hörselnedsättning eller dövhet innebär att språkliga och kognitiva förmågor inte har samma förutsättningar att utvecklas som hos ett typiskt utvecklat, normalhörande barn. Tack vare tekniska hörhjälpmedel som hörapparater och cochleaimplantat (CI), finns idag goda möjligheter att med rätt stöd utveckla ett välfungerande talspråk, trots hörselnedsättningen. Många faktorer påverkar hur väl man tillägnar sig ett talat språk, och till exempel har tidig intervention och stöd från omgivningen visat sig vara mycket viktiga. I denna studie undersöktes fonologiskt arbetsminnesförmåga hos 22 barn med CI, och en kontrollgrupp bestående av 43 normalhörande barn. Även frekvensen av semantiska strategier vid nonordsgenerering undersöktes. Resultaten visade att gruppen med CI har en nedsatt fonologisk arbetsminnesförmåga i jämförelse med normalhörande barn. Fonologiskt arbetsminne hos barnen med CI predicerades av expressivt ordförråd, som i sin tur predicerades av föräldrars högsta utbildningsnivå. Hos barn med normal hörsel predicerade icke-verbal förmåga den fonologiska arbetsminnesförmågan. Vidare visade resultaten att barnen med CI använde signifikant fler semantiska strategier än normalhörande barn. Högre åldrar för när det första cochleaimplantatet (CI1) opererades in visade sig ha ett samband med högre grad av användning av semantisk strategi. Resultatet gällande det fonologiska arbetsminnet kan tyda på att engagemang och stöd från barnets vårdnadshavare är viktigt för utvecklingen av bland annat denna förmåga. Gällande semantiska strategier indikerade resultatet att barn med CI i hög grad använder sig av andra, mer semantiskt relaterade strategier än fonologiska, när den fonologiska arbetsminneskapaciteten prövas.

Autism spectrum disorder (ASD) is a developmental disorder that limits one’s ability to engage in a mutual, social interaction. Joint attention, imitation and social involvement are social abilities together with other cognitive functions that determine speechdevelopment. These abilities can be less developed in children with ASD compared to typically developing children and therefore children with ASD may have difficulties acquiring various social skills. Applied behaviour analysis (ABA) is a science which can be used to train language skills, for instance, the ability to request (mand) something or to label (tact) something. The purpose of this study was to investigate if the ability to mand and tact increased after intensive training. Three children participated in this study, where the amount of mands and tacts were calculated before training and 7–9 weeks after training had begun. The results confirmed that communicative initiatives increased among all participants. It is not possible to exclude that other factors may have affected the outcome, such as the learning effect of the experimenters or the maturation of the children during the course of this study. The results have not been significantly tested and therefore cannot be generalized to the population. More research is needed within the area. / Autismspektrumtillstånd (AST) är en funktionsnedsättning som begränsar bland annat förmågan till ömsesidig social interaktion. Delad uppmärksamhet, imitation och socialt engagemang är sociala förmågor som tillsammans med andra kognitiva förmågor ligger till grund för språkutvecklingen. Dessa förmågor kan vara mindre utvecklade hos barn med AST jämfört med typiskt utvecklade barn. Barn med AST kan således uppvisa svårigheter med att tillägna sig vissa språkliga förmågor. Tillämpad Beteendeanalys (TBA) är en vetenskap som kan användas för att träna språkliga färdigheter, bland annat förmågan att begära något (mand) och förmågan att benämna något (tact). Studiens syfte var att genom observation undersöka ifall förmågan att begära och benämna ökar efter intensiv beteendeanalytisk träning. Tre barn deltog i studien där antalet begära- och benämnatillfällen räknades innan påbörjad träning samt 7–9 veckor efter påbörjad träning. Resultatet visade att antal kommunikativa initiativ ökade hos samtliga deltagare. Det går inte att utesluta att andra faktorer kan ha påverkat resultatet, såsom inlärningseffekt hos testledarna eller mognad hos barnen under studiens gång. Resultaten har inte signifikansprövats och kan därmed ej generaliseras till populationsnivå. Mer forskning behövs inom området.

<p> </p><p>Cochleaimplantat (CI) är ett hörseltekniskt hjälpmedel som under de senaste 20 åren givit personer med grav hörselnedsättning/dövhet möjligheten att uppfatta ljud och utveckla talkommunikation. De språk- och talfärdigheter som personer med CI tillägnar sig uppvisar dock stora individuella variationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka utvecklingen av kognitiva och språkliga förmågor efter ett års tid hos barn med CI. De förmågor som undersöktes var fonologiska färdigheter, kapaciteten i tre arbetsminneskomponenter, den mekaniska delen av läsning, läsförståelse samt receptivt lexikon. Åtta barn med CI i åldrarna 7;8-13;4 år deltog i studien. För att undersöka huruvida skillnaderna i resultaten mellan år 2007 och år 2008 var signifikanta hos barnen med CI användes beroende t-test. Resultaten visade att utvecklingstrenden för barnen med CI var tydligast inom sensorisk-perceptuell förmåga samt tillfällig fonologisk lagring, visuo-spatialt arbetsminne, komplext arbetsminne, tillfällig fonologisk lagring beträffande antal konsonanter korrekt samt den mekaniska delen av läsning. Slutsatserna i föreliggande studie är att en genomgående utvecklingstrend finns hos alla barn med CI och att barnen är en heterogen grupp beträffande utveckling av kognitiva och språkliga förmågor. En nyanserad bild av varje individs förmågor krävs för att till exempel kunna planera undervisning och stödjande insatser. En rättvis bild av ett barns språkliga och kognitiva förmågor är endast möjlig om flera delförmågor inom varje språklig och kognitiv aspekt testas.</p><p> </p>

<p>While reading in deaf children has been the object of a number of studies, the reading abilitiesof children with mild and moderate hearing impairment and their relation to cognitiveprocessing have not received very much attention. Predictive factors of reading ability inhearing children are well known, with phonological and working memory abilities beingnecessary prerequisites for reading development. Existing studies suggest, however, thatcertain hearing-impaired children achieve a reading level comparable to that of hearingchildren in spite of impaired phonological abilities. In the present study, reading abilities anda range of cognitive processing abilities were measured in a group of hearing-impairedchildren and compared with hearing controls in equivalent school grades. Comparisons weremade at group and school-grade level, and the cognitive profile of hearing-impaired childrenat level with controls (those being within one standard deviation) was discussed. The resultssuggest that phonological abilities are important for the hearing-impaired children, but to alesser extent than for normally hearing children. The results also point towards workingmemoryabilities (particularly correct recall of phonemes in nonword repetition) as beingimportant for the possibility to compensate for impaired phonological abilities.</p> / <p>Emedan döva barns läsande har varit föremål för ett antal studier, har läsförmågan hos barnmed mild och måttlig hörselnedsättning och dennas relation till underliggande kognitiva förmågor inte fått mycket uppmärksamhet. Predicerande faktorer för läsförmågan hos hörande barn är väl kända och fonologisk förmåga och arbetsminneskapacitet utgör oumbärliga förutsättningar för läsutvecklingen. Befintliga studier antyder dock att vissa barn med mildoch måttlig hörselnedsättning uppnår en läsförmåga i nivå med hörande barns, trots nedsatt fonologisk förmåga. I föreliggande studie undersöktes läsförmågan och en rad kognitivaförmågor hos en grupp barn med mild och måttlig hörselnedsättning. Jämförelser gjordes medhörande kontroller på gruppnivå och per årskurs, och den kognitiva profilen hos de barn medhörselnedsättning som låg i nivå med kontrollerna (de som låg inom en standardavvikelse) diskuterades. Resultaten antyder att fonologiska förmågor var viktiga för läsning i sambandmed hörselnedsättning, men i mindre utsträckning än för normalhörande barn. Resultaten antyder också att arbetsminneskapacitet (framförallt korrekt fonemåtergivning vidnonordsrepetition) har betydelse för möjligheten att kompensera en nedsatt fonologiskförmåga.</p>

<p>I föreliggande studie undersöktes interaktionen mellan en person med afasi och hennes närstående. Syftet var att identifiera möjliga resurser som används av personen med afasi för att optimera delaktigheten i samtal, dels som aktiv lyssnare men också i situationer där missförstånd uppstår, samt se hur prosodi används som resurs i interaktionen. Datamaterialet som studerades var en två timmar lång videoinspelning i hemmet hos personen med afasi, där samtal med hennes man samt väninna förekom. Materialet analyserades enligt Conversation Analysis för att identifiera mönster i samtalen. Tre olika mönster identifierades och analyserades; återkopplingar för att visa aktivt lyssnarskap, och repetitioner som en begäran om bekräftelse av förståelse, samt begäran om förtydligande då något är otydligt eller felaktigt i föregående yttrande. Resultaten visade på kommunikativa resurser hos personen med afasi gällande att vara en aktiv lyssnare som stödjer talaren genom återkopplingssignaler, samt som en aktiv deltagare i samtalet genom att initiera reparationer för att samkonstruera förståelse.</p>

<p>Prosodi varierar mellan olika språk och innefattar det talade språkets rytm, melodi och dynamik. Flerspråkighet blir allt vanligare i det svenska samhället, vilket gör det viktigt att studera flerspråkighet ur ett logopediskt perspektiv. ITAP är ett icke-språkligt prosodiskt test som prövar perceptions- och produktionsförmåga av intonation och rytm. Testet har hittills testats på en grupp enspråkiga svensktalande barn med typisk språkutveckling.</p><p>Syftet med föreliggande studie var att testa produktion och perception av intonation och rytm hos flerspråkiga barn, med hjälp av ITAP, samt att jämföra resultaten med en enspråkig svensktalande grupp.</p><p>I studien deltog totalt tio barn. Fem barn med svenska och somaliska som språk, samt fem barn med svenska och arabiska som språk. Deltagarna var mellan 4;7 och 9;1 år gamla.</p><p>Resultaten visar att det inte finns några signifikanta skillnader i den totala prestationen mellan den arabiska och den somaliska språkgruppen. Det framkom inte heller några signifikanta skillnader mellan de båda flerspråkiga grupperna jämfört med den svenska kontrollgruppen. Signifikanta skillnader framkom vid jämförelse av perception och produktion inom de båda flerspråkiga grupperna.</p><p>Studien ger ökad kunskap om prosodisk förmåga hos flerspråkiga barn i Sverige, samt om ITAP:s kliniska användbarhet.</p>

<p>Prosodi kan sammanfattas som talets rytmiska, dynamiska och melodiska aspekter. Utan prosodi skulle talet förefalla monotont och kommunikationen kunna kompliceras. Syftet med föreliggande studie var att undersöka prosodiska aspekter av nonordsproduktion hos barn med cochleaimplantat och barn med språkstörning. Tidigare studier av prosodi hos nämnda grupper har inte i detalj beskrivit vilka typer av fel som förekommer varför detta var intressant att undersöka.</p><p>Föreliggande studie baseras på redan insamlat material av nonordsrepetition av sammanlagt 41 barn vilka deltagit i tidigare studier. Av dessa var 27 stycken barn med språkstörning i åldrarna 4:6-7:6 år och fjorton var barn med CI i åldrarna 3:0-13:4. Det inspelade materialet transkriberades och felanalyserades gruppvis och medelvärden för grupperna räknades ut.</p><p>Barnen med CI uppvisade större prosodiska problem vid nonordsrepetition än barnen med språkstörning. Såväl barnen med språkstörning som barnen med CI uppvisade svårigheter med stavelseproduktion, betoningsplacering, ordaccent och vokalkvantitet. Dock gjorde barnen med CI generellt större antal fel samt fler olika typer av fel jämfört med barnen med språkstörning. Alla barnen med CI gjorde någon typ av prosodiskt fel medan 11 av 27 de barnen med språkstörning producerade korrekt prosodi på samtliga nonord. Barn som hade en högre ålder vid implantation uppvisade större prosodiska svårigheter än barn som implanterats vid en lägre ålder</p> / <p>Prosody can be defined as the rythmic, dynamic and melodic aspects of speech. Without prosody, speech would sound monotonous and communication could be obstructed. The aim of the present study was to examine prosodic aspects of nonword repetition by children with cochlear implants and children with language impairment. Previous studies of prosody in these groups have not in detail described what kinds of errors that occur and therefore this is interesting to investigate.</p><p>The present study is based on previously collected data of nonword repetition among a total of 41 children, all participating in previous studies. Of these children, 27 were children with language impairment aged between 4:6-7:6 years. Fourteen were children with CI aged between 3:0-13:4. The recorded data was transcribed and analyzed group wise and the mean value of the groups were calculated.</p><p>Children with CI showed prosodic problems in nonword repetition to a greater extent than children with language impairment did. Both children with language impairment and children with CI had difficulties with number of syllables, stress, tonal word accent and quantity of vowel. However, the children with CI generally made errors to a greater extent as well as more types of errors, compared to the children with language impairment. All children with CI made some type of prosodic error whilst 11 out of 27 of the language impaired children produced all the words prosodically correct. Children who were implanted at an older age showed greater difficulties with prosody than children who were implanted at a younger age.</p>