ABSTRAKTGullberg, Linda (2009). Arbetsledning av personliga assistenter. (Supervision of personal assistants). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur delar av arbetsgivarnas ansvar för personliga assistenters arbetssituation ser ut samt hur det påverkar specialpedagogers arbete. Fokus ligger på hur det fungerar för assistenter som arbetar med brukaren i skolan. En kvalitativ undersökning har gjorts med inslag av hermeneutik och grounded theory. Efter intervjuer med arbetsgivare till personliga assistenter samt specialpedagoger har svaren kategoriserats och tolkats.Sammanfattningsvis har undersökningen visat att det finns brister i synliggörandet av personliga assistenters kompetens och utbildning, vilket får konsekvenser för assistenternas yrkesidentitet. Brister finns även i samverkan mellan olika organisationer kring den assistansberättigade individen. Konsekvensen blir en bristande helhetssyn av den assistansberättigade och ett flertal individuella planer, tillvägagångssätt och målsättningar.Nyckelord: LSS, arbetsledning, personlig assistent, yrkesidentitet, värdegrund

Inom stödverksamhet för vuxna med utvecklingsstörning, som regleras enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, 1993:387 ) har personalens bemötande en avgörande betydelse för kvaliteten och möjligheten till delaktighet. Syftet med detta arbete är att belysa, tolka och förstå hur personal i denna stödverksamhet ser på sin kompetens, och hur de upplever att de kan tillägna sig och utveckla denna. Med en narrativ ansats, där människans behov av att berätta ses som en existentiell förutsättning, har svaren sökts med intervjun som metod. Med fokus på dialog har de teoretiska utgångspunkterna centrerats till begreppen kompetens, kunskap, berättelse och en kommunikationsteori som sätter dialogen i centrum, Michael Bachtins teori om dialogicitet. Intervjupersonerna ser både yrkesmässiga och personliga händelser som avgörande för hur deras syn på yrkesrollen förändrats över tid. Variationen i intervjuerna har lyfts fram genom en tolkning som resulterat i fyra berättelser uppbyggda utifrån vändpunkter, turning points, som intervjupersonerna själva lyft fram som avgörande för sin utveckling i sin yrkesroll. De fyra berättelserna har sedan utgjort utgångspunkt för en tematisering som utgått från forskningsfrågorna. Resultatet visar att det finns en tilltro till samtal och dialog för att kunna utvecklas i och bemästra en komplex och otydlig yrkesroll. Slutsatsen blir att lärande och utveckling kan integreras i det dagliga arbetet genom att dialogens betydelse tydliggörs och forum för samtal skapas.

Under tidigt 1900-tal levde personer med funktionsnedsättning i exkludering. Samhället var präglat av institutionstänkande och dessa människor hade inte samma rättigheter som de resterande i samhället (Barow, 2012). Över tid har samhället utvecklats, synen på funktionsnedsatta och deras delaktighet i samhället har förbättras villket lett till att vi i Sverige idag för dessa indivder har både en allmän lag Socialtjänslagen [SoL] (SFS 2001:453) samt en speciallagstiftning Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade [LSS] (SFS 1993:387). I LSS (SFS 1993:387) ges de personer med funktionsnedsättning som har rätt till insatserna rätt till stöd och service genom bland annat möjlighet att bo i en grupp- eller servicebostad med närhet till personal för stöd och möjlighet att uppnå ”ett gott liv” (Socialstyrelsen, 2007). Denna kvalitativa studie är baserad på semistrukturerade intervjuer med fyra enhetschefer på särskilda boenden enligt LSS. Syftet med studien var att få chefernas perspektiv på personalens kompetens och arbetssätt med brukare som har komplexa behov samt att undersöka eventuella utmaningar vid rekrytering av personal med relevant kompetens. Detta med förhoppningen att kunna lyfta medvetenhet till ämnet och bidra till ökad kunskap om behov av kompetensutveckling inom LSS. Resultatet visade på att kompetensen bland personalen på de särskillda boendena i relation till brukare med komplexa behov innefattar olika aspekter då det kräver att personalen anpassar sig efter individen de jobbar med. I resultatet framkom även svårigheter vid rekrytering vilket resulterade i att cheferna i viss mån behövde sänka kraven på de dem anställde och istället fick lägga fokus på kompetensutveckling hos personal som redan börjat på arbetsplatsen. Slutsatsen i denna studie blev därför att det utifrån svårigheter med bland annat utformandet av arbetssätt, att finna personal med relevant kompetens, att utföra kompetensutveckling med mera, i relation till brukare med komplexa behov även innebär ett komplext arbete/arbetsprocess kring dessa brukare.

Koncentrat av Järna är ett Folkets hus+ som fokuserar på landskapet och de befintliga aktiviteter i Saltå by och Järna, Södertälje. Visionen är att skapa en plats som representerar Järna och allt vad de har att erbjuda. Arkitekturen försöker fånga de olika miljöerna runt om platsen, med öppningar mellan byggnaderna och inuti för att förstärka detta. Konceptet ramar in de olika siktlinjerna åt varje väderstreck och fångar en byggnad som kopplar ihop Järna till en helhet. Byggnaden gör så att besökaren kan uppleva byn och tätorten både genom det visuella i form av landskapet, men även med karaktäristiska aktiviteter för området. Den antroposofiska åskådningen färgar området och representerar i byggnaden med hjälp av olika kurser, aktiviteter och försäljning av produkter från lokala producenter. Mitt Folkets hus+ administreras av människor från den dagliga verksamhet som tar plats i Saltå by, där det i dagsläget tillhandahålls med olika typer av aktiviteter för människor med olika psykiska funktionsvariationer. / "Koncentrat av Järna", Concentrate of Järna, is a Folkets hus+ that focuses on the landscape and existing activities in Saltå by and Järna in Södertälje, with the vision to create a space that represents Järna and what the conurbation has to offer. The architecture aims to capture the different landscapes, with openings between and inside the buildings. The concept frames the different views in each cardinal point and creates a building that connects Järna as a whole, so you can experience the town both through vision, but also through characteristic activities. The anthroposophic view that colors the area, is represented with training courses in craftsmanship, activities and sales of different locally produced products. The building is operated by people with different physical disabilities, which makes it a part of the already existing operation that currently takes place in Saltå by.

Individer med funktionsnedsättning är en målgrupp för socialt arbete som genom tiderna på olika sätt uteslutits från samhället. I och med lagstiftningen om stöd och service till vissa funktionshindrade så är det idag centralt att arbeta främjande för individens delaktighet och självbestämmande. Därför syftar denna uppsats till att få en ökad förståelse för hur enhetschefer uppfattar att arbetssätt och förutsättningar påverkar självbestämmande för personer med intellektuell funktionsnedsättning, med fokus på individer bosatta i gruppbostäder. Vi har intervjuat fem enhetschefer inom LSS för särskilda boenden och det har resulterat i temana arbetssätt, utveckling/organisation och förhållningssätt som viktiga aspekter i arbetet med att främja självbestämmande. Självbestämmande i en gruppbostad är komplext, och därmed krävs det en medvetenhet hos personal för att arbeta främjande. Vi ser även att det är viktigt att personalen värnar om brukarens individuella självbestämmande samt att det krävs en kompetensutveckling hos personalen för att kunna arbeta effektivt med dessa frågor.

No description available.

The aim of this study was to research how sexuality is managed within the Swedish care system, LSS, for people with physical disabilities. A literature review has been conducted, with the purpose of highlighting aspects that may affect the possibility to express sexuality for people with physical disabilities. Furthermore, the purpose of this study was to investigate how sexuality is handled within the Swedish care system. The reason for aforementioned aspects have been to produce an understanding of functional as well as not functional aspects. The approach used in the study is social constructivism. To enhance the understanding of the approach two theories were applied: crip theory and sexual scripts. Results are presented in a series of themes that emerged during the processing of the empirical material. The results showed a lack of knowledge and a culture of silence on the subject of sexuality and physical disabilities. Furthermore, the results showed a de-sexualisation of people with disabilities, that arises from stigma, norms and morals. These aspects affected both professionals and people with disabilities within the Swedish LSS care system. From the empiric material it appeared that the obstacles stem from a lack of policies regarding how to approach sexuality, as well as norms and morals affecting both professional's decisions and management.

Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, är den svenska lag som skall tillförsäkra samhällsmedborgare med vissa specificerade funktionsnedsättningar stöd och service i syfte att uppnå goda levnadsvillkor och ges möjligheten att få leva som alla andra samhällsmedborgare genom delaktighet i utformandet av sitt egna liv. Det sker varje år en ökning i antal beviljade insatser utifrån lagen och år 2015 var det 117 200 st beviljade och verkställda LSS-insatser genomförda det året. Tidigare forskning belyser problematiska omständigheter gällande såväl geografiska som bedömningsskillnader i såväl utformande som bedömning av rätt till insatserna. Syftet med den här studien är att analysera hur offentliga dokument på tre nivåer i samhället konstruerar och reproducerar bärande begrepp och benämningar inom LSS (1993:387). Metoden för genomförandet är en kritisk diskursanalys av sex normerande texter i bedömning och utformandet av insatserna för att synliggöra vilka diskurser som används i skapandet av innehållet. Resultatet har analyserats utifrån en egenkonstruerad analysmodell utifrån Faircloughs tredimensionella analysmodell och domänteoretiska tankar. Resultatet tyder på att det finns flera nivåer i skapandet och reproduceringen av begreppsinnehållet och analysen innehåller tre huvuddiskurser som kan utläsas i materialet: diskursen av goda levnadsvillkor, få leva som alla andra och delaktighet. Detta exemplifieras och diskuteras i analys- och resultatkapitlet och studien avslutas med en slutdiskussion kring studiens upptäckter. / LSS (1993:387) the Act Concerning Support and Service for Persons with Certain Functional Impairments is the Swedish law to assure citizens with certain specified disabilities support and service in order to achieve good living conditions and be given the opportunity to live like any other citizen. Every year there is an increase in the number of approved actions of support under the Act. In year 2015 117 200 actions of support were granted and executed under the Act. Previous research highlights the problematic circumstances concerning geographical as well as differences in assessing the right to support from the Act. The purpose of this study is to analyze how public documents on three levels in society constructs and reproduces the guiding concepts and terms in the LSS (1993: 387). The method of implementation is a critical discourse analysis of six normative texts in the evaluation and design of efforts to visible the discourses used in the creation of the content. The results are analyzed on the basis of a self-constructed analysis model based of Faircloughs three dimensional analytic model and domain theoretical thoughts. The results suggest that there are three levels in the creation and reproduction of concepts and content analysis contains three main discourses that can be seen in the material: the discourse of good living, to live like everyone else and participation. This is exemplified in the discussion of the analysis and the results chapter and the study concludes with a final discussion on the study's findings.

This thesis analyzes the concept of ”funktionalitet” (the dis/ability divide), normality and vulnerability in the Swedish Law on Support and Service to Certain Disabled People (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade – LSS). LSS is the main rights law for people with disabilities and was groundbreaking when it came, but has since its legislation not been developed any further. Recent debate has shown that the law is not implemented according to its intentions. Through the use of discourse analysis and the theoretical perspectives ableism, intersectionality and vulnerability this thesis investigates the understanding of ”funktionalitet” in the legislation and the official government inquiry (SOU 1991:46) that submitted a proposal for the law in 1991. The main conclusions of the analysis point toward a conception of ”funktionalitet” as both depending on the power structure of ableism and as a diversity in humanity. The position as a person with disability is portrayed as a special (or pathogenic) vulnerability in order to claim special rights. Moreover the thesis briefly discusses how the position as a person with disabilities is denied other identificatory categories such as a person with a gender identity, sexuality and/or being a parent. These are topics for further research.

Studien syftar till att undersöka vilka uppfattningar personal inom funktionshinderområdet har om begreppet delaktighet, samt att få ta del av vilka framgångsfaktorer och hinder personalen möter i arbetet att skapa delaktighet för personer i behov av stöd. För att kunna svara på dessa frågor har en intervjustudie genomförts. Intervjustudien har genomförts med fem boendestödjare på gruppbostäder inom Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Resultatet av studien visar att begreppet delaktighet är ett svårtolkat begrepp som tolkas olika i olika sammanhang och att det därför är viktigt med ett gemensamt språk för att lättare kunna arbeta med delaktighet. I resultatet framkommer även flera framgångsfaktorer som är viktiga i arbetet mot delaktighet. Att ha stor kunskap om funktionsnedsättningarna man möter är av stor vikt, men att ha kunskap om personen man möter är avgörande för att kunna stötta personen i delaktighetsprocessen. Två andra viktiga framgångsfaktorer är att skapa en bra relation till de man möter och att det framförallt ligger hos personalen att vilja skapa en bra relation. För att lyckas med delaktighet krävs ett stort engagemang från organisation och chef, det är de som måste visa vägen. Resultatet i studien visar på att man i arbetet med delaktighet även stöter på hinder som kan påverka möjligheten till delaktighet. Det kan handla om långa processer där förslag och åsikter stannar på vägen och även att det ibland blir viktigare att uppnå resultat än delaktighet. / The study aims at investigating the perceptions of disability staff about the concept of participation, as well as finding out what success factors and obstacles the staff encounter in the work of creating participation for people in need of support. In order to answer these questions, a qualitative research has been conducted. The qualitative method has been conducted through five interviews with staff in group homes under the Support and Service Act for Disabled People (LSS). The results of the study show that the concept of participation is interpreted differently in different contexts, and therefore it is important to have a common language in order to facilitate participation. The result also reveals several success factors that are important in the work towards participation. Having a high level of knowledge about the disabilities you face is crucial, but knowing the person you meet is crucial in order to support the person in the participation process. Two other important success factors are, to create a good relationship with those you meet and to create a good relationship it needs to start with the staff. To success in participation requires a lot of commitment from organization and manager, they are the ones who have to show the way to participation. The result reveals some obstacles that can be encountered in the work.